Gå till huvudinnehållet

Pressmeddelande|19 jan, 2022|Pressmaterial

WWF och Lisa Larson återupptar samarbete – med ny keramiktiger

Till Tigerns år 2022 släpper WWF och den ikoniska konstnären Lisa Larson en helt ny tigerfigurin. WWFs och Lisa Larsons gemensamma historia går långt tillbaka i tiden och redan på 1970-talet släpptes serien ”Utrotningshotade djur”.

Lisa Larson i sin studio
Lisa Larson i sin studio

–  Naturen och vilda djur ligger mig mycket varmt om hjärtat. Jag är glad att kunna vara med och uppmärksamma den hotade arten tigern med min nya keramikfigur, som jag kallar Greta. Under min livstid har detta vackra djur minskat dramatiskt i antal och jag vill vara med och bidra till WWFs arbete för tigrarna, säger Lisa Larson.

Lisa Larsons tidigare djurfiguriner i samarbete med WWF, samlarserien ”Utrotningshotade djur”, har fokus på den nordiska faunan. Mellan 1975 och 1981 släpptes en art per år; lodjur, kungsörn, säl, visent, igelkott, utter och pilgrimsfalk. Inte minst den knubbiga igelkotten är ett hett eftertraktat samlarföremål och kan betinga upp mot 10.000 kronor på andrahandsmarknaden.

– Vi är oerhört stolta och glada att i samband med vårt 50-årsjubileum åter samarbeta med den världsberömda och folkkära formgivaren Lisa Larson och tillsammans sätta fokus på den karismatiska och hotade vilda tigern, under Tigerns år, säger Gustaf Lind, generalsekreterare, WWF.

Tigern i keramik är ett gediget konsthantverk, som tillverkas och målas för hand på Keramikstudion i Gustavsberg. Tigerns undersida är stämplad med ”Designed by Lisa Larson for WWF. Keramikstudion, Gustavsberg, Sweden. Save the tigers” och kommer att säljas i livsstilsvarumärket ARKETs butiker från den 1 februari 2022 till årets slut. För varje såld tiger donerar ARKET och Lisa Larson 300 kr till WWFs tigerarbete i Indien.

Lisa Larson är världskänd för sina många personliga och humoristiska figurer som ofta föreställer djur och människor, exempelvis i serierna Adventsbarn, ABC-flickorna och Lilla zoo. Lisa Larsons verk ställdes nyligen ut på Nationalmuseum och på Gustavsbergs Porslinsmuseum, där hon var formgivare i 26 år. Lisas konst har ofta haft de stora frågorna i fokus som världens barn, jämlikhet, utrotningshotade djur och klimat.

Lisa Larsons nya tigerfigurin för WWF kommer förutom i Sverige att säljas i flera europeiska länder via ARKET samt i Japan, där Lisas popularitet nått närmast kultstatus. Försäljningen på samtliga marknader sker till förmån för WWFs arbete med den vilda tigern.

Om WWFs arbete med vilda tigrar 

För hundra år sedan tassade kanske hela 100 000 vilda tigrar runt i världen. År 2010 hade antalet minskat till rekordlåga 3200 individer. Vid ett tigertoppmöte i St Petersburg 2010, där WWF spelade en viktig roll, satte de tretton tigerländernas regeringar ett mål om att dubblera antalet fram till år 2022. WWF har sedan dess aktivt arbetat för att hjälpa tigerländerna att nå målet och under 2022 – Tigerns år – äger flera viktiga toppmöten och aktiviteter rum runt om i världen och nya siffror från flera tigerländer ska presenteras över antalet vilda tigrar.

Tigerpopulationerna ökar nu i Indien, Nepal, Bhutan, Ryssland och Kina. Däremot har det inte skett lika mycket framsteg  i de flesta sydostasiatiska länderna där det skett nedgångar och till och med nationella utrotningar.  I Indien finns majoriteten av världens vilda tigrar och WWF arbetade med det första bevarandeprojektet någonsin för tiger som lanserades av Indiens regering i början av 1970-talet. WWFs och våra partners arbete har gett resultat; vid senaste tigerräkningen i Indien 2018 uppskattades antalet till 2,967 vilket antyder att det är en stabil eller ökande population sedan 2010. Samtidigt kvarstår betydande hot mot tigern; allt från illegal jakt på tigerskinn, tigertänder och skelett till tigervin, konflikter med oss människor till att deras livsmiljöer förstörs och urholkas på grund av oss människor. Idag finns de vilda tigrarna bara i 5 procent av deras  forna utbredningsområde.

