Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske och vattenbruk genom att göra ett medvetet val när du köper fisk och skaldjur. Till din hjälp finns WWF Fiskguiden, WWFs konsumentguide för mer hållbara val av sjömat.
Varför behövs WWF Fiskguiden?
Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 95 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns. WWF Fiskguiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.
Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven, men ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer WWF Fiskguidens råd sedan många år.
WWF Fiskguiden är, tillsammans med de andra konsumentguiderna, Köttguiden och Vegoguiden, en viktig komponent i många projektet som till exempel Eat4Change, vars mål är att inspirera unga att göra mer hållbara matval. Projektet finansieras av Europeiska unionen.
Vad är det som bedöms i guiden?
Guiden tar upp flera olika hållbarhetsparametrar som är viktiga för att göra en bedömning av hur hållbart ett fiske, eller en fiskodling är. Fisk och skaldjur får efter utvärdering sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.
WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in. För odlade arter granskas även var fodret kommer ifrån, nyttjande av (natur) resurser och miljöpåverkan från odlingen, djurvälfärd, liksom anställdas sociala och etiska rättigheter.
WWF Fiskguiden tar upp cirka 100 olika arter och ger en så detaljerad bild av vilka val som är mer eller mindre hållbara. En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.
Du kan bidra till ett mer hållbart fiske
Äter du fisk och skaldjur? Välj då arter som har grönt ljus i WWF Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Här är fler sätt att hjälpa till:
- Visa att du bryr dig! Har din mataffär eller favoritrestaurang dåligt utbud av grön eller miljömärkt fisk? Eller säljer de produkter som har rött ljus i WWFs fiskguide? Ju fler som frågar desto större sannolikhet att företaget ändrar sina policies och utbud.
- Kräv information så att du kan göra ett medvetet val. Det är inte alltid lätt att få svar på hur fisken du vill köpa är fiskad eller odlad eller vart den kommer ifrån, men butiker och restauranger är faktiskt skyldiga att uppge det enligt EUs marknadslagstiftning. Artens svenska och vetenskapliga namn måste framgå, samt fångstmetod och ursprung. Är det inte tydligt skyltat i butiken eller i menyn på restaurangen så kan du be personalen ta reda på svaren åt dig, för du har rätt att veta.
- Hittar du inte sjömat med grönt ljus rekommenderar vi MSC, ASC och KRAV-certifierad sjömat som andrahandsval. Miljöcertifiering är inget självändamål men ett bra verktyg för att driva fisket och vattenbruket i en mer hållbar riktning.
- Kolla upp fiskredskapet och odlingsmetoden. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Välj gärna fisk som fångats med bur. Fisk som inte var tänkt att fångas kan släppas ut levande, och buren har liten påverkan på botten. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök därför om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut. Musslor som odlats i havet har generellt en låg milöpåverkan– de kräver inget foder utan livnär sig på växtplankton och alger i vattnet vilket kan bidra till bättre vattenkvalité.
Ladda ner appen Matguiden
Använd gärna vår app med alla WWFs tre konsumentguider samlade:
Köttguiden, Vegoguiden och Fiskguiden.
Appen finns att ladda ner gratis både i App Store och i Google Play.
WWF Fiskguiden och företag
WWF välkomnar att konsumentguiderna Köttguiden, Fiskguiden, och Vegoguiden marknadsförs mot konsumenter i butik, på restaurang och i konsumentappar och andra verktyg! Många fler behöver göra betydligt bättre val för planeten och vi är glada om företag vill bidra till det. Guiderna kan också fungera bra i utbildningar eller som information till anställda.
WWF vill gärna se företag använda WWF Fiskguiden och ser positivt på att företag lyfter fram guiden i sin marknadsföring. För att detta ska bli trovärdigt mot konsument och kunder måste företaget leva upp till sina påståenden. Här finns mer information om hur guiderna får användas i marknadsföring liksom marknadsföringsmaterial.
Frågor och svar om WWF Fiskguiden
Hur ser rekommendationerna i Fiskguiden ut för våra vanligaste matfiskar?
Alaska Pollock (Theragra chalcogramma):
Grönt ljus: om fiskad med trål/pelagisk trål i Norra Stilla havet (Östra Berings hav; USA).
Gult ljus om fiskad med notar/snurrevad. Norra Stilla havet i Alaskagolfen (USA), om fiskad med trål/pelagisk trål i norra Ochotska havet i Nordvästra Stilla havet.
Rött ljus om fiskad med trål/bottentrål i Nordvästra Stilla havet (Japans ekonomiska zon – EEZ).
Lax (Salmo salar):
Grönt ljus: om odlad i landbaserade slutna recirkulerande system (RAS) i Europa
Gult ljus om fiskad med tinor/fällor i Östersjön, samt om odlad i öppna kassar (Norge, Skottland, Irland, Island eller Färöarna).
Rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde (se undantag på gult), samt oavsett produktionssystem eller produktionsland (vattenbruk) (se undantag på gult ljus).
Räka / Nordhavsräka (Pandalus borealis):
Gult ljus om fiskad med trål/bottentrål vid Island, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön, eller vid Grönland (Nordvästatlanten).
Rött ljus om fiskad med trål/bottentrål i Skagerrak, Kattegatt eller Nordsjön – Norska rännan (svenskt, dansk och norskt fiske. Danmark, Sverige och Norge ekonomisk zon- EEZ), om fiskad vid Grönland med trål/bottentrål i Nordostatlanten, eller kanadensiskt bottentrålsfiske i nordvästatlanten.
Sej / Gråsej (Pollachius virens):
Grönt ljus om fiskad med långrev eller garn vid Island, eller om fiskad med ringnot i Barents Hav, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön. Om fiskad med trål/pelagisk trål vid Färöarna.
Gult ljus om fiskad med notar/snurrevadar eller trål/bottentrål vid Island. Om fiskad med trål/bottentrål i Barents Hav, Norska havet eller farvattnen kring Svalbard och Björnön.
Rött ljus om fiskad med trål/ bottentrål i Skagerrak, Kattegatt, Nordsjön, Rockall bank eller Hebridernas farvatten. Om fiskad i Nordostatlanten oavsett fångstmetod.
Strömming/Sill (Clupea harengus):
Grönt ljus om fiskad i Rigabukten, eller om fiskad med flyttrål eller ringnot i Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön, eller om fiskad i östra Engelska kanalen (höstlekande sill), om fiskad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanadensiskt fiske – västra Newfoundland), om fiskad med trål/pelagisk trål. Island, Islandssockeln (sommarlekande). Om fiskad med trål/pelagisk trål. Irländska sjön (söder om 52°30’N), Keltiska sjön, farvatten sydväst om Irland.
Rött ljus om fiskad med trål/pelagisk trål eller ringnot i Barents hav, Norska havet, Nordsjön, östra Grönland (norsk vårlekande sill), om fiskad med nät/garn eller trål/pelagisk i Skagerrak, Kattegatt tom Västra Östersjön (vårlekande sill), och fiskad i Östersjön; oavsett fångstmetod (se undantag på grönt).
Torsk (Gadus morhua, Gadus macrocephalus):
Grönt ljus om fiskad med långrev vid Island, Islandssockeln (Island EEZ).
Gult ljus om fiskad med trål/bottentrål vid Island, Islandssockeln (Island EEZ). Om fiskad med lin och spöfiske vid Färöarna. Om fiskad med nät/garn vid Grönlands kust, Nordostatlanten. Kanadensiskt lin och spöfiske i Nordvästatlanten. Torsk odlad i Norge i öppna kassar.
Rött ljus om fiskad i Nordostatlanten; inklusive Östersjön, oavsett fångstmetod (se undantag på grönt och gult ljus). Om fiskad med långrev, nät/garn, bottentrål/trål i Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön. Norsk kusttorsk fiskad i Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön, oavsett fångstmetod.
Vad avgör om fisken får grönt ljus (Bra val), gult ljus (Undvik – ät max 3-4 gånger per år) eller rött ljus (Låt bli)?
WWF bedömer de vildfångade arterna efter tre kriterier: – hur bestånden mår – om kontrollen och förvaltningen är effektiv – och fiskets påverkan på ekosystemet där bland annat fiskeredskapen och bifångstmängder räknas in.
För odlade arter tittar vi också på var fodret kommer ifrån och miljöpåverkan från odlingen liksom anställdas sociala och etiska rättigheter. Fisk och skaldjur får efter utvärdering av odlingen sedan grönt, gult eller rött ljus – som trafikljusen.
En art kan ha flera olika färger beroende på var och hur den är fiskad eller odlad.
Hur kan jag som konsument bidra till ett mer hållbart fiske?
Välj fisk och skaldjur som har grönt ljus i Fiskguiden, och sprid gärna guiden till vänner och bekanta. Upptäcker du restauranger eller butiker som säljer fisk med rött ljus, säg gärna till och fråga varför de har dessa arter i sin butik. Ju fler som påtalar att de vill se fler hållbara fiskar i handeln, desto större sannolikhet att företaget ändrar sig.
