Gå till huvudinnehållet
Blommor längs sidan av en åker

Rädda mångfalden i Sveriges natur​

– en kamp för hotade arter​

​Sverige har en fantastisk natur, och ingen vill vara utan arter som fjällräven, igelkotten, storspoven och mnemosynefjärilen. Tyvärr riskerar de och många fler arter att utrotas. Med projekt Rädda mångfalden i Sveriges natur jobbar WWF för vända trenden och stötta ett tiotal hotade svenska arter.

Om projektet

Mångfalden av liv på jorden utarmas i en takt vi aldrig tidigare sett. Sedan 1970 har populationerna av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 73 %. Det är lätt att tro att det sker någon annanstans. Så är det inte.​ Antalet rödlistade arter i Sverige ökar oroväckande. Av de runt 23 000 arter som Artdatabanken bedömde år 2025, är 23 procent nu rödlistade*, en högre andel än 2020 då den förra rödlistan kom.

Många naturvårdsinsatser i Sverige har pausats eller ställts in på obestämd framtid. Problemet är inte bara strypta möjligheter att fortsätta arbetet, utan dessutom riskerar värdet av tidigare insatser att gå förlorade.​
I en tid då vi borde utöka bevarandearbetet, så bromsas det i stället, och i värsta fall backar det. Förhoppningen är att WWFs projekt kan ändra på det.

Mål att rädda arter från norr till söder

Målet med projektet är att vända den nedåtgående trenden för några av våra hotade arter och stärka populationerna. Om en art försvinner kan det få stora konsekvenser. Det är arterna och deras livsmiljöer som utgör den biologiska mångfalden som är nödvändig för oss människor. Syftet är också att öka allmänhetens kunskap om den alarmerande situationen i vår natur.

De arter som projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur kommer att fokusera på representerar olika djurgrupper med stor geografisk spridning från fjällräven i norr till läderbaggen i söder. De är alla beroende av landskapstyper och biotoper som minskar kraftigt i Sverige.

WWF + Nordens ark = sant

Projektet finansieras med 21 500 000 kr av Svenska Postkodlotteriet. ​WWF är projektägare, och genomför projektet tillsammans med Nordens ark.​ För åtgärderna samarbetar vi med ett antal lokala partners för att restaurera habitat, skapa metoder för uppfödning och utsättning av arter, samt stödåtgärder för hotade populationer.​ En stor del av projektet handlar om att öka kunskapen om hotade arter i Sverige, och om hur man själv kan vara en del av lösningen.​

*Att en art är rödlistad betyder att det finns risk för att den ska dö ut, ur vetenskaplig synvinkel. Men det är inte säkert att den trots detta omfattas av några regler om artskydd. Det finns även ett annat begrepp. En art är hotad om den håller på att dö ut. En art kan vara hotad på grund av att rovdjur dödar individerna så att det inte finns så många kvar eller på grund av klimatförändringarna som ändrar miljön så att arten inte längre kan överleva där.

Arter vi räddar

Inom projektet har vi åtgärder för att gynna mångfalden i Sveriges natur från norr till söder, öst till väst. Det berör främst dessa arter, men hjälper man dem så hjälper man samtidigt så många fler!​

  • Igelkott foto Ola Jennersten WWF
  • Närbild av brun fjällräv i grönt gräs
  • Mnemosynefjäril på en gul blomma.
  • Läderbagge Foto: Stanislav Snäll
  • Fjällpärlemorfjäril (Boloria napaea)
  • Igelkott foto Ola Jennersten WWF
  • Närbild av brun fjällräv i grönt gräs
  • Mnemosynefjäril på en gul blomma.
  • Läderbagge Foto: Stanislav Snäll
  • Fjällpärlemorfjäril (Boloria napaea)
  • Igelkott - sårbar

    Igelkotten rullar ihop till en boll så fort den känner sig hotad. För att kunna rulla in sig i sitt eget skinn, är huden lite för stor. Arten är främst en insektsätare. Den äter larver, skalbaggar, tvestjärtar, daggmaskar och sniglar men även bär och svamp. Igelkotten är ett nattlevande djur och vandrar mellan flera olika bon där den kan ta skydd, framför allt under dygnets ljusa timmar. Den lever ensam, så boet behöver inte vara särskilt stort.
    Läs mer om igelkotten

