Pressmeddelande|07 Mar, 2019

Världen behöver ett globalt bindande plastavtal

Plastskräp hotar det marina livet © Shutterstock Richard Carey WWF

Åtta miljoner ton plastavfall läcker till miljön och haven varje år. Det har lett till dokumenterade skador på hela 270 marina arter som fastnat i plastskräp eller spöknät. Mikroplasterna drabbar både människor och havslevande djur. År 2050 räknar forskarna med att nio av tio sjöfåglar kommer att ha ätit plast. Nu krävs ett kraftfullt avtal på global nivå för att klara plastkrisen, enligt WWF.                

–Det är bråttom. Vi står inför en plastkris som riskerar att få stora miljö- och hälsomässiga effekter. Det vi ser är toppen på ett isberg. Därför uppmanar vi världens ledare att jobba för ett globalt bindande avtal nu. Målet är att stoppa utsläppen av plast till miljön och få en 100-procentig återvinning och återanvändning av plastavfallet senast 2030, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.

Uppmaningen kommer inför FNs miljömöte i Nairobi 11-15 mars då plastfrågan kommer upp. WWF lanserar idag rapporten ”Solving Plastic Pollution Through Accountability” med kravet ”No plastics in nature”. WWF riktar strålkastarljuset på bristen på ansvar i hela kedjan från produktion till plastskräp. Ett positivt steg i rätt riktning är EUs kommande förbud för vissa engångsartiklar till år 2021 – men tuffare åtgärder måste till generellt på global nivå. Alla måste ta sitt ansvar inklusive utökat producentansvar.

–Producenter och företag i hela värdekedjan måste ta ett helhetsgrepp och minska användningen av jungfrulig plast. Plast som produceras bör ha hög kvalité med ett värde på återvinningsmarknaden. Konsumtionen av jungfrulig plast måste ned och resursen tas om hand bättre i avfallshanteringssystemen, säger Metta Wiese, expert på plast och marina frågor på WWF.

Plastföroreningarna beräknas varje år kosta 74 miljarder kronor i form av förlorade inkomster för fiskerinäringen, handel och turism. 99 procent av plastens råvaror kommer från olja och fossil energi, och utsläppen spås öka med 50 procent i takt med att produktionen ökar.

”Ingen plast i naturen” är namnet på den globala namninsamlingskampanj som WWF driver  med krav på ett bindande plastavtal http://wwf.panda.org/get_involved/campaign_with_us/plastics_campaign_page.cfm

————————————————–

FAKTA: Hur mycket plast tillverkas?
Plasten har de senaste 60 åren blivit en allt större del av våra liv och ekonomin. Produktionen ökade från 1,5 miljoner ton 1950 till 335 miljoner ton 2016. Det motsvarar cirka 43 kg plast per person och år. Produktionen väntas fördubblas till 2030. Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar.

Länder som producerar mest plastavfall (miljoner ton/år):
USA: 70,8 miljoner ton, Kina 54 miljoner ton, Indien 19,3 miljoner ton, Brasilien 11,3 miljoner ton, Tyskland 8,3 miljoner ton, Storbritannien Japan 7,14, Kanada 6,7, Mexiko 6,1 miljoner ton och Frankrike 4,4 miljoner ton. Sverige producerar 990 000 ton plastavfall per år – varav cirka 300 000 ton kommer från hushållen.

Varje amerikan genererar 214 kg, en svensk 100 kg, en kines 39 kg.

Vid tillverkning av 1 kg plast av fossil råvara (sett över all plastproduktion) krävs det ungefär 2 kg olja. Det motsvarar ett utsläpp av ca 6 kg koldioxid (källa SNV).

Vad händer i EU?
EU:s medlemsländer har nått en överenskommelse med kommissionen och EU-parlamentet om om förbud mot vissa engångsartiklar som plastbestick, plasttallrikar, sugrör och matförpackningar i vissa sorters plaster. Om allt går som väntat kan åtgärderna mot engångsplasten börja gälla från år 2021.

Utökat producentansvar är viktigt här.

Var hamnar plastavfallet?
Varje minut dumpas en lastbil fylld av plastavfall i haven, vilket motsvarar 8 miljoner ton plast per år. Mycket av plasten i havet lägger sig på botten och i vattenmassorna och syns därför inte för ögat. Globalt finns fem stora plastströmmar (gyros) i haven, två i Stilla havet, två i Atlanten och ett i Indiska Oceanen. 80 procent av plastskräpet som når haven kommer från landbaserade källor. I Medelhavet är koncentrationen av mikroplaster högst i världen. 90 procent av plastavfallet transporteras via tio floder i Afrika eller Asien (Helmholtz Center for Environmental Research i Tyskland) – bland annat Ganges, i Indien och Yangtze, i Kina.

Hur mycket återvinns?
Bara 14 procent av all plast återvinns globalt idag – i Sverige återvinns 46 procent av plastförpackningarna.

Hur drabbas djuren i havet?
Både vatten- och landlevande djur kan fastna i plastskräp, få skador eller dö. Hundratals – som däggdjur och sjöfåglar – har redan idag svalt mikroplast eller större plastpartiklar, fastnat i spöknät, plastlinor eller annat plastavfall.

Tips för att minska plastanvändningen

  • Undvik engångsplast, tacka nej till sugrör och lock till engångsmuggar
  • Ta med egen mugg till take-awaykaffet. Köp mindre färdigmat som kommer i plastförpackningar
  • Ta med egen kasse när du handlar – undvik plastkassar i butikerna
  • Välj färre produkter i butiken som är förpackade i plast
  • Undvik kosmetika, hygienprodukter och rengöringsmedel som innehåller mikroplast
  • Välj hellre kläder och textilier av naturmaterial än av syntet. Tvätta syntetkläder mindre ofta och vädra dem i stället
  • Lämna plastförpackningar till återvinning

Plastrapport 2019: Solving plastic pollution through accountability
Plastrapport 2019: Statistik länder

För frågor, kontakta:
Metta Wiese, plastexpert WWF, 076-419 89 55
Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77

Senast ändrad: 2019-03-15

Dela den här artikeln

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se tills vidare om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.