– Flera skogstyper har rapporterats ha bättre tillstånd än de faktiskt har i regeringens rapportering till EU. Sådana bedömningar måste bygga på ekologisk kunskap om det faktiska tillståndet i specifika skogstyper, inte på näringens intressen eller politiska hänsyn, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Naturvårdsverket konstaterar dock att tillståndet i skogen fortsatt är allvarligt, bland annat för att skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas.
– Skogar som aldrig har kalavverkats har oftast en hög grad av naturlighet och hyser då en rik biologisk mångfald. Detta går inte att ersätta med produktionsskog, även om dessa tillåts nå hög ålder. Skogar med höga naturvärden måste skyddas från dagens skogsbruk så att vi kan bevara livsmiljöerna för många hotade arter, säger Peter Roberntz, skogsexpert på WWF.
Två naturtyper i ängs- och betesmark – strandängar vid Östersjön och trädklädd betesmark, får dessutom ändrad bedömning på grund av den nya typen av rapportering.
Tidigare rapporterades tillståndet av arter och naturtyper utifrån vad som är nödvändigt ur ett ekologiskt perspektiv - med syftet att bevara dessa arter och ekosystem. Men nu har regeringen beslutat att Naturvårdsverket i stället ska rapportera referensarealen för skog som den faktiska areal av naturtyperna som fanns 1995 – året för Sveriges EU-inträde - och inte utifrån vetenskaplig grund. Redan 1995 var dock tillståndet för många skogliga naturtyper dåligt ur ett ekologiskt perspektiv och därför anser WWF att det inte bör vara utgångspunkten för rapporteringen.
– Precis som vid rapporteringen 2019 är det enbart 20 procent av naturtyperna och 40 procent av arterna som mår bra. Regeringen bör fokusera på fler insatser i form av exempelvis skydd, anpassat brukande, ökad skötsel av ängs- och betesmarker och fiskereglering istället för att ändra rapporteringen till det sämre, säger Emelie Nilsson.
För ängs- och betesmarker ska man numera rapportera referensarealerna som okända trots att de är kända. Referensarealen är dock bara en av fyra parametrar i bedömningen av tillståndet för naturtyperna. Sannolikt får regeringens politiska styrning därför mindre konsekvenser än man velat uppnå.
WWF har uppfattat att regeringens avsikt är att den nya rapporteringen ska ligga till grund för den nationella restaureringsplanen. Det innebär att ambitionerna för restaurering för en del naturtyper blir låga och inte baseras på ekologiskt behov fullt ut. Detta trots att det finns lagkrav om att den ska vara baserad på bästa tillgängliga kunskap.
– Vi på WWF menar att regeringen måste ta sitt förnuft till fånga och återgå till att rapportera på kunskapsbaserad grund. Vi menar att forskning och kunskap även fortsatt bör vara en ledstjärna som besluten för vår framtid ska grundas på. Det är naturen allt bygger på - vårt välstånd, vår ekonomi och vår hälsa, säger Emelie Nilsson.
Under hösten 2025 kommer Europeiska miljöbyrån (EEA) att granska medlemsländernas rapportering. Om felaktigheter upptäcks kan det komma att ske korrigeringar i den data som Sverige lämnat in.
Fakta:
WWF har tillsammans med Birdlife och Naturskyddsföreningen uppmärksammat EU-kommissionen på regeringens politiska styrning av rapporteringen och organisationerna hoppas att EU-kommissionen kommer agera mot Sverige när man bryter mot EUs restaureringsförordning och EUs art- och habitatdirektiv. EU-kommissionen har i sitt svar bekräftat att Sveriges direktiv om rapportering inte är förenlig god vetenskaplig praxis.
EU-kommissionens ståndpunkt är att den ska fastställas utifrån ekologiska och biologiska överväganden, med användning av den bästa tillgängliga kunskap och vetenskaplig expertis. Jessica Rosvall, EUs miljökommissionär, har också sagt att EU-länderna ska utgå från vetenskapliga metoder i framtagande av nationella restaureringsplaner.
Naturvårdsverket samordnar vart sjätte år Sveriges rapportering till EU enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet.
Rapporteringen är största lägesrapporten för den biologiska mångfalden inom EU och omfattar både arter och livsmiljötyper.
Det finns fyra parametrar för bedömning av naturtypernas tillstånd; utbredning, areal, strukturer och funktioner samt framtidsutsikter.
Läs mer:
- Miljöorganisationernas gemensamma skrivelse till EU-kommissionen om implementering av restaureringsförordningen kopplat till artikel 17 rapporteringen inklusive deras svar. https://www.wwf.se/dokument/skrivelse-till-eu-kommissionen-om-brister-i-den-svenska-implementeringen-av-restaureringsforordningen/
- https://www.wwf.se/dokument/svar-pa-skrivelse-fran-eu-kommissionen/
- Skriftlig fråga från EU parlamentariker till EU kommissionen kring Sveriges agerande kring rapportering Parliamentary question | Article 17 reporting in the Habitats Directive | P-002047/2025 | European Parliament
- Rapportering till EU-kommissionen 2019 Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv
- Läs tidigare pressmeddelande om detta: Regeringens förslag kan ändra grunden för svensk naturvårdspolitik - Världsnaturfonden WWF
Frågor, kontakta:
Emelie Nilsson expert naturvårdspolicy, tel:070-4970336 emelie.nilsson@wwf.se
Nina Schmieder pressekreterare WWF, tel:0735-86 26 22 nina.schmieder@wwf.se
Kontaktpersoner