  • WWF och Nordens Ark har fått pengar av Svenska Postkodlotteriet för att rädda bland andra storspoven, Västerbottens landsdjur. Foto: Andrew Parkinsson.
  • Veronikanätfjäril Foto: Matilda Apelqvist LST
  • Piteälvslax under vattnet
  • Flodpärlmusslor under vattnet.
  • Närbild av ögonfläcksbock på trädstam.
  • WWF och Nordens Ark har fått pengar av Svenska Postkodlotteriet för att rädda bland andra storspoven, Västerbottens landsdjur. Foto: Andrew Parkinsson.
  • Veronikanätfjäril Foto: Matilda Apelqvist LST
  • Piteälvslax under vattnet
  • Flodpärlmusslor under vattnet.
  • Närbild av ögonfläcksbock på trädstam.
  • Storspov - starkt hotad

    Storspoven är Europas största vadare, stor som en fiskmås. Den är lätt att känna igen på sina långa ben och på sin långa (9–15 cm) och jämnt nedåtböjda näbb. Storspovens sång är vittljudande och består bl.a. av en lång ramsa ”bubblande” drillar. Källa: Artdatabanken

    Läs mer om storspoven

Aktuellt

Augusti 2025: Igelkottsveckan 2025

Rekordmånga observationer under årets Igelkottsveckan!
Över 55 000 observationer rapporterades in och gjorde igelkottsräkningen till en succé! All ny information bidrar till att öka kunskaperna om varför igelkottar minskar i antal.
Nu skickas alla observationer in till SLU Artdatabanken, som WWF och Nordens Ark samarbetar med. En närmare analys presenteras senare i år. Statistiken ger en ögonblicksbild, men kommer även kunna användas för att följa trender då Igelkottsveckan ska genomföras minst fem år i rad.

Mars 2025: Höga halter av tungmetaller och miljöföroreningar i igelkottar

Igelkottar vandrar långa sträckor i våra parker och trädgårdar i jakt på insekter och annan föda. Forskare vid Lunds universitet ville veta mer om vilka kemikalier och föroreningar som finns i våra urbana områden och valde därför att studera just igelkotten.

Och resultatet visar att de undersökta igelkottarna hade höga halter av tungmetallen bly och flera andra organiska miljökemikalier som används i plast och gummi.

– En analys av igelkottar ger oss ett slags miljöfingeravtryck av vad som finns i ett områdes ekosystem. Sådan kunskap är mycket svår att få tillgång till, men från igelkottarna har vi fått en unik inblick i vad för slags urbana miljöföroreningar vi har direkt omkring oss, säger Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och den som initierat studien.

Läs mer om studien på Lunds Universitets hemsida: Höga halter av tungmetaller och miljöföroreningar i igelkottar

Februari 2025: Se filmen från restaureringsarbetet i Käringboda naturreservat

Öppna betesmarker med gamla ekar var förr vanliga i Sverige men har försvunnit till förmån för åkermark eller trädplanteringar av barrträd. Därför är det viktigt att förbättra och återskapa livsmiljöer knutna till ek och andra lövträd. Genom frihuggning, naturvårdsgallring och röjning kan vi gynna lövträden. Ekar rymmer nämligen en hel värld av biologisk mångfald och är otroligt viktigt för en mängd olika skalbaggar och insekter.

Se hur arbetet går till i den här fina filmen från Skärgårdsstiftelsen.

Oktober 2024: Igelkotten är nu internationellt rödlistad

När rödlistan uppdaterades under oktober flyttades den europeiska igelkotten från kategorin ”livskraftig” till ”nära hotad”. Ett intensifierat jordbruk, vägar och stadsutveckling har bidragit till att igelkottens livsmiljöer försämrats. Internationella naturvårdsunionen (IUCN) trycker nu på att regionala och internationella åtgärder är avgörande för populationens framtid. Något som projektet stöttar genom bland annat Igelkottsveckan.

