Sillen har i många sekler varit, och är fortfarande, en viktig matfisk i Norden.
Sillen är en stimfisk och finns i flera olika bestånd med varierande tillväxt, vandringsmönster och lektid. Sillen i östra Östersjön till Bottenhavet kallas strömming, medan arten på västkusten går under namnet sill. Östersjösillen är vårlekande och Nordsjösillen höstlekande. Sillen återvänder gärna till samma lekplats år efter år. Beroende på bestånd blir sillen könsmogen vid 3–9 års ålder. Leken sker över sand- och grusbottnar på 0–40 meters djup men sillen lever på djup ner till 200 meter. Dess föda består huvudsakligen av kräftdjur. I Östersjön ingår även storspigg och andra småfiskar i dieten.
Förekomst
Sillens utbredningsområde är stort och omfattar hela norra Atlanten. Den finns även längs hela den svenska kusten.
Fångstmetoder
Sill fiskas med trål, ringnot och garn.
WWFs råd
Good choice
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, östra Engelska kanalens östra del (höstlekande sill)¹
- Trål/pelagisk trål. Island, Islandssockeln (sommarlekande)²
- Ringnot. Nordvästatlanten (västra Newfoundland; Kanada)³
- Tinor/fällor, trål/pelagisk trål. Rigabukten (Östersjön)⁴
- Trål/pelagisk trål. Irländska sjön (söder om 52°30’N), Keltiska sjön, farvatten sydväst om Irland⁵
Don't
- Ringnot, trål/pelagisk trål. Barents hav, Norska havet, Nordsjöns norra del, Islands och Färöarnas socklar, Grönländska sjön (norsk vårlekande sill)⁶
- Nät/garn, trål/pelagisk trål. Skagerrak, Kattegatt, Bälthavet, Öresund, Arkonahavet (vårlekande sill)⁷
- Oavsett fångstmetod. Östersjön(se undantag på grönt ljus)⁸
Fångstområden:
¹FAO 27 – ICES llla, lV, Vlld, ² FAO 27 – ICES Va, ³ FAO 21 (NAFO 4R), ⁴ FAO 27 – ICES 28.1
⁵FAO 7a, g, h, j, k, ⁶ FAO 27 -ICES l, ll, lVa, V, XlVa, ⁷FAO 27 – ICES 22, 23, 24, llla, ⁸FAO 27 – 22-32 (ej 28.1))
Projektet delfinansieras av Europeiska unionen (EU). Dess innehåll ansvarar WWF och projektparners inom Eat4Change för och det reflekterar inte nödvändigtvis Europeiska unionens (Eus) värderingar.
