Gå till huvudinnehållet
Två pojkar som fiskar
Klimat

Nya möjligheter för många

wwf-magasin-01-2023-koala

Australien

WWF storsatsar för att återskapa landets unika natur

Nr 1 2023

Ruvuma i södra Tanzania är ett av jordens finaste vildmarksområden. Det är också ett av Tanzanias fattigaste landskap. WWF arbetar i Ruvuma för att skydda den unika naturen – och för att de som bor här ska få bättre liv när naturen sparas.

TEXT: DIANA SHUMA och CHARLOTTE PERMELL

Stora elefantflockar strövar i Ruvumas skogar i södra Tanzania. Här finns svarta noshörningar och mängder med lejon i vad som fortfarande kan beskrivas som ett av Afrikas finaste återstående vildmarksområden. Här lever också åtta miljoner människor, åtskilliga i djup fattigdom.

Hoten mot Ruvumas rika natur är många – illegal skogsavverkning, befolkningsökning och expanderande jordbruk, tjuvjakt och klimatförändringarna. Nyligen upptäcktes också gas- och uranfyndigheter i området.

WWF arbetar sedan många år i Ruvuma. Dels med naturvård, men också i stora satsningar för att stärka lokalbefolkningars rättigheter och möjligheter.

– Det handlar om att inkludera marginaliserade människor och därigenom få deras stöd för bevarandearbetet, säger Simon Lugandu, tidigare chef för bevarandearbetet, WWF Tanzania och fortsätter:

– För människor som lever i Ruvuma handlar det inte bara om hur stora landområden som skyddas eller hur många träd som planteras. För dem handlar det också om att vinna något på bevarandet, att hitta möjligheter att försörja sig, få tillgång till teknik och kunskap.

Om vi inte stödjer samhällets utveckling så har många människor inga andra val än exempelvis tjuvjakt för att överleva

Porträtt av Laura Pernander

Laura Pernander

Samordnare på svenska WWF för Leading the Change programmet i Tanzania

Man arbetar vid en mobil såg

Den mobila sågen arbetar i Sauti Moja, en av de byar som utvecklat hållbart skogsbruk.

Solnedgång vid majsfält

Solen sänker sig över majsfält i Ruvuma. Här lever människor sida vid sida med Afrikas storvilt.

En man och en kvinna bär på nysågat timmer

Bybor sorterar det nysågade timret.

Spetsnoshörningar står i vatten

Spetsnoshörningar är en av de hotade arter som finns i Ruvumas rika vildmarksområden.

En del av satsningen Leading the Change

Arbetet i Ruvuma är en del av jättesatsningen Leading the Change, ungefär ”att leda förändring”. Detta Sida-finansierade program stödjer och samarbetar med lokala organisationer i femton länder i Asien och Afrika. Det kan handla om allt från utbildning till att bygga upp så kallade Community Wildlife Management Areas, där lokalbefolkningen nyttjar naturen på ett hållbart sätt och samtidigt får hjälp med utveckling, opinionsbildning och att delta i beslutsfattande. Eller om hjälp att utveckla turism och marknadsföring, installera hållbara energilösningar som solceller och bränslesnåla ugnar.

– Om vi inte stödjer samhällets utveckling så har många människor inga andra val än exempelvis tjuvjakt för att överleva. Vi måste erbjuda alternativ och kunskap, det är detta som är inkluderande naturvård, säger Laura Pernander, samordnare på svenska WWF för Leading the Change programmet i Tanzania.

Mycket av arbetet handlar om att stödja kvinnor, med allt från möjligheter att försörja sig till utbildning i naturvård.

– Annars når vi ju bara halva samhället. Det är grundläggande att alla, både kvinnor och män, får kunskap om vikten av att bevara naturen, och att alla är en del av beslutsfattandet. Man måste jobba brett för att få stöd för naturvård, säger Maria Palselius, WWFs programsamordnare för Leading the Change och tillägger:

– Det krävs naturvård för att garantera mänskliga rättigheter och mänskliga rättigheter är en förutsättning för naturvård.

Kvinnor tränar på att göra kol

Kvinnor i byn Ikwiriri Kaskazini tränar på att göra kol av rester från den lokala skogsindustrin.

Elefant i skogen

Det finns fortfarande stora elefanthjordar i södra Tanzania.

Händer håller i en gryta över en energisnål spis

Den nya, energisnåla spisen har flera ”plattor”, därmed kan all mat lagas samtidigt med ett minimum av ved.

Flickor håller i en stor gryta vid en energisnål spis i en skola

Energisnål spis i jätteformat för skolor och annan stormatlagning.

