Övergödning, som följd av för stor näringstillförsel, är ett utbrett problem i våra sjöar, vattendrag och havsområden. Hela Östersjön har idag problem med övergödning, och Egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten är allvarligt drabbade. Algblomning, syrebrist och bottendöd är några av de problem som övergödningen orsakar.
En del av näringstillförseln sker naturligt. Men mänskliga aktiviteter tillför extra näringsämnen i form av kväve och fosfor. Detta orsakar i övergödning med igenvuxna sjöar och vattendrag, minskad biologisk mångfald, försämrad vattenkvalitet och syrebrist som resultat. Näringsämnena kan även orsaka kraftiga algblomningar.
De mänskliga verksamheter som bidrar till övergödningen är framför allt jordbruk, avlopp och reningsverk, men även industrier, skogsbruk, vägtrafik och sjöfart.
Extra näringstillförsel kan också ske genom så kallad internbelastning då gammal näring, som tidigare varit bunden i sediment, frisätts. Klimatförändringar kan försvåra ytterligare. Det är därför viktigt att vi gör allt vi kan för att ligga steget före och åtgärda problemen.
Växtnäringen som rinner ut i Östersjön bidrar med omkring 100 000 ton kväve till våra kuster, och cirka 3000 ton fosfor per år. Mängderna varierar från år till år, då det är beroende av nederbörden. Trots att växtnäringsläckaget har minskat, och är nu nere på samma nivå som den var på 1950-talet, är de fortfarande alldeles för höga för vad vårt vackra hav klarar av.
Jordbruket står idag för den största delen av växtnäringstillförseln från land, men också transporter, utsläpp från reningsverk och enskilda avlopp samt industrin är medskyldiga. Resultatet av den ökade tillförseln av kväve och fosfor blir att havets känsliga ekosystem förändras.
Många växt-och djurarter kan inte anpassa sig till de snabba förändringarna när havets ekosystem förändras som ett resultat av övergödningen. Dessutom ökar stressen på ekosystemet när vattentemperaturen går upp på grund av klimatets uppvärmning. Många arter drabbas hårt och kan lokalt gå under. Ett fåtal tåliga arter tar då över och får extra skjuts av de näringsämnen som tillförs. Resultatet är att den biologiska produktionen skenar. Ett exempel på detta är den onaturligt kraftiga algblomningen.
Våtmarker är viktiga i sammanhanget då de har förmågan att fånga in kväve och fosfor. Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges ursprungliga våtmarker försvunnit, mestadels på grund av utdikningar i skogsbruket och sjösänkningar som har förvandlat våtmarker till jordbruksmark.
Det är viktigt att minska näringsutsläpp- och läckage från reningsverk och industrier, enskilda avlopp, jordbruk , skogsbruk och andra källor. WWF arbetar för att skydda våra vattendrag, bevara den biologiska mångfalden och stoppa övergödningen. Vi arbetar även för att återskapa våtmarker i jordbrukslandskapet. För att få en långsiktig och hållbar förändring krävs även hårdare tag på politisk nivå.
Ditt bidrag till övergödningen sker huvudsakligen genom dina matval, alltså vad som produceras inom lantbruket. Även det som hamnar i ditt avlopp har betydelse. Genom kloka val kan du bidra till att förbättra tillståndet i våra vatten:
Jordbruket är genom gödsling en av de största källorna till näringsläckage från land. Läckaget har minskats kraftigt på senare år, men ytterligare åtgärder behövs. Jordbrukare kan bidra till att minska övergödningen genom att:
Östersjön är idag ett av världens mest förorenade hav med en död havsbotten av en yta större än Danmark. Övergödning, överfiske, sjöfart och utsläpp av miljöföroreningar har gjort Östersjön till ett hav i kris.
Övergödning och föroreningar av sjöar och vattendrag är ett globalt problem som drabbar både mindre sjöar och stora sjöar som Lake Victoria. Även havet drabbas. Idag är flera havsområden som Östersjön, Svarta havet, Sydkinesiska sjön och Mexikanska golfen drabbade av övergödning.
Östersjön har inte bara svåra övergödningsproblem med algblomningar, utan har också världens största områden av syrebrist och döda bottnar. Arbetet med att minska övergödningen är viktigt och berör många av våra ansvarsområden.
Världsnaturfonden WWF har arbetat med att restaurera, skapa och sköta våtmarker under en lång tid. Många av de våtmarker som omger Sveriges finaste fågelsjöar har WWF aktivt arbetat med som Hjälstaviken, Kristianstads vattenrike, Tåkern, Asköviken med flera, men även mindre våtmarker i Stockholmsregionen och i Roslagen.
WWF har även bidragit till att det finns flera olika stödformer för jordbrukare i Sverige som vill anlägga våtmarker i jordbrukslandskapet, för att minska näringsläckaget till vattendragen. Arbetet har också lett till ökad kunskap och förståelse hos många statliga, kommunala och privata aktörer, så att det nu är självklart att ta ökad hänsyn till våtmarker.
Växtnäringsämnena kväve och fosfor orsakar övergödning av en sjö eller ett hav.
Övergödning uppstår när ett överskott av växtnäringsämnena kväve och fosfor kommer ut i havet.
Mats JohanssonSenior sakkunnig vattenförvaltning och vattenresurser
Utbildad Systemekolog. Mina specialområden inkluderar frågor om vatten, växtnäring och naturresurser.
Mer om mig
Senast ändrad 01/09/25
