Gapet mellan vad som försäkras och de ekonomiska skador som orsakas av naturförlust och klimatförändringar växer. Det leder till stora finansiella förluster för hushåll, företag och regeringar. Men naturvård, policyreformer och åtgärder för att minska klimatutsläpp kan minska riskerna. Det visar en ny global rapport från WWF som släpps i samband med Världsekonomiskt forum i Davos.
– Rapporten visar att naturförlusten förvärrar skadorna från extremväder och leder till stora risker för hela ekonomin. Att investera i friska ekosystem är därför en av de mest effektiva åtgärderna för att hantera riskerna, säger Elin Larsson, chef för näringsliv och finans på Världsnaturfonden WWF.
Rapporten ”Tackling the Insurance Protection Gap: leveraging climate and nature to increase resilience” pekar på hur försvagade ekosystem ger sämre skydd vid extremväder, vilket förstärker konsekvenserna som ofta slår mot mindre motståndskraftiga samhällen. Till exempel kan risken för omfattande översvämningar öka med upp till 700 procent i områden med utbredd avskogning.
De ekonomiska och finansiella konsekvenserna av extremväder och andra klimatrelaterade händelser ökar snabbt. År 2023 uppgick de globala förlusterna till cirka 2,3 biljoner USD, motsvarande ungefär 2 procent av global BNP.
Rapporten visar även hur natur- och klimatrisker driver på förluster inom vård, jordbruk, infrastruktur och bland företag. Det kan leda till ökade vårdkostnader, minskad produktivitet, högre matpriser och att störningar i leveranskedjan står utan försäkringsskydd. Bara i EU uppgick försäkringsgapet till i snitt 59 miljarder EUR per år mellan 2021 och 2023, motsvarande ungefär 630 miljarder svenska kronor.
Kombinationen av extremväder och växande försäkringsgap riskerar att påverka människors inkomster, värdet på fastigheter, kredit- och lånemarknader och offentliga finanser som i sin tur kan driva på finansiell instabilitet och social oro.
– När försäkringsbolag svarar på ökade risker med höjda premier, sänkta ersättningsnivåer eller genom att dra sig ur högriskområden, utsätts både människor och företag för större risker. Sverige är inget undantag och kan dessutom drabbas av internationella oroligheter, då vi är del av den globala ekonomin, säger Elin Larsson.
Framför allt belastas offentliga budgetar hårt. Extremväder och stora gap i försäkringsskydd ökar kostnader för akutinsatser och återuppbyggnad, minskar skatteintäkter och lämnar ofta kostnader för naturvårdsinsatser till skattebetalarna.
Rapporten betonar att förebyggande åtgärder ger betydligt större värde än försäkringsutbetalningar och reaktiva insatser vid katastrofer; exempel från USA visar att varje dollar som investeras i klimatförebyggande åtgärder kan spara upp till 13 USD.
– Skogar, mangroveträsk och våtmarker är nödvändiga för att dämpa effekterna av extremväder. Att bevara och återskapa sådan natur bör därför vara centralt i arbetet med att göra samhällen mer motståndskraftiga och fortsatt försäkringsbara, säger Elin Larsson.
Rapporten rekommenderar regeringar och finansiella tillsynsmyndigheter att:
- Inkludera värdet av naturen och naturbaserade lösningar i riskbedömningar
- Skynda på åtgärder som minskar klimatutsläppen och stoppar naturförlusten
- Använda naturbaserade lösningar i arbetet med klimatanpassning
- Säkerställa att försäkringsregler uppmuntrar till att minska och förebygga risker
Läs rapporten: wwf-insurance-protection-gap-report-.pdf
Delta på ett event om rapporten den 21 januari i Davos: https://intentatdavos.com/events/uninsurable-futures-levering-climate-mitigation-and-nature-to-increase-resilience/
Om försäkringsgapet:
Ett försäkringsgap innebär att det finns ett glapp mellan de ekonomiska förluster som uppstår vid en specifik händelse, som extremväder, och den del av dessa förluster som faktiskt täcks av försäkringar. När riskerna ökar, exempelvis till följd av att extremväder blir allt vanligare, samtidigt som försäkringsskyddet minskar, exempelvis genom högre premier eller att försäkringar inte längre erbjuds för ett område, växer gapet. Det gör både hushåll och företag mer sårbara för ekonomiska förluster som inte ersätts via försäkring.
Om extremväder och naturbaserade lösningar:
Under senare år har extremväder som omfattande översvämningar, stormar och torka blivit allt vanligare, både internationellt och i Sverige. Friska ekosystem som skogar, våtmarker och mangroveträsk fungerar som naturliga buffertsystem mot översvämningar, stormar och extremhetta.
För mer information, kontakta:
Elin Larsson, chef näringsliv och finans WWF, elin.larsson@wwf.se, +46738400397
Erika Reje, kommunikation näringsliv och finans WWF, erika.reje@wwf.se, 0765454000
