Ilulissat, Greenland

Klarar vi klimatmålen?

Klarar Sverige och världen klimatmålen?

Det är nästintill omöjligt att överskatta klimathotet. Utsläppen av växthusgaser har ökat dramatiskt de senaste decennierna och ökar fortfarande på global nivå. Konsekvensen är att vår jord värms upp allt snabbare. Men om vi tillsammans agerar för klimatet kan vi vända trenden!

Klimatet och framtiden - Scenarion baserade på mängd CO2-utsläpp
Scenarion baserade på mängd CO2-utsläpp. Klicka för större bild.

Den globala uppvärmningen får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler översvämningar, stormar och skogsbränder och att extremtemperaturer uppnås allt oftare. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion. Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem.

De senaste tre decennierna har varit varmare vid jordytan än samtliga tidigare årtionden sedan 1850, då man började mäta temperaturen. 2016 var det varmaste året som uppmätts någonsin och 2016 uppnådde världen 1 grads global uppvärmning räknat från förindustriell tid. Enligt FNs klimatpanels (IPCC) senaste utvärderingsrapport, från 2014, är det sannolikt att temperaturökningarna fram till 2100 kommer att överstiga 2 grader i genomsnitt, vilket vore början till katastrofala följder för framtida generationers människor, växter och djur.

I Paris i december 2015 enades därför världens ledare att vi nu måste agera i alla länder för att tillsammans försöka begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader och åtminstone väl under 2 grader. Det var ett stort och viktigt steg framåt som innebär att ambitionen från alla länder, och därmed investerare, företag och individer nu ska dra åt samma håll för att uppnå klimatkonventionens mål.

Climate March 2019 in New York, New York.

COP25 i Madrid – över 190 länder samlades för klimatet

Årligen håller FN ett klimattoppmöte där över 190 länder samlas för att komma överens om samarbetsformer och tillvägagångssätt för att lösa världens stora klimatrelaterade utmaningar. I år hölls mötet som benämns COP25 (Conference of the Parties) i Madrid mellan den 2-13 december.

För mer info om WWFs viktigaste fokus på COP25 (engelska)

Här är WWFs viktigaste fokus för COP25:

  1. Skapa förutsättningar och utrymme för en dialog på hög nivå om ökade klimatambitioner:
    Även om COP25 framförallt fokuserar på tekniska förhandlingsfrågor, är det helt avgörande att både ordföranden och FN skapar utrymme för fler möten på hög nivå om gemensamma klimatambitioner, både under COP25 och under perioden fram till COP26. Senast på COP26 i slutet av 2020 ska de deltagande länderna presentera sina uppdaterade nationella klimatplaner (s.k. NDC), som då måste vara betydligt mer ambitiösa än de nuvarande, som resulterar i en global uppvärmning på över 3 grader. Allra helst ska planerna vara i linje med 1,5-gradersmålet. På FN-toppmötet i New York i september 2019 om ökade klimatambitioner, presenterades en rad nya initiativ från ickestatliga aktörer (städer, företag och investerare) och många mindre länder. Däremot gjorde inget av länderna med stora utsläpp några utfästelser om ökade klimatinsatser. Därför är det extra viktigt att klimatdialogen på hög nivå fortsätter och att det på COP25 fattas beslut, till exempel om mer enhetliga nationella klimatplaner, NDC, som lägger en grund för uppdaterade klimatplaner under 2020.
  1. Strikt regelverk för internationell handel med utsläppsenheter (Art 6):
    Artikel 6 ”Carbon Markets” om utsläppshandel mellan länder är en av de frågor som inte har förhandlats klart i Parisavtalets så kallade regelbok och en av de centrala förhandlingsfrågorna under COP25. Även om syftet med Art 6 är att skapa möjligheter till investeringar i utsläppsminskningar och samarbete mellan länder för ökad klimatnytta, finns det risk att Art 6 – om den utformas på fel sätt – kan urholka både ambitionen i avtalet och ländernas klimatplaner. För WWF är det därför viktigt att reglerna för Art 6 bland annat säkerställer att:

    1. en övergripande nettopositiv klimatnytta uppnås
    2. länderna som deltar i handeln med utsläppsrätter har en tillräcklig ambition i sina klimatplaner
    3. risken för dubbelräkning – det vill säga att samma utsläppsminskning räknas av både landet som betalar och landet som genomför minskningen – undviks
    4. det sker en robust och transparent bokföring av överförda utsläppsenheter.
  1. Förbättra icke-statliga aktörers möjlighet att driva på FNs klimatarbete:
    Så kallade icke-statliga aktörer, ”Non-state actors” i form av regioner, städer, företag, investerare och civilsamhälle över hela världen har en viktig roll i klimatomställningen. Regioner, städer, företag och investerare är också de som redan nu och framöver ska genomföra och finansiera omställningen. I många länder är det också dessa aktörer som driver på klimatarbetet, i synnerhet i länder där det på statlig nivå saknas ambition. Exempel på detta är ”We are still in” där många delstater, städer och företag i USA arbetar i linje med Parisavtalet och WWFs initiativ där företag respektive städer sätter vetenskapliga mål i linje med Parisavtalet (Science based targets och One Planet City Challenge). Inom ramen för FNs klimatkonventions arbete – men utanför de formella mellanstatliga förhandlingarna – finns flera initiativ som ska stötta och samla icke-statliga aktörer, exempelvis Global Climate Action Agenda. Dessa initiativ kan integreras bättre för att skapa en ökad hävstångseffekt i det globala arbetet. Några av dessa initiativ saknar dock beslut om fortsatt arbete efter 2020. Här är det viktigt att COP25 fattar beslut som förlänger och integrerar dessa initiativ, så att de icke-statliga aktörerna kan fortsätta att mobiliseras och driva på klimatomställningen över hela världen.
Oljeraffinaderi, Skottland Storbritannien

Når vi Parisavtalets mål att stanna under 1,5 graders global uppvärmning?

