Gå till huvudinnehållet
Tiger som slickar sin tass

Så används pengarna

Tack vare ditt bidrag kan vi fortsätta vårt arbete här hemma och ute i världen. WWF Sverige stödjer och arbetar med hundratals projekt som ditt bidrag kommer att gå till. Här kan du läsa mer om hur din gåva förvaltas och fördelas, och vart våra insamlade medel kommer ifrån.

 

Så här används pengarna

566 MKR

Verksamhetskostnader
  • Naturvård 81%
  • Information 8%
  • Insamling 8%
  • Administration 3%

458 MKR

Fördelning målområden
  • Skog 24%
  • Arter 15%
  • Klimat och energi 10%
  • Hav 12%
  • Sötvatten 5%
  • Mat 3%
  • Marknad 7%
  • Governance 15%
  • Finans 1%
  • Övergripande naturvård 10%

 

WWF är medlem i Giva Sverige – Sveriges branschorganisation för tryggt givande – och följer deras Kvalitetskod. Det är en branschkod för insamlande organisationer med syfte att skapa ett ramverk för etisk, transparent och professionell insamling av gåvor och bidrag. WWF har ett 90-konto, vilket innebär att verksamheten även kontrolleras av Stiftelsen för Insamlingskontroll. Enligt Svensk Insamlingskontrolls regler ska ändamålskostnaderna i förhållande till totala intäkter vara minst 75 procent, och omvänt får inte administrationskostnaderna överstiga 25 procent av de totala intäkterna. År 2024 användes 99 % av WWFs intäkter till ändamålen och 12 % till insamlings- och administrationskostnader. (I de fall intäkterna har varit större än kostnaderna eller om kostnaderna varit större än intäkterna summerar det inte till 100 procent.)

 

Det är viktigt att insamlade gåvor används till rätt saker, men också på rätt sätt. Alla medel används för att genomföra den strategi och verksamhetsplan enligt de budgetramar som beslutas av styrelsen. Ledningen för kansliet tar fram en budget per avdelning. Avdelningarna identifierar sedan olika projekt och ser till att dessa genomförs enligt avtal. Pengar från privatpersoner är mycket viktiga då de stärker möjligheten att uppfylla målen. Allmänna gåvor går direkt till prioriterade insatser. Har givaren angett ett ändamål som gåvan ska gå till öronmärker vi dessa pengar.

Härifrån kommer pengarna

493 MKR

Totala intäkter
  • Gåvor från allmänheten 45 %
  • Företag 22 %
  • Stiftelser och organisationer 8 %
  • Offentliga bidrag Sverige 23 %
  • EU 3 %

WWF Sveriges intäkter kommer i huvudsak från fyra källor: insamlingar från privatpersoner (inklusive testamenten), företagssamarbeten, offentliga bidrag och Postkodlotteriet.

– NÅGRA AV VÅRA INSATSER –

WWF arbetar för en framtid där människan lever i harmoni med naturen. Vi kämpar för att skydda de mest hotade och unika arterna och livsmiljöerna på planeten och för att mänskligheten ska fördela jordens resurser rättvist och använda dem på ett hållbart sätt. För att nå våra mål jobbar vi såväl på politisk nivå som ute i fält och i tätt samarbete med fristående organisationer såväl som lokalbefolkningar och andra aktörer runt om i världen. Här kan du läsa lite kort om några insatser vi genomfört under året som gått.

Ghost net (c)© SHUTTERSTOCK/LUCA VAIME/WWF-SWEDEN
Hav

WWF-expedition letar spöknät i Östersjön

Östersjötumlaren är akut hotad, med bara några hundra individer kvar. Det största direkta hotet är fiskenät – både aktiva nät och så kallade spöknät – där tumlarna riskerar att fastna och drunkna när de inte kan komma upp till ytan och andas. Spöknät är nät som tappats bort eller dumpats i havet. De riskerar att fånga inte bara tumlare, utan också sälar, sjöfåglar och fisk.

Under 2024 har WWF genomfört ett projekt för att påbörja kartläggningen av spöknät i några av tumlarens viktigaste levnadsområden: Hoburgs bank, Midsjöbankarna samt Hanöbukten. För första gången testades en ny typ av undervattenssonar som är helt självgående. 

