Living Planet Report 2018

 

 

Living Planet report 2018: 60-procentig nedgång av bestånden av vilda rygggradsdjur sedan 1970

2018-10-30

Idag lanserar WWF Living Planet Report 2018 som granskar tillståndet på planeten. Den visar att bestånden av vilda ryggradsdjur i genomsnitt har minskat med 60 procent sedan 1970. Om utvecklingen fortsätter i samma takt riskerar två tredjedelar av världens bestånd av däggdjur, fiskar, fåglar, groddjur och kräldjur att försvinna om några få år. Trycket på naturresurserna ökar konstant. Den globala konsumtionen innebär att vi lever som om vi hade 1,7 planeter – och i Sverige som om vi hade fyra jordklot.

 

 –Årets rapport är omskakande läsning. Trots globala avtal som ska skydda naturen ser vi en 60-procentig nedgång av ryggradsdjur i världen mellan 1970 - 2014. Det är väldigt, väldigt allvarligt. Nu måste vi mobilisera för att vända trenden. Förlusten av biologisk mångfald måste bli lika viktig som klimatet, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF.


Living Planet Index omfattar 16 704 populationer av 4005 olika arter. Bestånden av fåglar, däggdjur, amfibier, reptiler och fiskar har minskat med 60 procent mellan 1970 – 2014.

 

Störst förluster av ryggradsdjur i tropiska regioner

 Jordens alla vilda däggdjur, allt ifrån elefanter, giraffer, älgar till tigrar och näbbmöss står idag för bara fyra procent av biomassan för alla däggdjur mätt i vikt. Resterande 96 procent utgörs av oss människor (36 procent) och vår tamboskap (60 procent). Längre tillbaka i tiden stod däggdjuren för nästan all biomassa.


Förlusterna av ryggradspopulationer är tydligast i tropiska regioner.  Allra värst drabbat är Syd- och Mellanamerika där nedgången är 89 procent. Sötvattenspopulationerna (t ex groddjur) har minskat med hela 83 procent.


I Europa och på norra halvklotet skedde en drastisk minskning av djurbestånden långt före 1970. Orsakerna var jakt, utdikning av våtmarker och intensivt jord- och skogsbruk.  Skydd, restaureringar och direkta stödåtgärder har bidragit till att arter och naturmiljöer delvis kunnat återhämta sig.

 

Nedgången har nått farliga nivåer

– Nedgången och förlusten av vilda djur och växter har nått farliga nivåer. Nu måste vi vända kurvan uppåt för biologisk mångfald. Utan fungerande och friska ekosystem, som förser oss med jord, luft, vatten och hav, blir vi alla förlorare, säger Vicki Lee Wallgren, chef för WWFs arbete med skog och arter.


Överbelastningen av ekosystemen leder till minskade fiskbestånd, avskogning, torka, och vattenbrist – liksom artutrotning och utsläpp av koldioxid. På sikt hotas livet på jorden.

 

Få känner till hoten mot vilda djur och natur

En ny Sifo-undersökning gjord på uppdrag av WWF visar att 7 av 10 svenskar underskattar förlusten av biologisk mångfald. Endast 4 procent anger ”rätt svar”- alltså att biologisk mångfald har minskat med 60 procent. De allra flesta tror att betydligt färre djur har försvunnit.

 

Klimatförändringarna oroar de intervjuade mest (52%), följt av politisk extremism (35%), terrorism (34%) och miljöförstöring (33%). Förlusten av biologisk mångfald (11%) kommer långt ner på listan och är inte känd. De som intervjuats oroar sig således inte heller för den.

 

Utrotningen sker i det tysta.

–  Naturen måste värderas högre och bli viktig för beslutsfattarna. Det är dags att få upp frågan på den politiska dagordningen och få upp engagemanget hos människor. Vi har en unik möjlighet att trycka på inför supermiljöåret 2020, då flera globala avtal ska omförhandlas och där vi vill se höjda ambitioner och mål, säger Vicki Lee Wallgren.

 

Svenskarna lever som om vi hade 4 jordklot

Enligt forskarnätverket Global Footprint Network lever genomsnittsmänniskan som om vi hade 1,7 jordklot – och i Sverige som om vi hade tillgång till cirka 4 jordklot. Länder med störst fotavtryck är bl a Qatar, Luxemburg, Förenade Arabemiraten, Kuwait, USA, Kanada samt Danmark. Sverige ligger på 14:e plats, vilket beror på vår höga konsumtion.


Det här kan den nya regeringen göra för den biologiska mångfalden

  • Öka anslagen för biologisk mångfald i budgeten till 4 miljarder kronor per år för att skydda minst 20 procent representativa naturmiljöer på land. Dessutom behövs en förstärkning för att skydda minst 30 procent av de svenska havsområdena.

  • I dag saknas kunskap om läget för viktiga artgruppen som insekter. Därför måste vi öka satsningarna på nationella övervakningsprogram så att fler artgrupper omfattas.

  • Öka Sveriges satsning på biologisk mångfald och hållbart nyttjande i biståndsbudgeten och uppfyll Sveriges internationella åtaganden om biologisk mångfald (exempelvis för Aichi-målen i FNs konvention om biologisk mångfald).

 

FAKTA:

  • OBS! Living Planet Index handlar inte om förlust av arter utan om förändringar i djurpopulationer (för arter, se rödlistans index)

  • Living Planet index visar på de genomsnittliga förändringarna i procent för de kartlagda drygt 16 000 bestånden av ryggradsdjur 1970-2014.

 

Läs mer om rapporten på www.wwf.se/lpr

 

För frågor, kontakta:

Håkan Wirtén, generalsekreterare WWF, 0705-65 45 15

Vicki Lee Wallgren, chef skog och arter, WWF, 070-408 90 40

Tom Arnbom, biolog och naturvårdsexpert, 070-554 40 66

Olle Forshed, naturvårds- och tropikskogsexpert, 070-215 36 43

Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

 

Fakta: Living Planet Report (LPR), ges ut cirka vartannat år (första gången 1997). I år är det tolfte upplagan. Rapporten ger en bild av trenden för ryggradsdjuren (Living Planet Index) och vad detta betyder för mänskligheten. Rapporten tas fram av WWF i samarbete med Zoological Society of London samt bidrag från ett 50-tal aktörer och forskare – bland annat Global Footprint Network (ekologiskt fotavtryck) och Stockholm Resilience Centre.

 

Senast uppdaterad 2018-11-13

Living Planet Report 2018
- svensk sammanfattning

Pressbilder Living Planet Report

Living Planet Index för hela världen. Basår 1970.

Ladda ner grafen högupplöst (.eps)

 

Hoten mot naturen och drivkrafterna bakom

Ladda ner grafen högupplöst (.eps)

 

Ländernas ekologiska fotavtryck från konsumtion

Ladda ner grafen högupplöst (.eps)

 

Palmoljeodling. © naturepl.com / Tim Laman / WWF

Palmoljeodling. Foto: naturepl.com / Tim Laman / WWF

Ladda ner bilden högupplöst

 

Stenhumla (Bombus lapidarie). Foto: Ola Jennersten / WWF

Stenhumla (Bombus lapidarie). Foto: Ola Jennersten / WWF

Ladda ner bilden högupplöst

 

Snöleopard. Foto: Steve Winter / National Geographic Society.

Snöleopard. Foto: Steve Winter / National Geographic Society.

Ladda ner bilden högupplöst

 

Pilgiftsgroda. Foto: Martin Harvey / WWF

Pilgiftsgroda. Foto: Martin Harvey / WWF

Ladda ner bilden högupplöst