Nej, inte om vi fortsätter på samma bana som idag med enorma beroenden av fossila bränslen i våra transporter, industrier, livsmedelsproduktion, bostäder mm. För att ha en chans att nå målet måste vi på global nivå ha en ekonomi som är helt bortkopplad från utsläpp av fossila bränslen och andra växthusgaser senast år 2050.

På sikt behöver vi även globalt ha balans mellan å ena sidan utsläpp, främst från förbränning av fossila bränslen, och å andra sidan så kallade koldioxidsänkor, till exempel från att öka skogsutbredningen. På sikt måste vi ha ett större upptag av växthusgaser än utsläpp av dessa gaser.

Sverige måste bli fossilenergifritt snabbt och utsläppen på sikt bli negativa

Rika länder som Sverige med goda förutsättningar att bli oberoende av fossila bränslen bör gå före och nå nollutsläpp långt före 2050 så att fattigare länder får längre tid på sig.

För att hjälpa världen uppnå Parisavtalets mål och samtidigt utnyttja möjligheterna med denna nödvändiga omställning anser Världsnaturfonden WWF att Sverige bör höja ambitionen. Det mål riksdagen satt om att nettoutsläppen, det vill säga utsläpp minus åtgärder för att ta upp koldioxid, behöver tidigareläggas, från 2045 till senast 2035.

Det finns en del utsläpp som är svårare att ta itu med snabbt. Utsläppen från stålindustrins användning av processkol samt en del utsläpp från jordbruket kan behöva ytterligare några år innan de når noll. I stålindustrin pågår tester med att byta ut processkol mot vätgas, vilket på sikt skulle kunna ge nästintill klimatneutralt stål. Senast år 2050 bör Sverige ha uppnått negativa utsläpp. Negativa utsläpp innebär att man använder tekniker för att på olika sätt samla in och lagra koldioxid, så att nettoutsläppen blir mindre än noll.  Enligt många forskare är negativa utsläpp en nödvändighet för hela världen för att klara målet på max 1,5 graders global uppvärmning.  De flesta av dessa tekniker är dock fortfarande på teststadiet och det är inte säkert att de fungerar i stor skala.

Utsläppen per person år 2050 bör även de vara noll och får högst uppgå till ett ton koldioxidekvivalenter – beräknat för en befolkning på nio miljarder. I Sverige släppte vi 2013 ut 11 ton koldioxidekvivalenter per person genom all vår konsumtion, enligt Naturvårdsverkets siffror. I Sverige har vi en lång spännande resa framför oss för att banta bort detta stora klimatfotavtryck.

Smältande is drop-3065629

Var med och hejda den globala uppvärmningen

Läs mer om klimatförändringen och vad vi kan göra för att minska utsläppen, på WWFs klimatsidor. Du får veta vad som menas med klimatförändringar, vad som måste göras för att lösa klimatutmaningen och hur vi på WWF arbetar med den stora klimatfrågan.

LÄS HÄR

Stor ek i naturen, Säby Gård, Sverige

Klimatförändringarna i Sverige

Kraftiga skyfall och liknande händelser är något vi får räkna med framöver, som ett resultat av när temperaturen i Sverige stiger. Över lag blir Sverige blötare – men också torrare. Och de riktigt kalla vinterdagarna kan bli ett minne blott.

Läs här

Finns det hopp för klimatet?

Ja! Det finns goda möjligheter att uppnå våra klimatmål och vända trenden, men det hänger på att politiker, investerare och företag antar Parisavtalets mål som en integrerad del av sin dagliga verksamhet. Även privatpersoner behöver börja leva mer klimatsmart. Det innebär att vi behöver prioritera klimatfrågan och börjar agera nu!

Det är därför WWF har Earth Hour, för att väcka uppmärksamhet för klimatfrågan och visa på människors engagemang för att uppnå förändring. Och samtidigt sätta press på politikerna att visa handlingskraft i klimatfrågan.

Broccoli och kossaEtt steg i rätt riktning

Minska din köttkonsumtion kraftigt, men öka mängden gröna proteiner och sluta slänga ätbar mat – det vinner både du och planeten på.

Ikon teman i klimatpåverkan

Fem B:n minskar din klimatpåverkan

Visste du att våra transporter, maten vi äter, våra byggnader, vårt sparande och vår prylkonsumtion orsakar enorma koldioxidutsläpp? WWF arbetar hårt för att Sveriges politiker ska göra det lätt och lönsamt för alla att leva klimatsmart, men det finns också mycket du själv kan göra för att minska din klimatpåverkan.

Välj medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

 

Du kommer att skickas till PayEx hemsida när du har placerat din order

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Senast ändrad 16/12/19

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se