I Sverige sker en betydande insamling från privata givare till förmån för artarbetet, vilket är av stort värde för organisationen i dess helhet. Det finansiella stödet går primärt till skydd av cirka tio prioriterade arter (bergsgorilla, elefant, havssköldpadda, isbjörn, noshörning, oran gutang, panda, tiger, val) . Att inkludera lokalsamhällen, ursprungsbefolkning och lokala aktörer i arbetet med naturvård är avgörande för att lyckas. Vi driver frågor om lokalt deltagande i förvaltning av arter och deras livsmiljöer genom modeller för samförvaltning och insatser för att minska konflikter mellan djur och människor samt stödja initiativ för minskad tjuvjakt. Av WWFs naturvårdsbudget 2020 fördelades cirka 23 procent till det globala målområdet arter, som är en av grundstenarna i vårt arbete. case: SNAROR – DEN TYSTA DÖDEN

Hotet från klimatkrisen växer ständigt och hotar hela vår planet – idag är vi på väg mot tre graders uppvärmning, alltför långt ifrån Parisavtalets målsättning med sikte på 1,5 grad. WWF ser näringslivet som en del av problemet, men också en del av lösningen på klimatkrisen. I Sverige har WWF under lång tid jobbat för att ställa om företag, bland annat genom få företag att anta vetenskapligt baserade klimatmål, genom bilaterala partnerskap och att få bolag att tillsammans med WWF driva klimatfrågor i näringslivet och mot politiker. Initiativ som Climate Savers och Climate Solvers har också samlat bolag i framkant att anta skarpa mål, driva innovationer och dela lösningar och erfarenheter med andra bolag. Därtill kommer samarbeten med andra aktörer som verkar för samma mål, till exempel organisationer som Fossilfritt Sverige och Exponential Roadmap Initiative. År 2020 allokerades 17 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Klimat och energi. case: KLIMATARBETE GENOM PARTNERSKAP

Systemen för matproduktion påverkar flera av WWFs andra målområden som skog, klimat och energi samt hav och vatten. Matens viktiga roll i klimatfrågan och för förlusten av biologisk mångfald har ökat betydelsen av WWFs arbete inom området. För att minska trycket på ekosystemen fokuserar WWFs arbete på att öka jordbrukets hållbarhet samt att lyfta matproduktionssystemets påverkan och göra den synlig – för att motivera livsmedelsbranschen och allmänheten att göra mer hållbara val av mat. Området mat fick ca 4 % av naturvårdsbudgeten 2020. För att synliggöra hur en hållbar måltid ser ut i praktiken har WWF utvecklat konceptet One Planet Plate – måltider för en levande planet. Konceptet har funnits sedan 2018, och har definierat en klimatbudget för måltider, med regler för att gynna den biologiska mångfalden. One Planet Plate är nu välkänt bland måltidsaktörer, främst i den offentliga sektorn. Konceptets klimatbudget har blivit något av en norm i måltidssverige, och används bl.a. i kommuners och företags målsättningar för mat. Under 2020 gjordes en fortsatt satsning på att ta fram färdigräknade recept och menyer. Bl.a. ihop med LRF där tre regionala menyer på enbart svenska råvaror togs fram. Under 2020 lanserade även WWF sin tredje konsumentguide: Vegoguiden. Vegoguiden är en guide för konsumenter och matlagare som vill göra bättre val av vegetabilierna som läggs på tallriken. Guiden bedömer inte enbart vegoprotein och grönsaker utan hjälper dig även med bra val av frukt, bär, nötter och spannmål. Med ett trafikljussystem guidas du som konsument till vad som är bra att välja mycket av – och vad som kan vara klokt att bara välja ibland. CASE: WWFS KONSUMENTPÅVERKAN

Bristande förvaltning och överutnyttjande, inte minst genom jordbruk och vattenkraft, är de största hoten mot vattenekosystemen. WWF fördelade cirka 8 procent av naturvårdsbudgeten till sötvattensarbete 2020, framför allt genom företagsanknutna samarbeten. Näringslivet spelar en viktig roll i att uppnå en hållbar vattenförvaltning. WWFs vattenriskfilter, som hjälper företag och investerare att analysera risker kopplade till vatten, har under året uppdaterats med klimatscenarier. Därmed kan företag rusta sig för framtida vattenrisker bättre. Läs mer om hur WWF jobbar med vattenriskfilter ihop med företag. Case: Vattenriskfilter

