Sillgrissla (Uria aalge)

Sillgrissla

Östersjöns egen pingvin

BLI FADDER  GE GÅVA

På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor; drygt 20 000 par häckar där. I början av maj lägger honan sitt enda ägg på en smal klipphylla 40 meter ovan marken. När ungen är ungefär tre veckor gör den ett dödsföraktande hopp från klippan  lämnar boet för gott.

Här nedan sänder vi direkt från klipphyllan och ger dig möjligheten att vara med och bidra till forskningen genom att skicka in spännande saker du ser — följ ungarna från ägget till första ”flygturen”!

Sillgrisslorna är en så kallad indikatorart — det betyder att det vi lär oss om dem säger mycket om hur Östersjöns miljö, och särskilt havet runt Stora Karlsö mår. Många olika typer av beteenden är intressanta och kan bidra till att lägga det större pusslet kring hur Sillgrisslorna och deras miljö egentligen mår. Mer kunskap om Östersjöns egna ”pingviner” leder i slutändan till bättre underlag för politiker att kunna fatta beslut om naturvård. Nedan finns filmer som visar exempel på beteenden som är intressanta för forskarna att ta del av – titta gärna där!

Detta är ett samarbete mellan:

Nyheter & nyhetsbrev

Här nedan finns uppdateringar från forskaren Jonas Hentati Sundberg som just nu är på Stora Karlsö.

29/6: Lördagens värmebölja över hela Sverige påverkade även sillgrisslorna. På eftermiddagen steg värmen i solen på klippväggen till 48 grader C, och de tre föräldrar som suttit till höger i bild klarade inte längre att hantera värmen utan fick flyga ner till vattnet och kyla av sig, och lämnade därmed ungar och ägg obevakade. En av de oskyddade ungarna sökte skydd under en annan förälder, medan en dog i värmen. Ägget ramlade ner när föräldern försökte vända bröstet mot solen. Detta är konkreta effekter på sillgrisslorna av värmeböljor, vilka kan tänkas bli fler med framtida klimatförändringar. Nu får vi hoppas att det inte blir lika varmt kommande veckor, så de resterande fyra ungarna klarar sig, får ordentligt med fisk, och kan lämna hyllan om ca 10 dagar.

25/6: Se forskaren Jonas Hentati Sundberg berätta om läget i klippen nedan.

 

Vill du få uppdateringar kring vad som händer hos fåglarna — t ex när ungarna väntas göra första flygturen? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev här under (skickas ut lite mer ofta under säsong, sedan får du WWFs nyhetsbrev 4 gånger om året):

Frågor och svar från forskarna

Mer om projektet

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ringmärkts och studerats i mer än 100 år. I videon nedan får du se hur forskningen görs idag, vad den syftar till och mer om hur du kan bidra!

Säsongen 2019

Att samla in data om sillgrisslorna tar mycket tid. Varje år lägger fågelforskarna på Stora Karlsö hundratals timmar på att leta efter ägg och ungar, men förra sommaren kunde allmänheten  första gången hjälpa till! Via en kamera gick det att följa bestyren hos sju sillgrisslepar, som la sina ägg och födde upp sina ungar på klippkanten nedanför fyren på Stora Karlsö. Samtidigt kunde man alltså även skicka in intressanta observationer till forskarna. Många observationer gällde matning och bråk. Men det förekom också en del annat — observationerna visade till exempel att antalet parningar successivt gick ned under säsongen. Att sillgrisslorna ens parar sig är intressant eftersom de ju redan har sina ungar och inte lägger fler ägg under året.

Antal inrapporterade parningar under sändningen 2019.

— Det är inte omöjligt att det vi ser är kopplat till otrohet – kanske kommer några byta partners inför i år, spekulerar Jonas Hentati Sundberg, forskare vid SLU.

En vecka in i juli hände avgörande saker på fågelhyllan. När ungarna var tre veckor gamla var det dags för att lämna hyllan och fortsätta sitt liv ute på havet. För första gången kunde vi genom filmningen få en detaljerad bild över skådespelet när ungarna kastar sig handlöst ut för klipporna för att förenas med sina pappor nere vid vattnet. Genom medborgarobservationerna har vi de exakta tiderna för då varje unge lämnade klipphyllan.

– Livesändningarna ger oss spännande insikter om sillgrisslornas beteenden. Förra året fick vi massa ny kunskap, bland annat om vad de äter och hur de umgås, genom mer än 1300 tips från allmänheten. Eftersom turistsäsongen på Stora Karlsö är inställd 2020 hoppas vi att ännu fler vill vara med digitalt istället, säger Jonas Hentati Sundberg, forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Projektet Havsfåglar i Östersjön på Stora Karlsö

Redan 1912 ringmärktes de första sillgrisslorna på Stora Karlsö och fram till idag har närmare 85000 sillgrisslor märkts på ön. En stor del av dessa har ringmärkts av forskningsprojektet Havsfåglar i Östersjön – Baltic Seabird Project, som WWF stödjer sedan starten 1997.

Miljögiftsanalyser på sillgrisslornas ägg har utförts sedan slutet av 1960-talet. Med hjälp av informationen från de här världsunika studierna har sillgrisslorna på Stora Karlsö ett stort vetenskapligt och allmänt värde för att vi ska förstå förändringar i havsmiljön. Inom projektets forskning har även visats hur sillgrisslan påverkas av ekosystemförändringar, som till exempel skarpsillens utveckling, och hur arten kan användas som en indikator.