Att hitta spöknät är ofta som att leta efter en nål i en höstack, och att söka av stora områden är mycket kostsamt. Med den nya tekniken är förhoppningen att framöver kunna skanna större ytor till en lägre kostnad. 

Läs mer om Östersjötumlaren här.

Betande kreatur
NATURVÅRD

Lyckad restaurering i Käringboda och längs Vindelälven

Igenväxning är ett av de största hoten mot den biologiska mångfalden i Sverige. Tillsammans med Coop Östra och Skärgårdsstiftelsen har WWF under två och ett halvt år restaurerat igenväxande betesmarker och lövskogar i Käringbodas naturreservat i Nynäshamns kommun. Området har högt naturvärde tack vare sina gamla ekar, som är livsnödvändiga för vedlevande skalbaggar. En art som är beroende av ekarna är ekoxen, Europas största skalbaggsart. Under projektperioden har 90 hektar restaurerats, nya stängsel har satts upp och naturbetesmarkerna betas återigen av kor.  

Även längs Vindelälven har WWF tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten framgångsrikt avslutat ett treårigt projekt för att återskapa betesmarker. Här har cirka 55 hektar mark restaurerats och stängslats in för att skapa natur- och skogsbetesmarker. Betande djur har nu återvänt till flera områden, vilket bidrar till att bevara den biologiska mångfalden och landskapets kulturvärden. Arbetet har inkluderat röjning, stängsling och införande av betesdjur, vilket har skapat förutsättningar för en rikare flora och fauna i dessa områden. 

Läs mer om hur WWF arbetar med restaurering.

igelkott-puff
ARTER

Succé för Igelkottsveckan

I augusti 2024 lanserade WWF den allra första Igelkottsveckan tillsammans med Nordens ark. Under den rikstäckande inventeringen fick vi in över 50 000 rapporteringar – från Karesuando i norr till Smygehuk i söder. Dessutom ringde hundratals personer till WWF och rapporterade förekomster av igelkottar. Totalt rapporterades 28 662 observationer av levande igelkottar och 2 572 döda. 

 Syftet med räkningen är att över tid kunna följa trender och se hur en population ökar eller minskar samt få en uppfattning om var i landet igelkottarna finns. Under de senaste 12 åren har antalet igelkottar minskat med uppskattningsvis 40 procent, och därför är arten rödlistad och klassad som nära hotad. Igelkotten är vanligare i södra Sverige, men verkar öka i de norra delarna. Det kan bero på mildare vintrar eller att grävlingen, som jagar igelkottar, inte är lika vanlig i norra Sverige. Med hjälp av rapporterna från Igelkottsveckan kommer Artdatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet göra en analys över igelkottens utbredning. Under en femårsperiod kommer vi kunna följa hur populationen utvecklas med större säkerhet – och förhoppningsvis få reda på mer om varför igelkottarna verkar minska. 

 Igelkottsveckan gav en enorm medial uppmärksamhet med över 350 artiklar och inslag. Igelkottsveckan arrangeras med stöd av Svenska Postkodlotteriet.

Läs mer om hur WWF arbetar med igelkottar.

Women,Holding,Delicious,Fresh,Vegetables
mat

Eat4Change engagerar unga för en mer hållbar livsstil

I april 2024 avslutades projektet Eat4Change – mobilizing youth for sustainable diets – ett EU-finansierat projekt där WWF tillsammans med flera samarbetspartners arbetade för att engagera unga för en mer hållbar livsstil kopplat till matval. Det fyraåriga projektet leddes av WWF Finland och var en del av EU-programmet Development Education and Awareness Raising Programme som engagerade flera delar av WWF-nätverket.  

Genom olika kampanjer har WWF Sverige under projektets gång intagit en ledande roll inom hållbara matval i Sverige och globalt. Som ett resultat av WWF Sveriges engagemang i projektet har nästan 14 miljoner människor blivit medvetna om effekterna av hållbara matval och runt 1 300 ungdomar har engagerat sig i olika typer av workshops. Under events har 4 500 personer mött WWFs experter och WWF Sweden Youth – WWFs ledarskapsprogram för unga. Eat4Change har även engagerat närmare 70 svenska företag och organisationer som har deltagit i projektets olika forum och aktiviteter. 