WWF Sverige har en stark roll i utvecklingen av så kallad integrerad havsförvaltning inom WWF-nätverket. Det innebär att ta ett helhetsgrepp för att hantera havens komplexa utmaningar som annars splittras på olika administrativa funktioner, länder eller sektorer. Ett led i detta innebär en bra havsplanering som stärker skyddet av den biologiska mångfalden. Av naturvårdsbudgeten fördelades 2020 cirka 14 procent till det globala målområdet hav. CASE: EKOSYSTEMBASERAD HAVSFÖRVALTNING

Mer än 90 procent av de landlevande arterna återfinns i skogar. Skogarna upprätthåller även många viktiga ekosystemtjänster samt ger nyttigheter som virke och mat och har stor betydelse för klimatet. Hälften av världens skogar har redan försvunnit och kvarvarande skogslandskap har ofta haft en stor förlust av biologisk mångfald. Några exempel på viktiga drivkrafter för avskogning och annan förstörelse av skog är expansion av jordbruksmark, infrastruktur, ökad efterfrågan på virke och brännved. Skogsbruk bidrar idag ofta till utarmning av kvarvarande skogar men långsiktigt ansvarsfullt skogsbruk – tillsammans med bättre skydd – är ett viktigt redskap för att bevara skogens värden och hållbar utveckling. WWFs medarbetare har upparbetad samverkan med globalt viktiga svenska företag inom skogssektorn och andra skogsaktörer. Vi driver frågan om hållbar förvaltning och utmanar svenska företag som är betydelsefulla globala marknadsaktörer att ta ledningen för ett långsiktigt hållbart skogsbruk. Vi är bland de största finansiärerna av WWF-nätverkets globala skogsarbete och allokerade 2020 34 procent av naturvårdsbudgeten till målområdet Skog. WWF och IKEA har inlett ett samarbete med att skydda skog i Ryssland med hjälp av artificiell intelligens (AI). Appen kan upptäcka laglig eller illegal aktivitet i skogar med högt bevarandevärde. AI-tekniken kommer att hjälpa till att ta itu med avverkning och övervaka skogsförluster. CASE: SMARTARE SKOGSFÖRVALTNING MED AI

Varför samlar WWF in pengar?

WWF har ingen moderorganisation som skänker oss pengar. Allt vi arbetar för måste därför betalas med medel som vi samlar in eller bedrivas som verksamhet i partnerskap med exempelvis företag eller från Postkodlotteriet. En del av medlen kommer från offentlig verksamhet som Sida och EU. För WWF är det också viktigt att visa att vi är en stark organisation med stöd hos många. Det i sig gör vårt inflytande större.

Hur stor procent av mitt bidrag går till projektet eller ändamålet?

WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2023 användes 103 % av WWFs intäkter till ändamålen och 13 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.) WWF tillhör Giva Sverige, som är insamlingsorganisationernas eget branschorgan. Giva Sverige verkar för etisk och professionell insamling.

Vad har ni för hyra?

WWF kansliet är inhyst i slottslokaler. Det är en lösning som inte är dyr. Vi blev erbjudna dessa lokaler på 80-talet då de stod tomma och vårt kontor låg långt utanför stan. Vi har här en förmånligare hyra jämfört med moderna lokaler.

Vad tjänar styrelsen?

Många ideella organisationer har styrelsearvoden. I Världsnaturfonden WWFs fall jobbar styrelsen helt ideellt och utan arvoden. Dock utgår reseersättning.

Giva Sverige, branschorganisationen för tryggt givande, där WWF Sverige är medlem, rekommenderar att arvoden, löner och andra ersättningar till styrelse och generalsekreterare redovisas. Generalsekreterarens lön uppgår till 98 300 kronor per månad (avser 2023 års löneläge). Det är WWFs styrelse som beslutar om lönen som revideras årligen. Generalsekreteraren omfattas inte av lagen om anställningsskydd. Ingen övertid utgår. Tjänstepension utgår från 65 år inom ramen för ITP-planen. Rikskortet förmånsbeskattas. WWF Sveriges styrelsen arbetar ideellt, inget arvode utgår.