KÖTTGUIDEN - EKOLOGISKA ÄGG

 

Ekologiska värphöns ska sommartid ha möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så de kan söka mat och sysselsätta sig. Fåglarna äter ekologiskt foder som till stor del odlas på den egna gården, utan mineralgödselkväve och kemiska bekämpningsmedel.

KLIMAT  

Växthusgasutsläppen kommer framför allt från foderodlingen där det bildas lustgas i marken, samt att användning av fossila bränslen i t.ex. traktorer släpper ut koldioxid. Det sker också utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel, och från energianvändning i stallar. I svensk konventionell äggproduktion går det åt ca 2–3 kg foder för att producera 1 kg ägg.  (1). Utsläppen av växthusgaser blir cirka 1,5–2,5 kg CO2e per kg ägg (2) och det blir således grönt ljus. Klimatpåverkan ungefär lika för ekologisk och konventionell äggproduktion.

 

BIOLOGISK MÅNGFALD  

Ur ett globalt perspektiv utgör animalieproduktion ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för bete och foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation (4). I Sverige finns många av de hotade växt- och djurarterna i jordbrukslandskapet. Om köttproduktionen gynnar eller missgynnar arter beror i stor utsträckning på hur fälten och den omgivande miljön ser ut och hur produktionen sker. Flertalet svenska och internationella studier har visat att antalet växt- och djurarter är större på ekologiska gårdar jämfört med konventionella gårdar (5), varför ekologiska  ägg får gult ljus.

 

KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL  

I ekologisk produktion används inga syntetiska bekämpningsmedel. Ett fåtal kemiska bekämpningsmedel är tillåtna även i ekologisk produktion men de används mest i odlingen av frukt och grönsaker. I ekologisk odling av grödor som används för foder är användningen mycket liten. Det blir alltså grönt ljus i denna kategori

 

DJURSKYDD OCH BETE   

Grönt ljus för KRAV och svenskt EU-ekologiskt, rött ljus för importerat EU-ekologiskt. Värphöns inom KRAV-certifierad produktion ska ha möjlighet till utevistelse på bevuxen mark så de kan söka mat och sysselsätta sig (för EU-ekologiskt endast utevistelse vilket kan ske på hårdgjord yta). Ekologiska värphöns får inte hållas i burar utan måste kunna röra sig fritt. . Importerade EU-ekologiska värphöns får rött ljus på grund av att det EU-ekologiska regelverket inte reglerar slakt, så obedövad slakt kan förekomma.

 

ANTIBIOTIKA

Värphöns som föds upp under ekologisk certifiering är inte behandlade med antibiotika i tillväxtfrämjande syfte, antibtioikas ordineras alltid av veterinär och användningen dokumenteras väl. Om hög användning upptäcks så utreds detta. Det gör att ekologiska ägg får grönt ljus för antibiotika i Köttguiden.


Svårigheter med ekologisk kycklinguppfödning i Sverige

De raser av kyckling som används inom ekologisk produktion i Sverige är vanligtvis desamma som används inom konventionell produktion. Dessa raser har avlats med fokus på hög tillväxt av muskler på kort tid. Inom den konventionella produktionen slaktas de efter 5–6 veckor, till skillnad från de ekologiska kycklingarna som får slaktas tidigast vid 81 dagars ålder.

Regelverket för ekologisk kycklinguppfödning är anpassat för uppfödning av kycklingraser som växer långsammare. Det kan vara svårt att anpassa det ekologiska fodret till de snabbväxande raserna och de svenska ekologiska kycklingarna riskerar att bli för tunga och få benproblem. Genom att använda andra mer långsamväxande raser, vilket görs i andra länder, skulle dessa problem undvikas (6). Produktionen av ekologisk kyckling är dock liten i Sverige, mindre än 1 procent av kycklingproduktionen, och det finns inte underlag för uppfödning av dessa långsamtväxande raser. En ökad efterfrågan på ekologiskt kycklingkött kan göra det möjligt att använda dessa raser i Sverige. Även många konventionella kycklingar får problem med benen. Hälsoproblemen inom ekologisk och konventionell uppfödning av kyckling bedöms generellt som ungefär lika stora (7).