Energisnåla ugnar sparar skog och ökar inkomster

- När jag sålde tvål och tyg tjänade jag mindre än 100 000 tanzaniska shilling* i månaden. Nu får jag in 300 000 på två dagar, säger Grace Mpolo, som med hjälp av en energisnål ugn kunde öppna bageri.

Behovet av bränsle är ett av de största hoten mot Afrikas skogar. WWF arbetar därför för att sprida förnyelsebara energikällor och bränslesnåla ugnar.

Det är nästan alltid kvinnor som måste släpa hem bränsle och som dessutom utsätts för hälsovådlig rök från traditionella spisar. Grace Mpolo på ön Kilwa i södra Tanzania tackade ja direkt när hon erbjöds utbildning i hur man hanterar energisnåla spisar. Hon fick också hjälp att utveckla en egen liten bagerirörelse.

– Jag hade aldrig sett en energisnål ugn förut eller fått någon utbildning i bakning. Kursen öppnade helt nya möjligheter för mig, säger Grace.

Efter utbildningen satsade Grace sina besparingar på att köpa en egen energisnål ugn och snart var det full fart på affärerna. Inkomsterna har mångdubblats – och hälsan är bättre.

– Ugnen är säker, ingen rök och det behövs bara lite kol.

Grace har nu vidareutbildat sig för att leda kurser som ger andra kvinnor möjlighet att lära sig hantera de nya ugnarna och öppna egna bagerier.

– Energisnål teknik som vi har råd med är stor hjälp för att förbättra kvinnors ekonomiska och sociala status, konstaterar Grace.

* 100 000 tanzaniska shilling motsvarar ungefär 447 svenska kronor.

Fotnot: Leading the Change samarbetar med lokala organisationen Tatedo (Sustainable energy services organization)  för att öka tillgången till hållbar energiteknik i Tanzania. Målet är att minska fattigdom och mildra negativa miljöeffekter i samband med energiproduktion och energianvändning.

Grace Mpolo håller i en plåt med bröd

Grace Mpolo, ön Kilwa i södra Tanzania. Med sin energisnåla nya ugn har Grace inte bara ökat sina inkomster, hon har också kunnat anställa tre ungdomar.

Ljus på kvällen förändrade byns liv

- Jag förlorade mitt levebröd för att naturen skulle skyddas. Men naturen gav mig en ny försörjning, säger Baraka Issa, som nu är utbildad solingenjör.

Den lilla odlingen vid byn Miyuyu i södra Tanzania gav inte mycket, men det räckte för att Baraka, hans fru och barn skulle klara sig. Odlingen låg på regeringens mark, och var en av många illegala små jordbruk som stadigt blev fler. När de växande odlingarna hotade både den rika skogen och floden, som många människor är beroende av, så satte myndigheterna stopp. Baraka stod utan försörjning.

Men via WWFs program Leading the Change fick han chansen att utbilda sig till solingenjör, att lära sig installera, sköta och reparera solcellsanläggningar. Utbildningen avrundades med att Baraka och övriga nyblivna solingenjörer monterade solcellsdrivet ljus på byns marknad.

– Vi var så glada! Det var fantastiskt att se marknaden upplyst på kvällen, för första gången kunde den hålla öppet efter att det blivit mörkt, säger Baraka.

Ljus på kvällen ger också ökad rörelsefrihet.

– Innan var vi rädda. Vår by ligger isolerat bland täta skogar, man kan möta vilda djur, säger Rashid Chilumba, byns ledande tjänsteman.

– Elljus på marknaden har förändrat våra liv! Nu känns det säkert att arbeta även när det blivit mörkt och att gå hem efteråt, säger Rehema Thomas, som säljer grönsaker på marknaden.

WWFs program stödjer också en frisersalong som drivs av unga bybor och ett bycentrum, bägge med solceller på taket. Framgången för solel öppnade dessutom för bränslesnåla spisar – fler än tre fjärdedelar av byns hushåll har på några år bytt till energisnål spis.

– Det ständiga behovet av brännved till spisarna drev på skövlingen av skogen. Trycket på skogen har minskat, säger Baraka Issa, som tillsammans med sina kollegor ökat användningen av solenergi med trettio procent byn.

– Jag leder nu 14 medarbetare och tränar ännu fler. Jag är efterfrågad, jag får installera solceller i byarna runt omkring också. Med rätt träning kan vi förändra våra byar och gå över till förnyelsebar energi, summerar Baraka.

Fotnot: Leading the Change samarbetar med lokala organisationen MASHA, (Mtwara Action for Self Help) som jobbar för att minska användning av ved och träkol både i hemmen och kommersiellt. Arbetet fokuserar på att utbilda kvinnor och ungdomsgrupper i energibesparande teknik.

