22 maj firas internationella dagen för biologisk mångfald, en dag för att öka kunskapen om arter och hur de kan bevaras. Vissa arter är särskilt betydelsefulla för ekosystemen, de kallas nyckelarter. Bland dessa finns fjällämmeln, sälgen och flera pollinerande insekter.
Ordet biologisk mångfald har säkert florerat i medvetandet hos många den senaste tiden, inte minst i samband med att uppdateringen av den svenska rödlistan publicerades 24 mars. Listan visar en negativ trend för många arter, bland annat älg, lax och iller. Ett av de sorgligaste beskeden från årets upplaga var att fjällugglan nu klassas som nationellt utdöd.
Om en art försvinner helt från ett ekosystem finns risk för ekosystemkollaps. Speciellt när man talar om nyckelarter. En nyckelart är en art som spelar en avgörande roll för andra organismers fortlevnad i ett ekosystem. De bidrar också till ekosystemets funktion och stabilitet.
Sälgen
Sälgen är ett lövträd som tillhör familjen videväxter. På sälgens kvistar växer om våren videkissar, vilket är trädets blommor. Videkissar är viktiga för en mängd arter då blomning sker redan under mars-april då få andra växter kommit i gång. De tidigt flygande humledrottningarna är några av dem som är beroende av sälgen. Blommornas nektar och pollen ger drottningen energi och protein efter vinterns dvala. Den nyvunna energin ger henne styrka att starta upp en ny koloni.
– Sälgen är en attraktiv boplats för många insektsarter. Bland annat används barken för att lägga ägg. Blad, blommor och knoppar tjänar som föda. Det handlar om bland andra 276 olika skalbaggsarter och cirka 178 fjärilsarter som är beroende av sälgen, säger Therese Wåtz expert på svenska arter på WWF.
Utöver skalbaggar och fjärilar äter både älg och rådjur gärna sälg. Det är viktigt med sälg, och andra lövinslag i våra skogar, för att minska betesskador på den planterade skogen av gran och tall.
Pollinatörerna
Insekter som humlor, får energi från sälgen under våren. Det gör att vi människor kan äta frukt och bär under hösten. Honungsbin, jordhumlor och dagfjärilar är några av våra viktiga pollinatörer.
– Pollinering är essentiellt för vår livsmedelproduktion, cirka en tredjedel av grödorna vi äter har pollinerats av humlor och bin. Runt 90 procent av alla vilda blommande växter är också helt eller delvis beroende av pollinatörerna för att fortplanta sig, förklarar Therese Wåtz.
Fjällämmeln
Längs fjällkedjan finns ett litet djur med stor attityd, fjällämmeln.
– Lämmeln som art sticker ut på många sätt. Könsmognad uppnås redan efter tre veckor och en hona kan föda upp till 6 kullar med 5–7 ungar på ett år.
Det gör att när förhållandena är gynnsamma kan en populationsboom inträffa, vilket kallas för lämmelår, säger Therese Wåtz.
Populationen kan rusa i höjden och sedan rasa lika snabbt.
– Eftersom lämmelpopulationen kan reproducera sig i rask takt, blir det många individer som konkurrerar om föda. En anledning att lämmelpopulationer kraschar och försvinner nästan helt är på grund av brist på mossa, vilket är lämmelns främsta mat under vintern, förklarar Therese Wåtz.
En annan är predation, då lämmeln är föda för bland annat fjällräv, rödräv och hermelin.
– Arten är också ett byte för flertalet fåglar, däribland fjällvråk, pilgrimsfalk och flera arter av uggla. Att lämmeln tjänar som mat åt många arter är ett av skälen att den ses som en nyckelart, menar Therese Wåtz.
När lämmelpopulationen toppar ökar populationerna hos andra djur som har lämmeln som föda. Bytesdjur som skogshare och småfåglar överlever i större utsträckning tack vare lämmeln, som ofta tas istället av rovdjur.
Mänsklig påverkan
Hur ser statusen ut för fjällämmeln, pollinatörerna och sälgen?
Fjällämmeln klassas idag som livskraftig, trots det finns det forskare som oroar sig för artens framtid. Färre lämlar har observerats än tidigare och det var längesedan ett stort lämmelår inträffade. Frånvaron av lämlar påverkar bland andra ugglor vars kost till stor del består av smågnagare. Det minskade antalet smågnagare är en av de troliga orsakerna till att fjällugglan nu klassas som nationellt utdöd. Klimatförändringarna ses som en sannolik orsak till uteblivna lämmelår. Fjällämmeln är beroende av stabila snötäcken för föda, isolering och plats att föda sina ungar. Ett varmare klimat påverkar tillgången på sådana snötäcken.
Vår livsstil drabbar också de pollinerande insekterna. De hotas av färre blomrika miljöer och färre våtmarker, av bekämpningsmedel och av klimatförändringar. Över 600 av Sveriges pollinerande insektsarter är idag rödlistade. 82 biarter (inklusive humlor) finns med på listan. Bland dessa är 18 utdöda (15 vildbiarter och 3 humlearter). På rödlistan hittas också cirka 40 procent av dagfjärilarna.
Det totala antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 23 000 bedömda arterna från Rödlistan 2025 (årets upplaga), är 23 procent rödlistade, vilket är en högre andel än tidigare.
Trots det är det många arter som får det bättre tack vare insatser som minskade miljögifter, förbättrade livsmiljöer och riktat bevarandearbete. Och det finns mycket du kan göra som privatperson!
Sälgen i sig är livskraftig men ses ibland som ett skräpträd i trädgårdens som ska rensas bort. Vill du göra en insats för den biologiska mångfalden? Behåll sälgen!
Du kan också…
Delta i WWFs kampanj ”Gör Sverige vildare” ett initiativ där du genom att förvilda din egen trädgård gynnar den biologiska mångfalden.
Eller testa något av våra andra tips:
Det här kan du göra – Världsnaturfonden WWF
Främja biologisk mångfald i trädgården – WWF.se
