Gå till huvudinnehållet
Valhaj (Rhincodon typus)

Valhaj

Havets stillsamme jätte

Tillstånd i världen

  • EN

Starkt hotad (Endangered)

En art är Starkt hotad när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Starkt hotad och att den därmed bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

Okänt antal

Källa: IUCN

🖤

Vill du stödja?

Bli Marinfadder nu!

Bli Marinfadder

  • Vetenskapligt namn

    Valhaj (Rhincodon typus)

Valhaj (Rhincodon typus) är den största nu levande hajen och därmed den största fiskarten. Det är en fredlig jätte som huvudsakligen lever av plankton, men även ansjovis, sardiner och makrill förekommer i dieten.

Mysterium i tropiska vatten

Upp till 20 meter lång

Valhajen är världens största fisk och kan i sällsynta fall bli närmre 20 meter lång och väga upp till 36 ton. Ett av dess främsta kännetecken är den enorma munnen som kan bli upp till 1,5 meter bred. När den äter, simmar den i ytvattnet med öppen mun och filtrerar plankton och småfisk.

Denna enorma fisk blir könsmogen först vid cirka 30 års ålder. Honan kan bära över 300 embryon åt gången i sin livmoder. Äggen kläcks redan i moderns mage och föds sedan levande.

Valhajen blir cirka 60–150 år gammal.

Samlas där det finns plankton

Valhajen lever oftast ensam, men kan ibland samlas i större grupper när det finns gott om plankton lokalt. Detta brukar uppskattas av turister och dykare som då får tillfälle att se dessa havets jättar.

Förekomst och spridning av valhajar är en stark indikator som visar hur haven mår. Där valhajar återfinns i stort antal kan man anta att ekosystemet är välmående och i balans.

Valhaj (Rhincodon typus)

Se filmen om valhajen och WWFs arbete för världens största fiskart.

Valhaj (Rhincodon typus)
Valhaj (Rhincodon typus)

Hoten mot valhajen

Valturism

Man har även sett att valturism kan ha en negativ påverkan genom att valhajarnas ätbeteende ändras, samt att valhajar skadas av förbipasserande båtar och båtmotorer.

Mänskliga aktiviteter och överfiske

Mänskliga aktiviteter som överfiske, hajfensfiske av valhaj, bifångst och turism är direkta hot mot valhajens existens och fortlevnad. Det pågår fortfarande en handel med valhajens kött, fenor och olja. Detta trots att valhajen finns på CITES Apendix II som reglerar handel med hotade arter.

WWF studerar valhajen…

WWFs experter fortsätter att studera hajar och deras omgivande ekosystem på flera platser runt om i världen. Forskning bedrivs bland annat i Koralltriangeln (havsområdet som sträcker sig mellan Malaysia, Filippinerna, Indonesien, Papua Nya Guinea och Salomonöarna).

Till sin hjälp har man teknisk utrustning, exempelvis satellitsändare, sonar för ljusupptagning och kameror. Insamlad information och data är grunden och förutsättningarna för fortsatt skydd och bevarande av valhajen och andra marina arter.

Färgteckningen varierar mellan individer. Vanligtvis är de gråsvarta eller mörkbruna med vita eller gula fläckar. Varje valhaj har ett unikt mönster av gulvita prickar på kroppen, vilket gör att forskare lätt kan identifiera dem. Dessa prickar fotograferas och förs sedan in en databas. På flera platser i världen har man arbetat med att identifiera individer. På Filippinerna har man på detta sätt lyckats identifiera 458 individer sedan år 2007.

Satellitsändarna hjälper forskarna att övervaka och studera bland annat valhajars beteende, populationsstorlek och migrationsmönster.

WWF stödjer flera projekt som hjälper valhajen i Mexiko, Indonesien, Centralamerika och i vattnen runt ön Mafia utanför Östafrikas kust. Genom olika studier får forskarna in värdefull information om valhajars beteende, populationsstorlek och habitat.

…och sprider kunskap

Hajar har länge fascinerat människan och valhajsturismen ökar ständigt. WWF är verksamma i bland annat Östafrika, Mexiko och på Filippinerna där vi arbetar för att sprida kunskap om valhajarna samt öka medvetenheten kring hoten.

Vi lär även ut hur man ska bete sig bland hajar, både ombord på båtar och i vattnet. Detta för att se till att varken människor eller hajar kommer till skada.

Ökad kunskap och förståelse för dessa gåtfulla jättar främjar bevarandet inte bara av valhajen, utan även av dess omgivande ekosystem och andra marina arter. Den småskaliga ekoturism som bedrivs i dessa områden ger inkomster bland annat till de lokala fiskarna vilket förbättrar levnadsstandarden.

Valhaj (Rhincodon typus)

WWFs valhajsprojekt

WWFs valhajsprojekt återfinns på flera håll i världen, bland annat i Koralltriangeln – området kring Indonesien, Malaysia och Filippinerna. Projekt finns också i Mexiko, Indonesien, Centralamerika och i vattnen runt ön Mafia utanför Östafrikas kust.

Vi jobbar med forskning och med att öka medvetenheten och kunskapen om valhajar, även bland valhajsturister.

Valhaj (Rhincodon typus) med dykare

Ansvarsfull valhajsturism

Intresset ökar för att se och dyka med hajar och rockor. Därför har WWF varit med och tagit fram råd för arrangörer om ansvarsfull turism.

Turism med hajar och rockor

Green sea turtle

BLI marinfadder

  • En tredjedel av alla korallrev har redan försvunnit
  • 90% av världens fiskebestånd – nu fiskade till sin gräns
  • Om 30 år kan haven innehålla mer plast än fisk
Det enda vi inte får göra, är inget. BLI FADDER!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som Marinfadder blir du månadsgivare och bidrar regelbundet via autogiro till WWFs arbete för att skydda haven från hot. Bli Marinfadder idag!

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 20/02/24

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se