– Samtidigt som de vilda tigrarna och deras livsmiljöer skyddas, skyddas mängder av andra hotade arter. Även skogar och gräsmarker och vattendrag skyddas, och kan då producera mat, mediciner och dricksvatten till oss människor. Räddar vi tigrarna så räddar vi så mycket mer! säger Louise Carlsson, tigerexpert, WWF.

Hur gick det för de svenska ”utrotningshotade djuren” i Lisa Larsons och WWFs serie på 70–80-talen?

Mångfalden på jorden håller på att utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett. På mindre än 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med hela 68 procent, enligt WWFs Living Planet Report 2020. Men för de svenska djuren går det lite bättre. Här är en uppföljning på de utrotningshotade arter som WWF och Lisa Larson samarbetade med för snart 50 år sedan:

●    Lodjur, sårbar. I Sverige finns det idag ungefär 1 250 lodjur, på 80-talet fanns ca 700 stycken. Lodjurets tillbakagång under 1970- och 80-talen kan troligen hänföras till ett alltför hårt jakttryck, eventuellt i kombination med rävskabb. Lodjuret fredades 1991.

●    Kungsörn, nära hotad. Den illegala jakten av kungsörn har troligen, i viss mån, minskat i Norrlands skogsland jämfört med situationen under 1970- och början av 1980-talet. Däremot har en intensifierad jakt registrerats på flera håll längs hela den svenska fjällkedjan liksom i de fjällnära skogarna under de senaste 10–20 åren. Kungsörnen fredades 1924.

●    Säl, livskraftig och sårbar. Gråsäl, knubbsäl och vikare är idag livskraftiga. Knubbsälen i Östersjön är dock sårbar. Även om arbetet med att stoppa utsläppen av PCB och DDT gett resultat i form av minskade halter i sälarna och deras bytesdjur är det viktigt att fortsatt arbete sker för att än mer minska utsläppen av föroreningar till Östersjön. För att kunna leva upp till de nya miljömålen om reducerade bifångster av marina däggdjur behöver arbetet med utveckling av sälsäkra redskap intensifieras. Klimatförändringarna i kombination med ökad skyddsjakt riskerar att utrota vikaresälen i Östersjön.

●    Visent, utrotad. Under förhistorisk tid levde visenten i södra Sverige. Den dog ut i Sverige på 1000-talet.

●    Igelkott, nära hotad. Igelkotten minskade kraftigt under 1960- och 70-talen i Sverige. En minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Orsakerna till det är många; Det småskaliga jordbrukslandskapets försvinnande, trafikdödlighet (33 % årligen), naturlig predation (främst från grävling), direkt dödlighet orsakad av människor, brist på övervintringsplatser, insektsgifter och klimatförändringar kopplat till problem vid övervintringen.

●    Utter, nära hotad. En inventering av utter i Sverige 1975–76 antydde att situationen för uttern var ytterst allvarlig. Inventeringar utförda under 1990-talet och framåt visar dock på en återhämtning av utterbeståndet i både antal och utbredning. Idag finns ca  4 000 vuxna uttrar i Sverige.

●    Pilgrimsfalk, nära hotad. Pilgrimsfalken  har gått från ”akut utrotningshotad” utan en enda lyckad häckning i det vilda under flera år, till att idag betecknas som ”nära hotad”. Den minskade starkt under 1950- och 60-talen pga. ökad giftspridning inom jord- och skogsbruk. Nya fettlösliga insektsbekämpningsmedel som DDT ökade dödligheten och försvårade reproduktionen, men också illegal jakt påverkade falkarnas antal. 1965 hade antalet kända par minskat till 35. I mitten av 1970-talet fanns endast två små populationer kvar. Med effektiv naturvård har pilgrimsfalken ökat igen, och nu finns fler hundra häckande par i Sverige.

(Källa: Artdatabanken och Naturvårdsverket)

Dela gärna:

Senast ändrad 19/01/22

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se