Läs mer här på natursidans hemsida: Uppdaterad rödlista

Juni 2025: Inventering av ögonfläcksbocken och den högnordiska pärlemorfjärilen

I sommar genomför projektet en omfattande inventering av ögonfläcksbocken och den högnordiska pärlemorfjärilen. Två starkt hotade arter i vår svenska natur. Hittar vi platser där arterna finns kommer vi gå vidare med restaureringsarbeten och göra allt vi kan för att hjälpa dessa.

Vi kommer leta efter ögonfläcksbock på ett tjugotal platser i södra och mellersta Sverige, där vi tror att de kan finnas. Parallellt jobbar Nordens Ark med att utveckla en metod för uppfödning av ögonfläcksbocken, som eventuellt kan placeras ut för att stärka de vilda populationerna.

Den starkt hotade högnordiska pärlemorfjärilen finns endast på ett fåtal kända platser i Sverige, norr om Torneträsk. Fjärilen har eftersökts tidigare, men utan särskilt framgångsrika resultat. Vi vet för lite om hur den högnordiska pärlemorfjäril lever i Sverige och vilka åtgärder som behöver sättas in för att rädda arten. Med denna inventering hoppas vi kunna ändra på det.

Läs mer om inventeringen

Januari 2025: Resultat från Igelkottsveckan 2024: vanligast på Gotland

I augusti 22024 genomförde WWF och Nordens Ark den första Igelkottsveckan där fler än 50 000 rapporter kom in från hela Sverige. Nu har SLU Artdatabanken analyserat resultatet som visar va igelkottarna är vanligast och ovanligast.

Totalt observerades 28 662 levande igelkottar och 2 572 döda under sommarens räkning. Nu har SLU Artdatabanken, tillsammans med en student från Umeå universitet, jämfört antalet rapporterade igelkottar i olika län med rapporter av andra däggdjur. En siffra som kan jämföras mellan olika områden och över tid.

Analysen visar att Gotland är det län där igelkottar är vanligast, medan de är ovanligast i Jämtland.

Läs om mer om resultaten från Igelkottsveckan 2024

Oktober 2024: Unikt fynd av persikodoftande bagge

Att få syn på en läderbagge är få förunnat, trots att den finns från Skåne i söder till Uppsala i norr. Arten är på stark tillbakagång i Sverige och lever dessutom nästan hela sitt fyraåriga liv i inuti ekarnas mörkna ved – mestadels som larv. Den gillar heller inte att flyga utan stannar helst i trädet där den föddes.

Det var därför glädjande när den i oktober hittades i Häringe-Hammersta naturreservat utanför Nynäshamn. För varje ny plats läderbaggen hittas på så ökar hoppet om att den ska finnas kvar i vår svenska natur även i framtiden.

Läs mer om det unika fyndet här!

WWF och Nordens Ark räddar mångfalden i Sveriges natur med hjälp av Drömprojekt!

Se när WWF och Nordens Ark blir överraskade av Postkodslotteriet!

Finansierat av Svenska Postkodlotteriet

Postkodlotteriets logga i röd text med vit bakgrund.
Sju personer från Postkodlotteriet, Nordens Ark och WWF ler med en check.

WWF och Svenska Postkodlotteriet

Projektet Rädda mångfalden i Sveriges natur genomförs i samarbete med Nordens Ark, och är möjligt tack vare finansiering genom Svenska Postkodlotteriets Drömprojektet på 21,5 miljoner kronor, som tilldelats WWF och Nordens Ark gemensamt.

Världsnaturfonden WWF är en av Postkodslotteriets 60 förmånstagare. Det innebär att WWF får ta del av överskottet från Postkodlotteriets verksamhet. Sedan samarbetets start år 2005 har WWF fått ta emot över 725 miljoner kronor från Postkodlotteriet, ett viktigt bidrag i vårt arbete för en levande planet.

Läs mer om samarbetet

Läs mer

Senast ändrad 01/04/26

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se