Som en del av projektet lanserade WWF appen Matguiden. Appen har fått drygt 30 000 nedladdningar samt en toppranking i App Store. I appen samlas WWFs olika konsumentguider – Köttguiden, Fiskguiden och Vegoguiden – med syfte att guida konsumenter till mer hållbara val och inspirera fler att tänka på vad som hamnar på tallriken.  

Läs mer om projektet. 

Cotton Ball
KLIMAT

WWF och H&M Groups hållbara projekt  

WWF och H&M Group inledde ett samarbete år 2011 och genomförde flera projekt för hållbar utveckling under 2024.   Under året genomfördes bland annat ett projekt inom skogsjordbruk och skogsrestaurering i centrala Kalimantan i Indonesien, som en del av ett partnerskapsprojekt som startade 2023. Skogsjordbruk är en typ av jordbruk som kombinerar trädodling med odling av grödor eller bete. Omkring 190 hushåll planterade bland annat durian, kaffe, guava, rotting och bambu på ett utarmat skogsområde för att återställa och berika skogen. Projektet ligger i ett viktigt grönt område som sparats för att vilda djur ska kunna vandra där och bidrar bland annat till förbättrad förbindelse mellan kvarvarande skogsområden.  

Under året växte deltagandet i WWFs och H&M Groups projekt för regenerativ bomullsodling i Indien från 3 000 till 4 250 bomullsodlare. Regenerativ odling innebär ett jordbruk som minskar den negativa påverkan på miljön och aktivt bidrar till att återställa och förbättra ekosystemen.  Under året infördes regenerativa jordbruksmetoder på 2 334 hektar, vilket bidrar till att förbättra den biologiska mångfalden på gårdarna samt säkrar landskapet för tigrar och andra vilda djur.  

Även antalet fårfarmare i Sydafrika som deltar i projektet för regenerativ ullproduktion har under året ökat markant – från 120 till 277.  Detta projektområde sträcker sig därmed över 9 927 hektar. Projektet innefattar hållbara metoder för att producera ull och inkluderar roterande planer för bete och träda med syftet att gynna naturen, lokalsamhällena och den biologiska mångfalden 

Läs mer om samarbetet WWF och H&M Group här.

Rangers med elefant (Elephas maximus) i Myanmar
Naturvård

Förbättrat förtroende mellan lokalbefolkning och parkvakter

Under 2024 bidrog WWF till IUCNs (International Union for Conservation of Nature) nya riktlinjer för parkvakter med fokus på att förbättra deras arbetsvillkor och säkerhet. Målet med dessa riktlinjer är att stärka och erkänna parkvakters roll i det globala bevarandearbetet.  

Riktlinjerna, som lanserades vid World Ranger Congress, presenterar 200 goda exempel från fältarbete runt om i världen, med särskilt fokus på parkvakternas relationer med lokalsamhällen. De nya riktlinjerna är en del av ett initiativ av Universal Ranger Support Alliance och är tänkt att fungera som praktisk vägledning genom att inkludera exempel på parkvakters erfarenheter. WWF bidrog med expertis och erfarenhet från sina globala projekt. Över 450 deltagare från 88 länder deltog under World Ranger Congress och WWF Sverige bidrog till att parkvakter från Asia Ranger Federation fick tillfälle att presentera sina perspektiv. 

Riktlinjerna bygger på principer som mångfald, respekt, samarbete och att skapa gemensamma mål. De betonar även vikten av att parkvakter agerar som en integrerad del av lokalsamhällena. Både kvinnor och män arbetar som parkvakter och de kommer ofta från de lokala samhällena. Förutom att skydda de vilda djuren och naturen är de ofta först på plats vid naturkatastrofer, förhindrar sjukdomsspridning, minskar konflikter mellan vilda djur och människor och utbildar. 

Läs mer om samspelet mellan människa och natur.

Årsredovisningar och resultat

Så jobbar WWF

Viktig information att ta del av

WWFS GIVARSERVICE

Vi besvarar dina frågor om fadderskap, medlemskap och gåvor

Ring oss på 08-624 74 14
Öppet vardagar 08.00-17.00
givarservice@wwf.se

Senast ändrad 07/07/25

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se