Att byta ut några biltransportsträckor är också ett sätt att ta hand om sin hälsa. Så hur mycket bör man egentligen röra på sig för att må bra? Här är Folkhälsomyndighetens rekommendation för vuxna:

• minst 150–300 min pulshöjande aktivitet/vecka
• minst 150–300 min måttlig intensitet eller minst 75–150 min hög intensitet (eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet)/vecka
• Muskelstärkande fysisk aktivitet minst två dagar i veckan

En flygresa fram och tillbaka till Sydostasien bidrar (inkl höghöjdseffekter) till en klimatpåverkan motsvarande ungefär 3 ton koldioxidekvivalenter per person. Det är mycket i jämförelse med genomsnittssvenskens klimatfotavtryck för ett helt år på cirka 9 ton koldioxidekvivalenter. Ska vi leva hållbart och i linje med Parisavtalet måste vi snabbt minska utsläppen och på sikt komma ner till max 1 ton koldioxidekvivalenter per person och år totalt för allt vi gör, enligt Naturvårdsverket.

• Hemestra = upptäck semester-Sverige här hemma istället för att resa utomlands! Var har du aldrig varit?
• Titta i tågsemestergrupper i sociala medie-kanaler för idéer, inspiration och för att ta del av andras erfarenheter både inom och utanför Sveriges gränser.
• Jämför semesteralternativens utsläpp! Klimatsmart semester är en digital plattform som gör det enkelt att turista hållbart och med låg klimatpåverkan. Testa!
• Om du ändå vill göra en långväga resa med flyg, så stanna borta lite längre och försök bidra till hållbar ekoturism. Då hjälper du lokal naturvård och biologisk mångfald.

Flyg (t/r)
Stockholm-Köpenhamn 170 kg CO₂e
Stockholm-Aten 785 kg CO₂e
Stockholm-Bangkok 2695 kg CO₂e

Tåg (t/r)
Stockholm-Göteborg 0,003 kg CO₂e
Stockholm-Paris 116 kg CO₂e

I en elbil går 60-80 procent av den tankade elen till rörelse i hjulen (beroende på batteri och fordonstyp). En bil med förbränningsmotor omvandlar bara 25-40 procent av drivmedlets energi till rörelse i hjulen. Resten blir värmeförluster.

Alla bilar använder material och råvaror som är sällsynta och belastar klimat och miljö.

Batterier till elbilar ökar efterfrågan på sällsynta ämnen, exempelvis kobolt, som i dag ofta har stora hållbarhetsutmaningar i produktionsledet.  WWF vill se spårbarhetssystem för material inom fordonsindustrin, som säkerställer ursprung så att inte miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter sätts åt sidan.

Att producera en elbil med batteri släpper ut mer koldioxid jämfört med motsvarande fossildrivna bil – men det är bara i första produktionsskedet. Sen blir koldioxidutsläppen från elbilen mycket lägre. En elbil i Sverige har, beroende på storlek, 45–80 procents mindre klimatpåverkan under sin livstid än motsvarande bensin- eller dieselbil. Det är alltså viktigt att inte välja en större bil med större batteri än vad man faktiskt har behov av.

Ju mer fossilfri och förnybar el som används för att tillverka batterierna och att driva elbilarna, desto klimatsmartare blir de. Om en större andel av bilbatterierna dessutom återvinns eller återbrukas, så minskar klimat- och miljöpåverkan ytterligare.

Även om en elbil är dyrare att köpa, så är ägandekostnaden i många fall billigare, bland annat eftersom drivmedelskostnaden per mil är många gånger lägre än en diesel- eller bensinbil. Den svenska bilbranschen bedömer att priset på elbilar kommer att fortsätta sjunka och vara i nivå med motsvarande bensin- och dieselbilar redan 2025.

Det behövs någonstans att ladda elbilen och det kan vara värt att prata med exempelvis arbetsplats, samfällighet eller bostadsrättförening. Ofta finns statliga stöd att söka för att sätta upp laddstolpar.

