Det var tio år sedan Parisavtalet antogs och världen är just nu inte i närheten av att nå målet om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader eller väl under 2 grader. Tvärtom, år 2024 var det varmaste året i mätningarna och vår planet är på väg mot 2,7 graders uppvärmning till 2100. Det skulle innebära en humanitär och ekologisk katastrof. Den 10 november 2025 inleds nästa stora FN-möte om klimatet – COP30. Kommer världens länder att hålla sina löften och agera för att stoppa den globala uppvärmningen?
Vad är COP30?
COP står för Conference Of the Parties, parternas konferens. Parterna syftar här på alla de länder som skrivit under FNs klimatkonvention. Med klimatkonvention menas United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) eller Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar på svenska.
COP är det årliga möte som parterna beslutar och förhandlar om hur de ska leva upp till konventionen.
COP30 är det 30:e toppmötet om klimatet i FN och hålls i Belém, Brasilien, mellan 10 och 21 november 2025.
Parisavtalet är en grund till det arbete som i dag bedrivs inom UNFCCC. Parisavtalet har tre primära mål:
- Begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader eller väl under 2 grader.
- Anpassa till klimatförändringarnas effekter.
- Styra om finansiella flöden från fossilt till renare alternativ.
Ca 200 länder (eller parter) samt ett stort antal företag och andra organisationer deltar under de två veckorna förhandlingarna sker.
COP30 hålls i Belém, Brasilien. Staden är en port in till Amazonas, som är viktig för jordens klimat. © Edward Parker / WWF
Vad ska beslutas under COP30?
En av huvudfrågorna på COP30 är hur mycket länderna ska skärpa sina åtaganden till 2035. Redan innan COP30 förväntas länderna skicka in sina nationella klimatplaner (Nationally Determined Contributions, eller NDC:er). En NDC är hur parten avser att göra sin beskärda del av Parisavtalet och minska sina utsläpp för att ligga i linje med 1,5-gradersmålet.
NDC:erna skulle ha skickats in i februari 2025, men datumet senarelades till september 2025 eftersom få aktörer skickade in i tid. De var 61 länder som levererade sin NDC i tid, det utgör ca 31 procent av världens utsläpp.
Europeiska unionen (EU) skickar in en gemensam NDC för alla medlemsstater, inklusive Sverige. Dessvärre har EU inte enats om en klimatplan i tid och har därför inte skickat in någon innan den sista september, vilket betyder att Sverige inte heller har inkommit med sin beskärda del. EU är en stor aktör på FNs COP-möten och att de inte har kommit in med en klimatplan försvårar förhandlingarna.
Alla länders klimatplaner (åtminstone alla inskickade senast i september) sammanställs för att avgöra om alla parters samlade insatser ligger i linje med Parisavtalet.
Hittills har det alltid funnits ett ambitionsgap mellan vad länder åtagit sig i sina klimatplaner till 2035 och Parisavtalet. Så blir det sannolikt även i år. En knäckfråga under COP30 är hur det gapet ska stängas, så att parternas samlade ambitioner når Parisavtalet.
Andra frågor som förhandlas under COP30 är bland annat:
- Utfasning av fossila bränslen. År 2023, under COP28, beslutades äntligen att världen ska ställa om för att komma bort från fossila bränslen och att omställningen måste ta fart innevarande årtionde. Men fortfarande saknas en tidplan och en konkret handlingsplan för hur utfasningen av fossila bränslen ska genomföras.
- Anpassning till klimatförändringar och ersättning för klimatskador. Klimatförändringarna pågår här och nu, och de som drabbas hårdast har ofta haft minst del i att skapa problemet. De har ofta även mindre resurser att hantera klimatförändringarnas effekter och ska därför få stöd av rikare länder.
- Naturens roll i att motverka klimatförändringar och för att minska sårbarheten mot desamma.
De geopolitiska händelserna i världen förväntas påverka COP30. Mötet blir ett test för hur systemet kring samarbete mellan stater, för att lösa gemensamma problem som dessa förhandlingar bygger på, fungerar i ett spänt omvärldsläge.