Baraka Issa sitter vid en vid dator

För första gången kan lärare i skolor bortom elnätet använda datorer, tack vare solceller.

Solingenjör Baraka Issa står intill en vägg

– Det var fantastiskt att se marknaden upplyst på kvällen, säger Baraka Issa, solingenjör.

Datorer för bättre bevarande av Ruvumas rika kust

- Vi skrev rapporterna för hand, sen måste vi resa till närmaste stad för att få dem utskrivna på maskin, tryckta och kopierade. Det tog tid och kostade mycket. Nu kan vi göra allt på vårt eget kontor i byn – gratis, säger Habiba Mohammed från Namela i Ruvuma.

Ruvumas kust är rik på liv med mangroveskogar och långa stränder kantade av korallrev. Lokala organisationer, Beach Management Units, har ansvar för att förvalta fisket och för bevarandet. Ett arbete som ställer stora krav på kunskap om naturen – liksom kunskap om dokumentation och administration. Tidigare ett tidsödande och mödosamt arbete som innebar många arbetstimmar och resor till större byar för att kunna skicka dokumentationen vidare till myndigheterna.

Men via Leading the Change har det administrativa arbetet moderniserats och den lokala kunskapen vuxit. En rad organisationer har fått tillgång till datorer och internet och träning i att arbeta digitalt.

– Första gången vi hörde att vi skulle få datorer undrade vi vem som skulle sköta dem. Det kunde ju inte vara vi, för vi hade ingen kännedom om det. Men så fick vi gå en kurs i datakommunikation och nu är vi utbildade i tekniken och har redskapen, säger Nurdin Mbuzi från Somanga och tillägger:

– Det är en stor förändring, arbetet går snabbare, är billigare och lättare. Nu kan vi lagra data och rapportera i tid.

Att bygga lokal kapacitet är ett av de stora målen för Leading the Change. För att kunna skydda hotad natur krävs en engagerad lokalbefolkning med kunskap och resurser att stå upp för sin närmiljö.

– Vi ska skydda våra marina resurser och de pengar vi nu sparar med den nya teknologin går till bevarandearbete och bevakning av stränderna, säger Habiba Mohammed.

Habiba och en man sitter vid en dator

Habiba Mohammed vid datorn.

Habiba står med en mikrofon

– Vår kapacitet har stärkts, säger Habiba Mohammed.

Färre intrång i naturen med egen jord

- Vi har lärt oss om rättigheter, jämlikhet och gott ledarskap. Särskilt för oss kvinnor har det varit en omvälvande upplevelse, säger Khadija, ensamstående mor till tre barn i den lilla byn Sauti Moja.

Khadija sparade länge och när hon var väntade sitt första barn investerade hon i en egen bit mark för att försörja sig själv och barnet.

– Men snart började invasionsförsöken. Jag kunde vakna och upptäcka att en granne börjat odla på min mark. En annan dag vaknade jag till att någon börjat hugga ner mina cashewnötträd.  Det blev värre och värre, jag kände mig förföljd, säger Khadija, som snabbt förstod varför grannarna inte respekterade henne.

– Jag är ogift. Det gjorde mig lika sårbar som någon som inte äger någon egen mark.

Khadija fick ingen hjälp, delvis för att hon saknade officiella dokument som kunde bevisa att jordlotten var hennes.

Men genom Leading the Change-programmet kan den lokala organisationen MJUMITA hjälpa fattiga småbrukare skaffa papper på att de äger sina odlingar. Erfarenheten visar att tillgång till odlingsbar jord ökar acceptansen för att andra landområden skyddas som naturreservat. När människor har lagstadgad äganderätt till sin mark minskar dessutom de olagliga intrången i skyddade områden. Det övergripande målet är att lokalbefolkningen inte ska känna att de förlorar något när viktiga naturområden skyddas, utan att de vinner något i stället.

– När jag fick mitt certifikat som visar att jag äger min jord var jag lyckligast i världen. Och efter det har grannarna inte bråkat med mig mer, säger Khadija.

Fotnot: MJUMITA, (The Community Forest Conservation Network of Tanzania) är ett nätverk med över 15 000 medlemmar i byar över hela Tanzania, som arbetar med skogshushållning. Nätverket är ett forum för kapacitetsuppbyggnad, kunskapsutbyte, opinionsbildning och kommunikation.

Parlamentsledamöter står vid ett bord

Parlamentsledamöter får lära sig om energieffektiv matlagning.

Khadija visar upp sitt certifikat

Khadija med ett certifikat som visar att hon äger sin jord.

En man demonstrerar effektiv energiteknik

Demonstration av effektiv energiteknik i Mtwaraområdet.

Kvinna vid energisnål spis i Ruvuma

Energisnål spis sparar Ruvumas skogar.

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se