Frågan går inte att besvara med ett enkelt ja eller nej, eftersom många faktorer spelar in. Så här kan du resonera:

Att tillverka en ny bil släpper ut motsvarande flera års växthusgasutsläpp av att köra en bensinbil. Klimatnyttan av att byta till en elbil är större för dig som har en äldre bil som slukar fossila drivmedel, än för dig som har en nyare fossildriven bil som är bränslesnål. För dig som har råd – och ändå planerar att köpa en bil – kan köp av elbil vara ett sätt att stötta omställningen till elektrifiering av fordonsflottan. Den som har fler bilar i hushållet kan överväga att ha minst en elbil för kortare körningar.

• Välj inte fordon med större batterier än användningen kräver. Det ger lägre utsläpp i tillverkningsledet och minskar användningen av kritiska material.
• Välj en energieffektiv modell. Jämför tillverkarens uppgifter
• Fråga efter dokumentation som gör det möjligt att jämföra olika modellers miljöprestanda och klimatfotavtryck samt beskriver tillverkarens arbete med att säkerställa en god återvinning av fordon, batterier och andra viktiga material.
• Använd Bra Miljöval-el eller annan tredjepartscertifierad elleverans med bra miljöprestanda till de ställen där fordonet laddas.

Städer och tätorter kan visa vägen. Runt 70 procent av hushållens globala koldioxidutsläpp genereras idag i urbana regioner. Andelen väntas öka i takt med att allt fler flyttar till städer. Det är också i städer och tätorter som andra problem kopplade till vägburna transporter är tydligast: trängsel, avgaser, buller och dålig luftkvalitet.

Samtidigt finns det goda möjligheter att vara först med att gå över till fossilfria transporter just i tätorter – till exempel genom att satsa på fotgängare och cykelpendling, att kollektivtrafiken byggs ut och att fordon och transportsystem elektrifieras och energieffektiviseras. Potentialen för en bättre miljö, både för naturen och för människor, är stor om vi lyckas ställa om transporterna i och mellan städerna.

Läs om vår internationella stadsutmaning här. 

Bilismen har länge stått i centrum i samhällsplaneringen i Sverige vilket har gjort onödigt många beroende av bil. Samhällsplaneringen måste göras om så att kollektivtrafik, cykling och gång blir norm när städer och tätorter byggs ut eller byggs om! IVLs (Svenska miljöinstitutet) rapport visar att biltrafiken måste minska om vi ska nå klimatmålet till 2030. För alla som är beroende av bil – för att man bor på landsbygden eller på grund av arbetets och hemmets placering – kan små elbilar och bilar som körs på hållbara biodrivmedel, exempelvis biogas, bidra till minskad klimatpåverkan.

Som en del av det klimatpolitiska ramverket beslutade Sveriges riksdag 2016 om klimatmål att transportsektorn ska minska utsläppen med 70 procent mellan 2010 och 2030. Fler, kraftigare och snabbare åtgärder måste tas om vi ska lyckas nå målet till 2030. Vi behöver satsningar på effektivisering, elektrifiering, hållbara biodrivmedel och inte minst ett transportsnålare samhälle, enligt rapporten som vi låtit forskningsinstitutet IVL ta fram på uppdrag av oss.

Privatpersoner behöver bättre tågförbindelser för att motivera till klimatsmarta transportval. Att åka tåg mellan Stockholm och Amsterdam skulle ta fem timmar idag om det fanns motsvarande snabbtågsförbindelser som den mellan Shanghai och Peking. I dag tar resan minst 15 timmar, och dessutom har många av nattågen i Europa tagits bort.

Upphandla nattåg som går mellan Sverige och större städer på kontinenten.

Flytta godstrafik från lastbilar till tåg samt bygg ut och modernisera järnvägsnätet.

Bygg ut en lånefinansierad höghastighetstågbana mellan de större städerna. På så vis går den att bygga snabbt och så finns det samtidigt medel att rusta upp och bygga ut det befintliga järnvägsnätet. Notera att infrastrukturen för nya snabbtåg kan ha stor påverkan på djur och natur, så det är viktigt att utbyggnad sker med minsta möjliga miljöpåverkan.