 

Ekologisk soja

Kycklingarnas mat består till cirka 70 procent av svenskt spannmål, framför allt vete. Resterande del utgörs av fodermedel med hög proteinhalt. Det vanligaste proteinfodret är soja (15–20 procent av totala foderstaten) som har en mycket bra sammansättning av aminosyror för att kycklingarna ska växa och må bra. Soja odlas i framförallt i Sydamerika, ofta med mycket bekämpningsmedel. Stor efterfrågan på soja som fodermedel ökar trycket på ny jordbruksmark som kan leda till skogsskövling. Det finns möjlighet att byta ut sojan mot inhemskt odlade proteingrödor som till exempel åkerböna, ärtor och rapsmjöl.

Ekologiska djur utfodras också med soja, men den måste vara ekologisk och odlas oftast i Europa, där inte trycket på ny odlingsmark är lika stort. Dock handlas all soja på en global marknad, och det finns risk för att ökad efterfrågan på all typ av soja (och även andra fodermedel) i slutändan riskerar uppodling av gräs- och skogsmarker i känsliga områden.

 

Källor:

(1) Cederberg m fl. 2009. Greenhouse gas emissions from Swedish production of meat, milk and eggs 1990 and 2005. SIK-rapport nr 793
(2) Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
(3) Det saknas data på foderförbrukning och växthusgasutsläpp för svensk ekologiskt kycklinguppfödning. Internationella studier visar att foderförbrukningen i extensiv kycklinguppfödning är ca 50% högre än i konventionella system.
da Silva m fl. 2010. LCA of French and Brazilian broiler poultry production systems. LCA Food 2010.
Leinonen m fl. 2012. Predicting the environmental impacts of chicken systems in the United Kingdom through a life cycle assessment: Broiler production systems.
(4) MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
(5) Winqvist. 2012. Ekologisk produktion och biologisk mångfald - kunskapssyntes. EPOK. SLU. 
(6) Bassler. 2008. Möjligheter för ekologisk kycklingproduktion i Sverige. Centrum för uthålligt lantbruk, SLU.
Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där. Efterfrågan på soja på den globala fodermarknaden driver på behovet av ny jordbruksmark i framför allt Sydamerika och riskerar att leda till skogsskövling med mycket negativ påverkan på den biologiska mångfalden där.

 

 

Senast uppdaterad 2017-04-13

Följ ljussignalerna
- hitta rätt kött

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. 
Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

 

Rött = Undvik
Påverkan på planeten är alldeles för hög

 

Gult = Var försiktig
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd

 

Grönt = Ät måttligt
Om du äter kött, välj ur denna kategori

 

Köttguidens kriterier

Köttguiden från WWF

 

Köttguiden i lång version

Köttguiden i miniformat 

 

Köttguiden som app

Köttguiden som app

Köttguiden finns även som mobilapp för Android och iPhone.

Ladda ner Köttguiden app


Allt om Köttguiden

Att äta mindre men bättre kött är något av det viktigaste du kan göra för vår planet. Köttguiden hjälper dig att välja rätt när du väl äter kött. Läs mer på:
wwf.se/kottguiden

Frågor & svar om Köttguiden

 

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Frågor och svar om Köttguiden 2016

WWFs Fiskguide

Fiskguiden 2016
 

Fiskguiden 2016 i miniformat  

Fiskguiden 2016 i lång version

 

Fiskguiden finns nu även som mobilapp för Android och iPhone

Ladda ner Fiskguidens app

Kontakt

Anna Richert, sakkunnig Hållbar mat, WWF

 

 










Sakkunnig Hållbar mat

Anna Richert
anna.richert@wwf.se

 

Hjälp till att förbättra Köttguiden
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt.


Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på: kottguiden@wwf.se