Ta reda på hur fisken fångats eller odlats. Fisk fiskas på många olika sätt, bland annat med trål, garn, långrev och bur. Olika fiskemetoder har olika påverkan på miljön. Bottentrål påverkar bottenlevande arter och livsmiljöer eftersom redskapet släpas längs havsbotten. Fiske med garn och långrev kan skada sjöfåglar och marina däggdjur som kan fastna på krokarna eller i garnen och drunkna. Fisk som har odlats i slutna system på land har mindre påverkan på den omgivande miljön, men kräver mer energi än havsbaserade kassodlingar. Undersök om anläggningen är klimatcertifierad, eller hur deras energianvändning ser ut.
Får jag använda illustrationerna i Fiskguiden?
Illustrationerna är från Scandinavian Fishing Yearbook, och WWF äger inte rättigheterna för att dela dessa vidare.
Ger WWF ut fiskguider i andra länder?
Ja. Arbetet med Fiskguiden och utvärderingen av fisk- och skaldjur (sjömat) görs i samarbete mellan många WWF-kontor. Fiskguider finns numera i 17 länder.
Vad är Fiskguiden?
Fiskguiden är WWFs konsumentguide för mer hållbara och miljövänliga köp av fisk och skaldjur. Guiden i Sverige har getts ut sedan 2002. Fiskguiden omfattar ca 100 av de fisk- och skaldjursarter som vanligen finns på den svenska marknaden.
Hur bör jag tänka om jag vill äta sjömat som har liten påverkan på klimatet?
Ett fiske kan ha en låg klimatpåverkan i form av exempelvis koldioxidutsläpp, men kan fortfarande vara icke hållbart ur miljösynpunkt, dvs ha en negativ ekosystempåverkan, exempelvis att man fiskar på ett bestånd som är svagt, eller att fisket har problem med bifångst och utkast, eller att fisket inte har en effektiv förvaltning.
Sill, skarpsill och makrill är exempel på fisken som kan ha låga CO2-utsläpp. De lever i stim och fångas med redskap som snörpvad och flyttrål. Fördelarna med fångstmetoderna är låg bränsleförbrukning för båtarna, fisken fångas på ganska kort tid, bifångsterna är små och bottenkontakten liten.
Odlade musslor (som fångar kväve och minskar övergödning) är också klimatsmarta. WWFs matkalkylator ger tips om hur du kan äta klimatsmart. Där kan du se vilka utsläpp olika livsmedel ger, bland annat de vanligaste matfiskarna, och komponera en måltid som ryms inom de planetära gränserna.
Vilka är nyheterna i Fiskguiden 2025?
Nyheter i årets WWF Fiskguiden
Rött:
- Torsk (Gadus morhua). Långrev, nät/garn. Barents hav, Norska havet och farvattnen kring Svalbard och Björnön (FAO 27 – ICES l, ll).
Gult:
- Regnbåge (Oncorhynchus mykiss). Sverige. Odlad, öppna kassar
(tidigare grönt ljus).
Grön:
- Lax (Salmo salar). Odlad – landbaserade slutna recirkulerande system (RAS) Europa. Ny utvärdering!
- Torsk (Gadus morhua) Långrev. Island, Islandssockeln (Island EEZ).
- Åttaarmad bläckfisk (Octopus vulgaris). Tinor/fällor. Engelska kanalen.
- Tonfisk Skipjack (Katsuwonus pelamis). Spö- och linfiske. Indiska Oceanen.
Varför behövs en konsumentguide om fisk?
Guiden hjälper både privatpersoner och andra aktörer att välja miljövänliga och hållbara sjömatsprodukter som kommer från hållbart förvaltade fisken eller från ansvarfulla miljöanpassade vattenbruk.
Många fiskbestånd mår dåligt och överfisket är ett stort hot. Globalt är idag cirka 94 procent av alla kommersiella fiskbestånd överfiskade eller fiskade till sin gräns.
Klimatförändringar, förstörelse av livsmiljöer och försurning sätter också stark press på livet i haven. Ju fler medvetna konsumenter som aktivt väljer hållbara val, desto större blir påverkan på politiker och marknaden. Många följer Fiskguidens råd sedan många år.
Vad är skillnaden mellan rödlistning och rött ljus?
Att en art får rött ljus i Fiskguiden är inte samma sak som att den är officiellt rödlistad av SLU Artdatabanken. Rödlistan är en bedömning över arters risk att dö ut i Sverige. WWFs röda ljus i Fiskguiden är en ögonblicksbild från verkligheten baserad på hur bestånden mår, förvaltningens effektivitet och hur fisket eller odlingen påverkar ekosystemet (uttag, redskap och bifångster).
Sidan är granskad av mig
Inger MelanderExpert Fiske & marknad
Marinbiolog som jobbar för att bevara haven och allt liv däri. Mitt fokusområde är policy- och marknadsfrågor kopplat till hållbart och ansvarsfullt fiske och vattenbruk samt bevarandet av akvatiska naturresurser.
Mer om mig
Dela gärna:
Senast ändrad 12/12/25
