Arktis är bland annat hem för isbjörnar, vikare, narvalar, valrossar och fjällrävar och flera av världens rikaste fisken finns här. På grund av klimatförändringarna stiger temperaturen och påverkar många arter som är beroende av packisen. Olja och gasutvinning är andra hot mot den arktiska miljön. Det behövs kraftfulla insatser för att stoppa klimatförändringarna. WWF arbetar på bred front  mot detta och dessutom för att Sverige ska bli en världsledande exportör av klimatvänliga energilösningar.

Bli fadder - för ett levande Arktis!

Bli symbolisk förälder till en isbjörn - skänk 100 kr i månaden!

Bli Isbjörnsfadder nu och gör en betydelsefull insats för framtiden, Arktis, klimatet och isbjörnen. Då blir du inte bara symbolisk förälder till en isbjörn, du bidrar även till att skydda andra hotade arter och till att WWF kan genomföra fler naturvårdsprojekt. Behoven är oändligt stora. Just regelbundenheten i din gåva har därför stor betydelse. Den bidrar till att vi kan få bättre framförhållning och sätta in våra insatser med större kraft.

Som Isbjörnsfadder får du:

• En fin isbjörnsmjukis i plysh
• Polarrapporten (e-nyhetsbrev) 4 ggr/år med rapportering från WWFs klimatarbete och konkreta naturvårdsresultat.
   

Följ en isbjörn eller en narval

Nu kan du följa isbjörnar och narvalar som vi spårar med hjälp av satellitsändare. Deras positioner anges från kragar på björnarnas hals och sändare som på ett smärtfritt sätt fästs på narvalen, via satellit till forskarna och sedan till de här webbplatserna. Det ger oss möjlighet att få regelbundna uppdateringar på hur djuren beter sig i sin livsmiljö och hur de kan påverkas av klimatförändringarna.

Se var isbjörnarna finns

Se hur narvalarna rör sig

Arktis smälter

Se vår film om hur arktis och dess invånare påverkas när isarna smälter. Basen för allt levande i Arktis kommer förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt, men det innebär inte att det blir till det sämre – det blir något annat istället.

© naturepl.com / Andy Rouse / WWF-Canon

Arktis - ett stort vitt ökenlandskap

Arktis är det största och minst fragmenterade av de bebodda områdena på jorden. Bland de ca fyra miljoner invånare som befolkar Arktis finns ett fyrtiotal ursprungsfolk som samer och inuiter. På många platser håller de än idag fast vid sina uråldriga traditioner och språk och har anpassat sig till ett liv på en av de mest ogästvänliga platserna på jorden. Arktis är även hem för isbjörnar, vikare, narvalar, vitvalar, valrossar, renar, fjällrävar, jaktfalkar och fjällugglor. Flera av världens rikaste fisken finns här.

Isbjörnen härskar på packisen

Isbjörnen lever i Arktis på packisen nära kuster och öar. De delar sinl livmiljö med ursprungsbefolkningen och djur som vikare, fjällräv, narval, vitval och miljoner av flyttfåglar. De är mycket goda simmar och dykare och kan simma upp till 50 km i det iskalla vattnet mellan packisen.

Deras enorma ramar fungerar som snöskor på snön och paddlar i vattnet. Isbjörnen har en otroligt varm päls och det tillsammans med ett 11 cm tjockt lager av fett, håller dem varma speciellt under vintern och simturerna.

Föder ungar i idet under vintern

Isbjörnen lever oftast ensam förutom när det är parningsdags. Honor parar sig första gången vid tre års ålder och får 1-3 ungar (som väger ca 600 g) åtta månader senare, runt nyår, mitt i vintern.

Isbjörnshonan spenderar vintern i idet och ger mjölk till ungarna och i mars/april, när ungarna är ca 3 månader, lämnar de idet tillsammans. Ungarna stannar hos sin mamma tills de är ca 2 år. Under den tiden lär hon ungarna hur de ska överleva i den arktiska miljön och snart kan de simma i det iskalla vattnet och åka rutschkana nerför snön. 

Äter bara kött

Isbjörnar jagar sälar i deras andningshål eller letar upp ungar som fötts i hålor i isen. Isbjörnarna jagar även storsäl intill kalvande glaciärer och ute på isen grönlandssäl och vitval. Isbjörnen klarar till och med av att dra upp en val på över ett ton på isen.  Isbjörnar som är strandade på land äter självdöda sälar och valar, samt fågelungar och ägg.