Vad vill WWF att COP30 ska resultera i?
För det första kräver WWF att länderna lämnar in skärpta nationella klimatplaner (NDCs) som är helt i linje med 1,5-gradersmålet. Dessa planer ska innehålla konkreta utsläppsminskningar till 2030 och 2035, samt långsiktiga strategier fram till 2050. WWF betonar att dessa åtaganden måste vara vetenskapligt grundade och rättvisa, och att de bör inkludera sektorsvisa mål, särskilt inom energi, transport och markanvändning.
För det andra behöver klimatanpassningen stärkas tillsammans med en ökad klimatfinansiering. Dessutom behövs en överenskommelse av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer inom Ramverket för klimatanpassning (FGCR) för att kunna komma vidare i arbetet. WWF vill se att finansieringen blir mer tillgänglig, rättvis och transparent, och att nya finansieringskällor etableras – exempelvis genom skatt på fossila bränslen eller internationella finansiella transaktioner.
WWF vill också att COP30 ska leda till ett tydligt åtagande som innebär att världen lämnar fossila bränslen bakom sig – med konkreta tidslinjer och mål. Samtidigt bör länderna satsa på att skala upp förnybar energi och energieffektivisering, med särskilt fokus på rättvis omställning för arbetstagare och samhällen som är beroende av fossilindustrin.
Vidare vill WWF att COP30 erkänner naturens roll i att lösa klimatkrisen. Det innebär att skydd och återställning av ekosystem – såsom skogar, våtmarker och kustmiljöer – måste integreras i klimatpolitiken. Detta kallas naturbaserade lösningar, och de kan både minska utsläppen av växthusgaser, motverka effekterna av klimatförändringarna och gynna biologisk mångfald. Några exempel är återbeskogning som binder koldioxid och våtmarker som minskar risken för översvämningar och renar vatten.
WWF efterlyser bindande åtaganden för att stoppa naturförlusten och främja biologisk mångfald, samtidigt som man säkerställer att dessa insatser är socialt rättvisa och inkluderande.
WWF betonar att COP30 måste säkerställa att ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen, kvinnor och unga får reellt inflytande över beslutsprocesserna. Klimatpolitiken måste bygga på mänskliga rättigheter och rättvisa principer, och särskilt ta hänsyn till de grupper som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter.
Slutligen vill WWF att COP30 stärker transparens och ansvarstagande. Länderna måste redovisa sina framsteg på ett öppet och jämförbart sätt, och det behövs robusta mekanismer för uppföljning och granskning. WWF föreslår att COP30 etablerar tydliga ramverk för hur klimatlöften ska följas upp och att civilsamhället ges en aktiv roll i att hålla beslutsfattare ansvariga.
Läs mer ingående om WWF:s förväntningar.
Vad gör Sverige under COP30?
Det är EU som förhandlar för alla dess medlemsstater, men Sverige har en viktig roll i att påverka de interna förhandlingarna inom EU i rätt riktning. Sverige har dessutom historiskt haft bra kontakt med många länder i världen och kan genom dialog bidra till att föra klimatförhandlingarna framåt.
Ett lands möjlighet att påverka andra länder och dess trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del på vilka resultat och åtgärder som kan uppvisas i klimatarbetet på hemmaplan. En ambitiös nationell klimatpolitik är därför en förutsättning för att kunna påverka internationellt.
De beslut som regeringen tagit de senaste åren – och som innebär att Sveriges utsläpp har ökat – har försvagat Sveriges röst i internationella klimatsammanhang. När Sverige inte når upp till sina klimatmål och misslyckats att lämna in en ny nationell klimatplan via EU, är det svårare att få inflytande. Att själv visa vägen är en förutsättning om man vill få andra att göra mer.
Vad tycker WWF att EU ska göra?
