Gå till huvudinnehållet
Läderbagge foto Stanislav Snäll

Läderbagge

Tillstånd i världen

  • VU

Sårbar (Vulnerable)

En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.

Källa: Artdatabanken

🖤

Vill du stödja?

Bli Naturfadder nu!

Bli naturfadder

  • Vetenskapligt namn

    Osmoderma eremita

  • Storlek och livslängd

    Storlek: Skalbaggen är 24–30 mm. Larven kan bli upp till 90 mm strax innan förpuppning
    Utseende:  Skalbaggen har en svartbrun klumpig kropp, som skimrar i brons. Larven är tjock och vit med en genomskinlig bakkropp.
    Livslängd: Larvutveckling ca 3-4 år. Som skalbagge endast några veckor under juli-augusti.
    Föda: Larverna äter av murken ved. I Sverige främst ek, men kan även leva av andra lövträd.

  • Utbredning

    400 kända lokaler från Skåne i söder till Uppsala och Västmanland i norr. 70 procent av lokalerna finns i sydöstra Sverige (Blekinge, Kalmar och Östergötlands län).

Läderbaggar är både sällsynta och fridlysta, men inte helt omöjliga att hitta om man vet var man ska leta. Till skillnad från många andra vedlevande skalbaggar är de aktiva på dagen och man hittar dem vid grova, ihåliga ekar som är solbelysta. De håller till i ekens håligheter där det finns gott om mulm (trämjöl av nedbruten ved samt rester av olika djur- och växtdelar).

Läderbaggen doftar läder och persika

Ibland ger sig läderbaggarna ut på trädets stammar och grenar. Med lite tur kan man också känna deras doft! Hanarna ger ifrån sig ett doftämne som påminner om läder, mysk eller persika, för att locka till sig honor som han kan para sig med. Forskare har lyckats framställa doften på syntetisk väg som används i särskilda doftfällor vid inventering av läderbaggar. Om man vill se läderbaggen ska man passa på under parningssäsongen i juli och augusti. Som fullvuxen skalbagge lever den nämligen bara några veckor. Efter parningen lägger honorna sina ägg, nedbäddade och skyddade i ekens mulm.

Larv som lever i 3-4 år

Som många vedlevande skalbaggar lever läderbaggen sitt liv främst som larv. Larvutvecklingen är 3-4 år innan den förpuppas och ombildas till skalbagge. Larven lever i mulmen där den äter murken ved. Vid populära ekar kan man hitta stora högar av larvens bajs, som har en rektangulär pelletsform och är ca 8 mm lång.

Hemkär och kräsen

Läderbaggen är en art med särskilda krav på var den bor. I Sverige lever de framför allt i ekar, men i södra Europa trivs de även i andra ihåliga lövträd. Eken behöver bli runt 200-300 år gammal för att utveckla håligheter och mulm. Den måste också stå soligt för en behaglig inomhustemperatur som passar läderbaggar. Om förutsättningarna är de rätta kan det bo hundratals läderbaggar i en enda ek! Men det är ovanligt att hitta så många.

Läderbaggen är hemkär och är ofta sitt träd troget i flera generationer. Vissa år är det dags att byta träd, men läderbaggen flyger sällan längre än några hundra meter. Att vara både hemkär och kräsen gör läderbaggen sårbar. Risken är stor att den blir hemlös, då det är ont om gamla ihåliga ekar och avstånden mellan dem är ofta stora. Läderbaggen är en så kallad paraplyart, det betyder att där man hittar läderbagge kommer man också hitta en mångfald av andra arter.

Hot mot läderbaggen

De största hoten mot läderbaggen är bristen på lämpliga boplatser, det vill säga grova och gamla ekar med håligheter.

De gamla ekarna är på väg att försvinna, dels på grund av ålder, men också för att det är svårt för yngre ekar att växa upp och bilda en ny generation av hålträd. De tidigare öppna markerna där ekarna står växer igen och ekarna överskuggas av snabbväxande träd som exempelvis gran.

Dagens eklandskap är fragmenterat och hänger inte längre ihop vilket gör det extra svårt för arter med dålig spridningsförmåga.

Vad gör WWF för läderbaggen?

Öppna betesmarker och ängar med gamla ekar var förr vanliga i Sverige men har försvunnit till förmån för åkermark eller trädplanteringar av barrträd. WWF driver flera projekt för att öka arealen av naturbetesmark, ängsmark och eklandskap, bland annat i Uppland, Sörmland, Östergötland och Östra Vätternbranterna.

Under 2025-2028 fortsätter arbetet med särskilt fokus på att stärka områden där läderbaggen finns eller dit de kan sprida sig. Tillsammans med våra samarbetspartners röjer vi fram ekarnas kronor, både runt äldre hålträd men också runt yngre så att dessa träd kan breda ut sina kronor, bli gamla och så småningom bli en ny generation av hålträd.

På vissa håll är det brist på yngre ekar och här kan det bli aktuellt att på konstgjord väg påskynda ekarnas åldrande (veteranisering). Där det finns ont om gamla träd placerar vi ut mulmholkar som ska efterlikna ihåliga ekar med mulm där läderbaggens larver kan trivas.

Nyheter

Fler arter att läsa om

Dela gärna:

Senast ändrad 25/04/25

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se