Orangutangen är den enda människoapan i Asien och de finns nu bara i små isolerade områden på öarna Sumatra och Borneo.
Orangutanger är oftast snälla och fredliga djur och de spenderar sin mesta tid uppe bland trädtopparna i regnskogen. De är de största trädlevande däggdjuren. Namnet orangutang betyder skogsman. De kan stå upprätt på marken, men när de går, går de på alla fyra.
Det finns två arter av orangutanger, en som lever på Sumatra (Pongo abelii) som är akut utrotningshotad med ca 7 000 individer kvar och en som lever på Borneo (Pongo pygmaeus) som är utrotningshotad med ca 55 000- 60 000 individer kvar. De två underarterna skiljer sig inte så mycket åt men som det latinska namnet antyder är orangutangen på Borneo lite mindre.
| Foto: © WWF-Canon/Michel Terrettaz |
Ungarna stannar hos mamman till 6-7 års ålder men som vuxna spenderar orangutanger mest tid ensamma. Även om ungar leker tillsammans har inte deras mammor någon kontakt med varandra. Honor stannar nära sina mammors hemområde medan hanarna förflyttar sig långa distanser, vilket minimerar inavel inom populationerna. Orangutanger lever i ca 35-50 år. De får ungar vart 8:e år, vilket är den långsammaste reproduktionstakten av alla människoapor. Honor blir könsmogna från 9-12 års ålder och hanarna från 9-15 år. Vid könsmognaden får båda könen skägg och på hanarna växer också oftast kinderna som blir enorma.
En vuxen orangutanghona kan väga 50 kg medan en hane kan väga ända upp till 100 kg. Det gör att hanarna oftast sover på marken på grund av sin tyngd medan honorna och ungarna sover uppe bland träden. Orangutangerna sover i bon som de ofta bygger nya varje kväll, de kan också bygga bon under dagen som de sover eller leker i. Orangutangerna äter helst frukt, färska blad, bark och blommor men även honung, insekter (myror, termiter och syrsor) och ibland till och med ägg.
Orangutanger kan göra enkla verktyg för att klia sig och de använder lövfyllda grenar för att skydda sig mot både sol och regn. Man har även sett att orangutangerna använder grenar för att fånga insekter, samla honung och sträcka sig efter frukt som de inte riktigt når.
| Foto: © WWF-Canon/Michel Terrettaz |
WWF har sedan 1962 arbetat för att rädda orangutangen bland annat genom stöd till forskning och hjälp till regeringar för att stärka restriktioner gällande handeln med levande djur och orangutangprodukter. En nyckelfråga som WWF nu driver är att minska konflikterna mellan orangutanger och oljepalm-plantageägare. WWF fokuserar även på planering av markanvändning.
1999 tog WWF fram en aktionsplan för orangutangen. Målet för planen är att säkra livskraftiga populationer av orangutanger på Borneo och Sumatra genom att bevara deras levnadsområden och eliminera tjuvskyttet. WWF stödjer också organisationen Hutan, som bland annat arbetar med helikopterövervakning och även utbildning och medvetenhet riktad mot de som brukar marken för jordbruk, plantageägare, och mot lokala samhällen.
Tack vare WWF har en ny nationalpark inrättats i Sebangau på södra Borneo, där finns en mycket stor mängd vilda orangutanger. Trots skyddet så behövs mer stöd till parken. Bland annat har illegal skogsavverkning skett och nationalparksvakterna behöver bättre stöd från myndigheterna. Nylingen beslutade regeringar på Borneo att 220 000 kvadratkilometer regnskog i Asiens sista stora vildmark i hjärtat av Borneo – en yta stor som halva Sverige – ska få ett utökat skydd.
Utbredning
Läs mer
© WWF-Canon / Rob Webster