Satsa på elektrifiering och effektivisering av fordonsflottan genom satsningar på laddinfrastruktur (utöver Klimatklivet), förstärkt bonus-malus och andra morötter för elbilar för att få dem som köper ny bil att välja elbil. Bonus-malus är ett system som infördes 2018 där den som köper en ny elbil, laddhybrid eller biogasbil kan få en bonus (ett bidrag) och den som köper en ny bensin eller dieselbil får en höjd skatt de tre första åren.

Bygg ut och uppgradera elnäten (flexibla och smarta) vilket underlättar en starkare och snabbare satsning på elbilar, förnybar elproduktion i form av sol- och vindel och energilagring.

Besluta att enbart laddbara bilar samt biogas och etanolbilar ska få säljas i Sverige efter 2025 och att Sverige ska verka för ett liknande beslut på EU-nivå.

Besluta att inga fossila drivmedel ska få säljas efter år 2030.

Lagstifta om fler långsiktiga styrmedel och kraftfulla åtgärder i transportsektorn, som steg för steg ställer om Sverige till ett transportsnålt samhälle. Fokus bör vara på energieffektivitet i de transporter som trots allt måste göras. Målsättningen bör vara att alla kvarvarande transporter senast 2030 bör gå på el och hållbara förnybara bränslen eller ny teknik med ännu mindre klimatutsläpp.

Ge kommuner mer självbestämmande över parkeringsnormen för att underlätta för bilpooler och för att stimulera övergången till miljöbilar genom differentierande parkeringsavgifter.

Inför en mobilitetsnorm istället för parkeringsnorm för byggföretag att förhålla sig till vid nybyggnation och större ombyggnation, exempelvis genom krav på gröna res- och transportplaner.

Inför motorledsavgifter på sträckor nära stora städer där kollektivtrafiken är välutvecklad, som Stockholm – Uppsala och Göteborg – Borås.

Satsa på att få tunga vägtransporter, sjöfart och flyg att ställa om till hållbara och förnybara bränslen.

Begränsa reseavdraget för bil där det finns fungerande kollektivtrafik (dvs storstadsregionerna och mellanstora städer). Gör så att de som reser kollektivt får lika stort reseavdrag.

Fortsätt att bygga ut kollektivtrafik, tåg och cykelinfrastruktur som attraktivt alternativ parallellt med att hårdare styrmedel införs när det gäller biltrafiken. Detta kan ske med stadsmiljöavtal (med stadstrafikmål som villkor), statlig medfinansiering av kollektivtrafik samt nya angreppsätt och samarbetsformer på kommunal nivå.

WWF vill också att alla stora företag som har kopplingar till transportsektorn sätter verkligt ambitiösa klimatmål utifrån vad som krävs enligt vetenskapen.

Genomför åtgärder som kan minska flygets klimatpåverkan, som exempelvis ökad användning av hållbara biodrivmedel. Det är en begränsad resurs som på sikt bör styras till de sektorer som är svåra att elektrifiera, exempelvis flyget, även om det inte kommer att räcka för att ersätta all fossil flygfotogen.

Ät mindre men bättre kött, ät mer proteiner från växtriket (bönor, linser, ärtor) och sluta slänga ätbar mat – för då är både du, klimatet och den biologiska mångfalden vinnare!

❯ Här får du inspiration och tips

Minska din belastning på jordklotet genom att dra ner på onödiga eller ohållbara köp och överkonsumtion av prylar, som kläder, möbler och elektronikprodukter.

❯ Här får du inspiration och tips

Välj klimatsmartare transportsätt när det är möjligt – som elbil, kollektivtrafik, tåg och cykel. Många av oss har alternativ och möjligheten att tänka till.

❯ Här får du inspiration och tips

Spara energi i din bostad och var med och hejda klimatförändringarna, samtidigt som du minskar elräkningen. Det här är en utmaning som passar även barnen.

❯ Här får du inspiration och tips

Fråga efter investeringar som inte bidrar till den globala uppvärmningen eller utarmning av den biologiska mångfalden. Då visar du att det finns efterfrågan på gröna sparalternativ!

❯ Här får du hjälp