© David Jenkins / trackerbaz.com / WWF-Canada

Följ en isbjörn eller en narval

Nu kan du följa isbjörnar och narvalar som vi spårar med hjälp av satellitsändare. Deras positioner anges från kragar på björnarnas hals och sändare som på ett smärtfritt sätt fästs på narvalen, via satellit till forskarna och sedan till de här webbplatserna. Det ger oss möjlighet att få regelbundna uppdateringar på hur djuren beter sig i sin livsmiljö och hur de kan påverkas av klimatförändringarna.

Se var isbjörnarna finns
Se hur narvalarna rör sig

Visste du att ...?

–  Isbjörnen har utvecklats från brunbjörnen. 

–  Isbjörnen är världens största köttätande landdäggdjur.

–  I arktiska Kanada har isbjörnar setts i skogar så långt som 200 km in från kusten. 

–  När isbjörnen står på bakbena blir den större än en liten elefant. 

–  Under sommaren spenderar isbjörnarna en fjärdedel av sin tid med att sova.  

–  Isbjörnen har ett andra genomskinligt ögonlock som fungerar som ett par simglasögon och skyddar ögonen när de simmar.

Vinnare och förlorare i Arktis

I det framtida Arktis finns det både vinnare och förlorare. Exempel på arter som redan ökar i antal är torsk, blåval och späckhuggare. Den senare arten har börjat ta över som toppredator istället för isbjörnen i områden där sommarisen har smält bort. Förlorare är isbjörn, vikare och grönlandssäl som är beroende av havsisen för att jaga, vila eller föda sina ungar på. Dessa arter kommer även finnas kvar i framtiden men troligen i mycket färre antal i norra Kanada och längs Grönlands kuster. 

Det som är mest oroande är att basen för allt levande i Arktis kommer förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Den kemiska strukturen kommer också att ändras då ishaven försuras i snabb takt som kan medföra att många djur som är beroende av kalk för bentillväxt som fisk eller bygga skal som musslor kommer få det svårare. Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt, men det innebär inte att det blir till det sämre – det blir något annat istället.

Det som är mest oroande är att basen för allt levande i Arktis kommer förändras drastiskt när artsammansättningen av växt- och djurplankton blir annorlunda när vattentemperaturen ökar och havsisen försvinner. Den kemiska strukturen kommer också att ändras då ishaven försuras i snabb takt som kan medföra att många djur som är beroende av kalk för bentillväxt som fisk eller bygga skal som musslor kommer få det svårare. Arktis kommer att vara i ständig förändring under lång tid framåt, men det innebär inte att det blir till det sämre – det blir något annat istället.

© Kean Moynihan / WWF-Canada

WWF i Arktis

Sedan 1992 har WWF arbetat med samarbetspartners runt om i världen för att bevara Arktis rika biodiversitet. WWF har som ett av sina huvuduppdrag att försöka påverka regeringar i de olika arktiska länderna (bland annat genom Arktiska Rådet). Programmet driver också flera egna projekt för att motverka flera av de stora hoten mot Arktis, såsom olje- och gasutvinning och klimatförändringar.

"Jag har fyrtio års erfarenhet av Arktis och jag inser att det Arktis som jag såg som tonåring kommer försvinna. Klimatförändringarna är så pass snabba i denna kalla region och det har medfört ett hett politiskt intresse. Med havsisens försvinnande öppnar sig enorma möjligheter som tidigare legat skyddade av havsisens tjocka vita lock. Här finns stora fyndigheter av olja och gas, mineraler som efterfrågas på världsmarknaden, okända fiskmängder och en genväg för sjöfarten mellan olika Världsdelar. Arktis är i förändring och kommer så förbli under mycket lång tid framåt. Min utmaning är att skapa förutsättningar för att kunna förvalta det framtida Arktis på ett ekologiskt, socialt och uthålligt sätt. Den stora frågan är dock hur kommer detta Arktis se ut? Därför är mitt arbete inom Arktiska Rådet mycket viktigt för det är här som regleringen och förvaltningen av det nya framtida Arktis fastställs."
Tom Arnbom, Arktisexpert Världsnaturfonden WWF

Isbjörnspatrull och forskning

Klimatförändringarna drabbar Arktis fortare än väntat och isbristen medför att flera hundra isbjörnar går in i samhällen längs kusten i ryska Arktis för att leta efter mat. WWF har därför bildat en isbjörnspatrull med ett lokalt nätverk runt omkring.

Arbetet går ut på att minska konflikten mellan människor och isbjörnar. När läget är akut kör patrullen ut björnarna från samhällena, men största delen av arbetet är förebyggande. Genom att lägga upp stora matdepåer av självdöda valrossar en bit utanför byarna kommer färre isbjörnar fram till husen för att leta efter matrester bland soporna. Patrullen samlar också in vetenskapliga data, besöker skolor och för diskussioner med de lokala myndigheterna. 

