– De skandinaviska ordförandeskapen i Arktiska Rådet är en fantastisk möjlighet att skapa en långsiktig hållbar väg framåt. Våra regeringar måste våga driva på de andra arktiska länderna att våga ta beslut som ger skillnad för framtida generationer som bor i Arktis, säger Gustaf Lind, generalsekreterare för Världsnaturfonden WWF.
Arktis står inför enorma utmaningar i klimatförändringarnas skugga. Havsisarna smälter i snabbare takt och forskare varnar för att Nordpolen kan bli isfritt sommartid, redan inom 12 år. Internationella investerare ser möjligheter att exploatera Arktis när det skyddande locket av havsis försvinner, eftersom det ger möjligheter till utvinning av mineraler, gas och olja, samt till ökad sjöfart och fiske. En sådan exploatering kan hota naturen, ytterligare driva på klimatförändringarna och undergräva livsmöjligheterna för de 40 urfolksgrupper som bor i Arktis.
FN kom i år överens om ett nytt globalt havsavtal som ska ge skydd åt den biologiska mångfalden i haven som ligger utanför de nationella juridiska gränserna, och världens länder har också åtagit sig att skydda 30 procent av jordens hav till år 2030.
– WWF vill att det nya havsavtalet ska vara inramningen till ett nytt stort marint reservat där de stora havsområdena runt Nordpolen ingår. Det är viktigt att Arktiska Rådet vågar ta beslut att skydda den centrala Arktiska Oceanen som en del i ett större nätverk av marina reservat. Det är inte bara avgörande för att världen ska kunna uppfylla det globala havsavtalet, det är också nödvändigt för att säkerställa livskraftiga bestånd av marina arter, säger Gustaf Lind.
Sverige har ett stort ansvar, som ett av åtta arktiska länder, att skapa skydd och tydliga riktlinjer för hållbart nyttjande av denna unika miljö. Beslut som tas idag kommer att påverka området i många hundra år framåt. Därför måste kortsiktiga lösningar granskas ur ett långsiktigt perspektiv, både för miljö och de som bor i Arktis, menar WWF.
– Vi behöver säkerställa en grön finansiering och arbetstillfällen för lokalbefolkning och ursprungsbefolkning i Arktis. Det är viktigt att vi använder Sveriges innovationspotential för att skapa jobb och samtidigt försöka minska klimatförändringens effekter i Arktis, säger Gustaf Lind.
Fakta Arktiska Rådet:
Arktiska Rådets strategiska plan löper fram till 2030 och kommer till största delen att fyllas av skandinaviska ordförandeskap - först Norge, därefter Danmark och sedan Sverige. År 2030 är en milstolpe för många globala åtaganden som också sammanfaller med det svenska ordförandeskapet i Arktiska Rådet.
Fakta WWF och Arktis:
WWF arbetar intensivt med att stärka skyddet av det unika myrområdet och tundralandskapet runt Davvavuopmi, som ligger i den svenska delen av Arktis, strax söder om Treriksröset i nordligaste Lappland. Syftet är bland annat att säkerställa skydd för renskötsel, hotade arter och fritidssysselsättning som sportfiske och jakt. Ett exempel på ett projekt är Arctic Flyways som ska ge ökat skydd av de arktiska fågelarterna, som vadare, i Tavvavuoma, i Kiruna kommun. Området består av öppna tundralandskap med lågfjäll, vidsträckta myrmarker, sjöar och lägre vegetation. Målet är att restaurera, skydda och stärka rast- och övervintringsområden för att säkra de Arktiska vadarnas framtid. Parallellt pågår dialog med länsstyrelsen och samebyn kring bevarandet av Tavvavuoma, för att även säkra renskötselns framtid.
För mer information, kontakta:
Gustaf Lind, generalsekreterare WWF, gustaf.lind@wwf.se
Tom Arnbom, Arktisexpert, tom.arnbom@wwf.se, 070-5544066
Anna Almberg, press, WWF, anna.almberg@wwf.se, 0709-816782
