Alla valdjur tillhör ordningen Cetacea som omfattar omkring 90 arter. De flesta av dessa är delfiner och tumlare, som hör till tandvalarna (Odontoceti). Bland de större arterna finns tretton som räknas som stora valar, varav tolv är bardvalar (Mysticeti) – till exempel blåval, sillval, vikval, knölval och grönlandsval. Kaskeloten däremot är en stor tandval.
Hur lever de stora valarna?
Blåvalen är det största djur som någonsin funnits – upp till 30 meter lång och över 150 ton tung. Valar är varmblodiga däggdjur som andas med lungor, föder levande ungar och har ett tjockt späcklager i stället för päls för att hålla värmen. Hos grönlandsvalen kan späcklagret bli mer än 70 cm tjockt. Eftersom valar blir könsmogna sent och bara får en kalv vartannat till vart fjärde år är de särskilt känsliga för störningar och populationsnedgångar.
Valarnas livsmiljöer hänger ihop över stora avstånd. De vandrar mellan tropiska hav, där de under vintermånaderna föder sina kalvar, och polarområden, där de under sommaren söker föda. Dessa så kallade blå korridorer sträcker sig över nationsgränser och är avgörande för deras överlevnad.
Men längs sina vandringar möter valarna många hot samtidigt: bifångst i fiske, kollisioner med fartyg, undervattensbuller och föroreningar som till exempel plast. Därför arbetar WWF globalt för att skydda valarnas blå korridorer – så att dessa ikoniska arter kan fortsätta spela sin viktiga roll i friska och levande hav.
Hot mot valarna
Bifångst
Det största hotet mot valar, delfiner och tumlare i dag är att de fastnar i olika typer av fiskeredskap. Hundratusentals djur dör varje år när de fastnar i nät och linor och inte kan ta sig upp till ytan för att andas.
Fartygskollisioner och undervattensbuller
Ökad sjöfart leder både till fler kollisioner med valar och mer buller under vattnet. Bullret gör det svårare för valarna att kommunicera, hitta föda och orientera sig.
Föroreningar
Plastskräp i haven kan skada valar när de får det i sig eller trasslar in sig. Långlivade miljögifter ansamlas i valarnas kroppar och kan påverka deras hälsa, fortplantning och överlevnad.
Klimatförändringar
Ett varmare hav påverkar både valarna och deras föda. När isen i Arktis smälter försvinner viktiga livsmiljöer, och många arter måste anpassa sig till nya förhållanden och ändra sina vandringsmönster.
Habitatförlust
Utbyggnad av hamnar, sjöfartsleder, energiutvinning och annan mänsklig verksamhet längs kuster och till havs kan förstöra viktiga områden där valar lever, söker föda och förökar sig.
Valjakt
Kommersiell valfångst har historiskt decimerat många populationer. Sedan 1986 råder ett internationellt moratorium mot kommersiell valjakt genom Internationella valfångstkommissionen (IWC), vilket har gjort att flera arter kunnat återhämta sig. Men jakten fortsätter i vissa länder, och flera populationer är fortfarande hårt pressade.
Det här gör WWF
WWFs globala arbete samlar experter, näringsliv, beslutsfattare och regeringar för att tillsammans utveckla innovativa och hållbara lösningar som skyddar valar, deras livsmiljöer och vandringsvägar – vilket gynnar både människor och natur.
WWFs arbete fokuserar på att:
- Skydda blå korridorer genom internationellt samarbete, så att valar kan vandra säkert mellan viktiga områden för lek, födosök och kalvning.
- Minska bifångst genom att utveckla mer skonsamma fiskemetoder och arbeta med fiskerinäringen för att rädda hundratusentals djur från att fastna i redskap.
- Förebygga fartygskollisioner och buller genom att påverka sjöfartens rutter och hastigheter samt minska undervattensbuller.
- Bevara viktiga livsmiljöer genom marina skyddade områden och hållbar förvaltning av hav och kuster.
- Minska föroreningar som plast och kemikalier, som hotar både valarna och deras föda.
- Stärka internationella avtal som Internationella valfångstkommissionen (IWC), för att säkerställa långsiktigt skydd och samarbete över nationsgränser.
Fakta om valar
Vilken är världens största val?
Blåvalen är störst av alla djur som någonsin funnits. Den kan bli upp till 30 meter lång och väga mer än 150 ton.
Hur länge lever en val?
Livslängden varierar mellan arter. Knölvalar kan bli över 50 år, blåvalar upp till 90 år och grönlandsvalar mer än 200 år – vilket gör grönlandsvalen till ett av jordens längst levande däggdjur.
Föder valar levande ungar?
Ja, alla valar föder levande ungar och diar dem med mjölk. En kalv föds oftast vartannat till vart fjärde år.
Är valar hotade?
Ja, många arter av valar, delfiner och tumlare är hotade. Det största hotet idag är bifångst i fiske, där hundratusentals djur dör varje år. Andra allvarliga hot är fartygskollisioner, undervattensbuller, klimatförändringar och föroreningar som plast och kemikalier. Även om kommersiell valjakt har minskat kraftigt finns det fortfarande bestånd som jagas. WWF arbetar internationellt för att minska hoten och skydda dessa arter och deras livsmiljöer.
Vad äter valar?
Det finns två huvudgrupper av valar: bardvalar och tandvalar (dit även delfiner och tumlare hör). Bardvalar som blåval och sillval äter främst krill och småfisk som de filtrerar genom sina barder. Tandvalar, som kaskelot och späckhuggare, jagar fisk, bläckfisk och ibland andra marina däggdjur.
Hur andas valar?
Valar är däggdjur och andas med lungor. De kommer upp till ytan och andas genom blåshål på huvudet.
Vilka valar finns i Sverige?
Den enda val som lever permanent i svenska vatten är tumlaren, en liten tandval. Större valar och späckhuggare kommer ibland som tillfälliga besökare, då främst längs västkusten.
Sidan är granskad av mig
Stina NyströmExpert valar, delfiner & tumlare
Rädda haven
Hjälp oss i arbetet för att skydda livet i haven från hot som föroreningar, plastavfall, överfiske och klimatförändringar.