Krafftag mot illegal jakt

Den illegala jakten av isbjörn i denna del av Ryssland uppskattas till 100-150 isbjörnar per år, men sedan isbjörnspartullens tillkomst har denna tjuvjakt minskat kraftigt. Detta beror på att isbjörnspatrullen har stort inflytande på andra jägare längs kusten samt att polisen efter WWFs påtryckningar har börjat ta fast tjuvjägare och ställa dem inför rätta.  

Forskning på Svalbard

Detta projekt stöds finansiellt via WWFs Arktiskontor i Norge. Forskarna kommer från Norskt Polarinstitut och det finansiella stödet från WWF är ett komplement till deras vanliga forskningsanslag. WWFs stöd innebär bland annat att forskarna får mycket mer värdefull tid i fält och att fler radiosändare kan fästas på isbjörnar. Forskningen är bred, men huvuddragen är att kunna följa hur havsisen påverkar isbjörnarnas beteende samt deras hälsotillstånd.

© David Jenkins / trackerbaz.com / WWF-Canada

WWF på plats i Arktis

Se Rhys Gerholdt från WWF i USA på plats i Arktis, då han berättar om situationen och om hur du kan hjälpa till som Isbjörnsfadder.

Exportera klimatsmarta innovationer

WWF vill att Sverige lyfter blicken och bidrar till att minska de globala koldioxidutsläppen med minst 300 procent av Sveriges utsläpp till år 2020. Sverige ska bli först i världen med en komplett, strategisk och inspirerande klimatpolitik som integrerar miljö-, närings-, utrikes-, handels- och utvecklingspolitik. 
 
Detta kan Sverige göra genom att minska de inhemska utsläppen med 40 procent mellan 1990 och 2020. Addera klimatsmart svensk export som levererar 220 procent utsläppsminskningar fram till 2020. Därutöver bidrar Sverige till utvecklingsländernas klimatarbete. Dessa årliga investeringar motsvarar ytterligare 40 procents utsläppsminskningar.
 
För att uppnå detta skall Sveriges regering, kommuner och svenska företag inleda samarbete med sina motsvarigheter utomlands och stödja deras utveckling, inte minst i Kina och Indien. Det gör vi genom att bli världsledande på att utveckla, installera och investera i hållbara energilösningar.

Vi ska också bli bäst i världen på att exportera och importera dessa produkter och tjänster. Då kan vi minska våra egna och andras CO2-utsläpp. Sverige ska bli en global ledare i att lösa klimatproblemet, inte flytta problemen eller bidra till att de ökar runt om i världen. Då bidrar Sverige också till att snabbväxande ekonomier som Kina och Indien kan utvecklas till energismarta ekonomier. Det handlar alltså kort och gott om att exportera, importera, investera och konsumera mer klimatsmart.

© Rolf Segerstedt

© Jeremiah Armstrong / WWF-Canada 

Släck för en ljusare framtid

Förra året blev det återigen nytt globalt rekord för världens största klimatmanifestation Earth Hour. Totalt deltog 135 länder och 5 000 städer i alla världsdelar. Enligt en Sifo-undersökning släckte mer än varannan svensk ljuset under Earth Hour 2012. I år den 23 mars 2013 kl 20.30 släckte vi lampan än en gång för en ljusare framtid.

Earth Hour är en global klimatmanifestation som startade 2007 på initiativ av WWF i Australien. Idén är att människor över hela världen kan förenas i en enkel handling vid samma tid, anpassat efter deras tidszon. Under Earth Hour släcker människor över hela världen ljuset i sina hem under denna timme för att visa sitt klimatengagemang.

Syftet med Earth Hour är att skicka en politisk signal till makthavare om att ta klimatfrågan på allvar. Syftet är att uppmärksamma och skapa engagemang i frågan. Earth Hour är inte en energisparkampanj.

Earth Hour City Challenge - låt din kommun inspirera världen!

Earth Hour City Challenge är ett initiativ som skapats för att erbjuda städer och kommuner i Sverige och i världen möjligheten att bli inspirerande förebilder inom hållbar stadsutveckling.

I samband med Earth Hour 2013 utsåg WWF Vancouver till Global Earth Hour Capital 2013 för sina innovativa klimatåtgärder och engagemang för att skapa en hållbar och attraktiv stadsmiljö. I Sverige utsåts Uppsala till Sveriges Earth Hour-stad 2013 och gick vidare till finalen med fem andra internationella städer där alltså Vancouver sedan segrade.

Miljörörelsens engagemang har hittills varit mycket viktigt för att lyfta klimatfrågan till världens ledare och sätta press på dem. Efter klimatfiaskot i Köpenhamn blir det än viktigare att fortsätta att sätta tryck på våra makthavare.

Här kan du läsa mer om Earth Hour och Earth Hour City Challenge!