Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|09 feb, 2024|Pressmaterial

Senvintern i Norrland tuff utmaning för många vilda djur

Det har varit en lång vinter. Men kalla vintrar är numera ett undantag i väderleken. Redan idag har vi tre grader högre vintertemperatur i de svenska fjällen jämfört med 1960-talet. Och de vilda djuren, som är anpassade för att klara vintern, får det tuffare när det börjar töa. När det bildas is under snön blir det svårare att hitta mat.

Skogshare i fjällen_OlaJennersten
Skogsharens vita vinterpäls kan bli ett problem vid varmare vintrar utan snö, då den blir ett synligt byte för olika rovdjur. Foto: Ola Jennersten/WWF

Så kall vinter som i år har Sverige inte haft sedan vintrarna 2009 till 2011, enligt SMHI. Däremot blir extremväder, som orsakas av klimatförändringarna, allt vanligare. Redan idag har vi tre grader högre vintertemperatur i de svenska fjällen jämfört med 1960-talet. Och under januari månad har SMHI uppmätt både köld - och värmerekord i de svenska fjällen. Från minus 43 grader till 9 grader.

– Man kan tro att det är snön och kalla temperaturer som drabbar djuren mest, men när det regnar, snöar, är varmt och kallt om vart annat är det också tufft för djuren. Is och skare bildas på och i snön, vilket gör att djuren har det svårare att ta sig fram och hitta föda. Många djur hinner inte anpassa sig till dessa milda vintrar, säger Jessica Ångström, natur- och artexpert på Världsnaturfonden WWF.

Små djur som harar, orrar och ripor riskerar att frysa ihjäl när de inte kan söka skydd från den iskalla vinden.  Å andra sidan drabbas arktiska arter som fjällräv och vikare, sälen som håller till i Bottenviken av varmare vintrar. Villkoren och förutsättningarna för dessa djur ändras snabbt.

En annan konsekvens av de allt varmare vintrarna i Sverige är att fjällräven har påverkats negativt. Fjällripor, sorkar och lämmel har det svårt under milda vintrar när tjocka isskorpor bildas som hindrar dem att nå mossor och annan mat. Det blir också svårare för fjällrävarna att nå bytesdjuren när det blir ett hårt islager på snön och såväl ripa, som sorkar och lämmel är viktig föda för fjällräven. Dessutom gynnar det varmare klimatet gynnar rödräven, som är dubbelt så stor som fjällräven och konkurrerar om samma föda.

–De här utmaningarna gör det helt avgörande för fjällräven med den stödutfodringen som WWF bidrar till. Annars skulle den inte klara sig, säger hon.

Vinter och snöfall kan förväntas ända fram till april i Norrland. Flest renar dör under vintermånaderna, det vill säga då renarna rör sig i vinterbetesmarkerna där det finns vägar och järnvägar. När det töar saltas vissa vägar. Renskötare har tidigare år uppvaktat Trafikverket om att vägsträckor som är extra utsatta borde hållas saltfria.  Renarna lockas till vägarna bland annat för att slicka i sig saltet.  

– Några djur som gläds när snön försvinner är rådjuren. Deras smala klövar sjunker ner och de har svårt att komma åt födan. Under hårda vintrar kan många rådjur dö. Däremot klarar en vuxen älg i bra kondition lätt temperaturer på minus 30 grader eller lägre. Pälsen är isolerande och släpper inte ut någon värme. Men en kalv kan ha det tuffare på vintern, fortsätter hon.

Det är inte alltid så lätt att veta vad man som privatperson kan göra för att hjälpa djur under vintern.

–En sak man man kan tänka på är att köra försiktigt! Antalet viltolyckor ökar i Sverige och särskilt på vintern, avslutar Jessica Ångström

FAKTA

Vad kan du tänka på för att minska skador på djur i trafiken

  • Risk för viltolyckor ökar när det är djup snö – djur går helst där det är plogat, precis som vi. 
  • Ta det försiktigt. Anpassa körning efter väder och väglag och håll avstånd. Djuren rör sig mycket i skymningen.
  • Tänk på att saltade vägbanor lockar till sig både renar och älgar.
  • Var extra uppmärksam där viltstängsel saknas eller där viltstängsel börjar eller slutar. Här är sannolikheten stor att djur försöker ta sig över vägen.
  • Respektera viltvarningsmärken.


Viltolyckor i Norrland fördubblats på ett år

  • Antalet viltolyckor i Norrland under november och december förra året översteg 2200, vilket nästan är en fördubbling jämfört med samma period 2022.
  •  I hela Sverige inträffade knappt 66 000 viltolyckor år 2022, jämfört med knappt 69 000 förra året, enligt Nationella Viltolycksrådet. Det är i snitt en viltolycka var 8:e minut.
  • Tre arter stod för hela 89 procent av totala antalet olyckor i Sverige: rådjur och vildsvin var de vanligaste, med älg på tredje plats. Samtidigt har antalet viltolyckor gått ned, främst på grund av en kraftig minskning av älgstammen.
    Källa: Nationella Viltolycksrådet


Så klarar djuren kylan

Naturen har utrustat vilda djur på olika sätt så den kan klara av kyla och överleva vintern.

Tjockare päls eller fjädrar: Många däggdjur och fåglar får en tjockare päls eller fjädrar på hösten. Det hjälper dem att behålla kroppsvärmen genom att isolera mot kylan. Fjällräv och ripa är exempel då djur som också får vita vinterdräkter för att smälta in i snölandskapet

Fettlager: Vissa djur, som exempelvis björnar, lagrar extra fett under hösten. Det fungerar som en energireserv och ger dem värme när det är kallt.

Holkar och gömställen: Fåglar och små däggdjur använder holkar, håligheter i träd eller andra gömställen för att skydda sig mot kylan och vinden. Gnagare lever under det skyddande snötäcket.

Bygga upp matförråd: Ekorren, lavskrikan och talltitan är mästare på att bygga upp matförråd under vintern. Talltitan håller strikta vinterrevir för att skydda och ha koll på sina matförråd

Vinterdvala: Vissa djur går i en slags vinterdvala, där deras ämnesomsättning och energiförbrukning sänks och de sover djupt tex björn, igelkott och grodor. Även många insekter övervintrar och i kroppen bildas en sorts glykol som hindrar vätskan att frysa till iskristaller. De flesta fjärilar övervintrar som ägg eller puppa.

Drar till sol och värme: Många fåglar flyttar eftersom det inte finns tillräckligt med mat under vintern. Rekordflyttaren är silvertärnan, som flyttar ända till Antarktis.  

Kontaktpersoner

Dela gärna:

Senast ändrad 22/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se