Även om antagandet av klimatpaketet ”Fit-for-55” innebar ett stort steg framåt i EUs klimatarbete räcker det inte för att vara i linje med Parisavtalet. De viktigaste besluten som behöver fattas inom EU är en handlingsplan, NDC (som anger hur mycket utsläppen måste minska till 2035), klimatmål för EU till 2040 och utfasning av fossila bränslen. Vilka vägval EU gör de närmsta åren är avgörande för klimatet.
Ett klimatneutralt EU senast 2040
WWF anser att EU ska uppnå klimatneutralitet (nettonollutsläpp) senast 2040. Det är tyvärr inte det förslag som förhandlas under hösten 2025. EU-kommissionen har föreslagit 90 procents minskning av utsläppen, varav 3 procent kan ske utanför EUs gränser genom utsläppskrediter. Dessvärre har inte medlemsstaterna eller EU parlamentet nått samsyn, vilket har gjort att både EU:s klimathandlingsplan och klimatmål till COP30 uteblivit.
Slutdatum för användning av fossila bränslen inom EU
WWF kräver att användningen av fossila bränslen inom EU upphör senast 2040. För att nå dit bör EU besluta att slutdatum för användning av kol är 2030, fossilgas 2035 och olja 2040. En utfasning av fossila bränslen är naturligtvis nödvändig för att EU ska kunna uppnå klimatneutralitet.
WWF kräver också att alla subventioner av fossila bränslen inom EU skyndsamt fasas ut. Samtidigt måste sårbara grupper i samhället, som på kort sikt drabbas av ökade kostnader till följd av klimatåtgärder, kompenseras.
Från och med 2035 får dessutom enbart bilar som drivs med el (eller möjligen också elektrobränslen) säljas inom EU. Även om en utfasning av fossila bränslen således redan pågår, skulle ett beslut nu om slutdatum för användning av respektive kol, fossilgas och olja för samtliga sektorer inom EU skapa tydliga och förutsägbara spelregler för näringslivet och samhällets övriga aktörer. Det skulle öka takten i omställningen.
Vad händer om länderna inte kommer överens under COP30?
Om länderna inte kan enas om skärpta åtaganden och konkreta åtgärder för att leva upp till Parisavtalet går vi mot en på alla sätt fattigare och mer riskfylld värld där klimatförändringarna försämrar förutsättningarna för människor att leva goda liv och där naturen utarmas.
WWF och många andra organisationer och människor över hela världen jobbar för att de nödvändiga besluten ska fattas av makthavarna. Hoppet om att vända utvecklingen lever fortfarande även om tiden börjar rinna ut.
Vad gör WWF under COP30?
WWFs experter bevakar och försöker påverka förhandlingarna så mycket som möjligt för att de ska gå i linje med vetenskapen, en klimaträttvis värld och vad som är bäst för vår planet.
WWF finns dessutom på plats i den så kallade Pandapaviljongen i den inre förhandlingszonen (blå zonen) på COP30 och arrangerar flera evenemang tillsammans med andra organisationer, städer och företag för att belysa lösningar på klimatfrågan.
WWFs klimatexpert Martin Wadmark är representant för WWF Sverige och är på plats i Belém under COP30. Beslutet att delta beror på flera faktorer. Först och främst är det viktigt att röster från civilsamhället finns på plats – röster vars intresse är planetens välmående. Årets COP-möte kan sägas vara extra viktigt, vilket bidrar till att WWF Sverige väljer att delta för första gången på många år. Som naturvårdsorganisation anser WWF även att ansatsen från värdlandet Brasilien, att knyta klimatet närmre naturen, är av stor vikt, och detta är något som vi vill stötta genom att kunna påverka på plats.
En flygresa till Brasilien innebär betydande koldioxidutsläpp. Utsläppen ryms inom WWF:s koldioxidbudget för tjänsteresor, vilka är i linje med Parisavtalet och innebär att vi ska halvera dessa utsläpp under tio år. Som miljöorganisation behöver vi väga nyttan och kostnaden (både för klimatet och plånboken) när vi beslutar oss för att delta. I år landade vi i att det är värt att åka.
Dela gärna:
Senast ändrad 16/10/25
