2025 har inte varit något lätt år för miljö- och klimatarbetet. EU har öppnat upp redan beslutade miljödirektiv, fossilbolag har minst sagt sänkt tempot i omställningen och Sverige riskerar att missa sina klimatmål. Samtidigt visar både små och stora ljuspunkter vägen framåt, och ger kraft inför 2026. Här är några av dem.
- Omställningen – världens största dynamiska tillväxtmarknad efter techsektorn.
Enligt en färsk rapport från Världsekonomiskt forum (WEF) är den gröna ekonomin* redan enorm och växer snabbt. År 2024 uppgick den till över fem biljoner USD och 2030 förväntas den nå över 7 biljoner USD, motsvarande runt 74 000 miljarder kronor. Investeringar i tekniker, projekt och modeller för utsläppsminskningar och ökad motståndskraft är inte bara avgörande för samhällen världen över – i många fall är de också en framgångsrik affärsstrategi. Enligt rapporten växer företag med gröna intäkter dubbelt så snabbt som traditionella verksamheter, de får ofta tillgång till billigare kapital och värderas ofta med en premie på kapitalmarknaden, i vissa fall 12-15 procent högre.
- Allt fler vill se ett annat ekonomiskt system: På hemmaplan växer fler initiativ fram kring behovet av ett ekonomiskt system som integrerar naturen. Under hösten har bland annat RISE skrivit en rapport på temat "A policy for a Redesigned Economy" och entreprenören och riskkapitalisten Stefan Krook släppt boken ”The Laghum Economy”. WWF släppte en rapport om hur hållbarhetsdata kan bidra till en ny marknad och arrangerade ett ekonomiskt forum med några av Sveriges tyngsta forskare, experter och beslutsfattare. Ny rapport och nytt forum planeras till våren, mer om det 2026!
- Vetenskapligt baserade mål för klimatet allt vanligare. Enligt Science Based Target initiative (SBTi) har nära 10 000 bolag världen över satt vetenskapligt baserade klimatmål enligt SBTis metod. En positiv utveckling sedan starten av SBTi 2015. Att sätta klimatmål är ett viktigt steg i företags klimatarbete. Nu behöver företagen öka takten i att minska utsläppen och leva upp till sina åtaganden.
- Nej till djuphavsbrytning. Norge har stoppat planerna på djuphavsgruvdrift i arktiska vatten, ett viktigt steg för att skydda sårbara marina ekosystem. Över 40 länder, EU-institutioner, Europeiska investeringsbanken, mer än 60 företag och nära 1 000 marina forskare motsätter sig verksamheten. WWF välkomnar beslutet och fortsätter arbeta för att skydda haven och påskynda omställningen.
- Miljöförebilder och hållbarhetsinnovationer prisas. Johan Rockström blev utsedd till Årets Svensk i världen som delas ut till svenskar som ”på ett enastående sätt bidragit till att sätta både sig själva och Sverige på världskartan”. Årets Nobelpris i Kemi delades ut för utvecklingen av material som kan fånga koldioxid och rena vatten. Vad detta leder till för naturen och miljön på sikt återstår att se, men så länge kan det inge hopp och bidrar till att sätta fokus på miljön.
- Allt fler vill att naturen får en tydlig plats i politiken. WWF och Naturskyddsföreningens förslag om ett naturpolitiskt ramverk, motsvarande Sveriges klimatpolitiska ramverk, har mottagits positivt och lyfts fram av betydande aktörer inom näringslivet, akademin och politiken, som ett sätt att få in naturen i alla relevanta politiska beslut.
Framstegen pekar på att omställningen fortsätter, och ger hopp inför 2026.
*I rapporten definieras den gröna ekonomin som kommersiella lösningar med ett klart miljösyfte eller som är ett direkt svar på miljöutmaningar.