Stora Karlsö är en mycket viktig häckningsplats för en rad havsfågelarter i Östersjön. Förutom sillgrissla och tordmule har Östersjöns silltrutar sina viktigaste häckningsplatser här. Silltruten har minskat kraftigt sedan 1960-talet och är klassad som nära hotad på den svenska rödlistan över hotade arter.

Inom projektet studeras även gråtrut och mellanskarv. Olika havsfågelarter ger olika kunskap och insikt i Östersjöns ekosystem, och projektet Havsfåglar i Östersjön studerar därför flera olika arter för få en bredare förståelse om Östersjön.

Mer om projektet kan du läsa här: http://www.balticseabird.com/

Tekniska frågor?

Använder du Iphone eller Safari och videon laddas långsamt? Testa gärna denna länk 
Vi arbetar på en uppdatering för detta.

Undrar du mer kring tekniken bakom projektet kontakta: cms@wwf.se 

 

Archipelago

RÄDDA SVENSK NATUR

Vår svenska natur bjuder oss på enorm rikedom, ro och skönhet. Nu behöver vi din hjälp att rädda allt detta!
Agera med WWF för att rädda hotade arter, öka naturskydd och bevara vår biologiska mångfald.

Låt naturen fortsätta ge oss unika upplevelser!

LÄS MER

Vetenskapligt namn

Sillgrissla (Uria aalge)
Släkte: Uria
Familj: Alcidae – alkor

Storlek och livslängd

Storlek: 40-45 cm hög och med ett vingspann på 60-70 cm
Livslängd: cirka 30 år, men rekordet är 46 år
Könsmogen: Vid 4-5 års ålder
Ruvningsperiod: Lägger sina ägg i maj och juni, ruvningstiden är 30 dagar, då hanen och honan hjälps åt och avlöser varandra.
Läte: Ljudet från sillgrisslan är ett upprepat nasalt ”wha-wha-wha” som sedan blir ett mer råmande läte.
Föda: Småfisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming
Antal i Östersjön: Det finns cirka 80000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är cirka 50 000 vuxna fåglar som häckar, dessutom finns ytterligare omkring 20000 ungar och 10 000 ungfåglar.

Utbredning
Uppehåller sig mest till havs, men för häckningen söker den sig till land vid Sveriges ostkust som runt Gotland (Karlsöarna), Västerbottenkusten, Uppland och Södermanland. På ön Boden utanför Västerbottens kust finns den nordligaste kolonin.
Antal i det vilda ( år 2019 )
80 000
Bevarandestatus (Artdatabanken)
  • LC
  • NT
  • VU
  • EN
  • CR
  • EW
  • EX
  • DD
Sillgrissla (Uria aalge), Karlsö, Sverige

BLI FADDER

  • Östersjön är ett av världens mest förorenade hav
  • Döda bottnar lika stora som en yta 1,5 gånger så stor som Danmark
  • Som fadder hjälper du oss stoppa överfisket och övergödningen!
Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder bidrar du månadsvis via autogiro regelbundet till WWFs arbete.

Premie

Faktureringsadress

Sverige

Signera ditt autogiro

Ha tålamod, din bank kontaktas.

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Sillgrissleparet delar jämlikt på ruvningen och hjälps åt att mata ungen när ägget kläckts. Den vill ha fisk, främst skarpsill som föräldrarna hämtar ibland miltals ut till havs. Men att flyga fram och tillbaka kostar i längden alldeles för mycket föräldraenergi. När ungen är omkring tre veckor gammal övertygas den med lock och pock att hoppa ner från hyllan, och simma med ut till fiskevattnen där hanen fortsätter att mata ungen.

I början av augusti gapar sillgrisslornas bohyllor tomma och tysta. Då har fåglarna lämnat sina häckplatser och återvänt till det öppna havet, där de hör hemma.

 

Stora Karlsö
På Stora Karlsö utanför Gotland finns Östersjöns största koloni med sillgrisslor.

På smala klipputsprång i kalkstensbranterna på Stora Karlsö trängs sillgrisslor i tusental.

Sillgrissla (Uria aalge)

På smala klipputsprång i kalkstensbranterna på Stora Karlsö trängs sillgrisslor i tusental.

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ökat från 20000 till 60000.

Sillgrissla (Uria aalge)

Sillgrisslorna på Stora Karlsö har ökat från 20000 till 60000.

Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)

Positiv populationsutveckling

Sillgrisslorna i Östersjön har under de senaste 15 åren haft en tydlig positiv populationsutveckling, med kraftigt ökande antal.

Detta beror sannolikt på minskade hot från miljögifter, oljeutsläpp och fiskeredskap, samt en god tillgång på skarpsill och annan födofisk. Tack vare detta finns inte sillgrisslan med på den svenska rödlistan över hotade arter. I Norge är läget dock ett helt annat, och sillgrisslan klassas där som ”akut hotad”. Detta tros till stor del bero på minskad födotillgång under häckningsperioden.

Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och sillgrisslorna på Stora Karlsö lever konstant under hotet om ett större oljeutsläpp, vilket skulle kunna orsaka enorm skada på hela Östersjöpopulationen från en dag till en annan.

I ett längre perspektiv är det största hotet mot fåglarna att deras föda ska försvinna. Tillgången på födofisk är kopplad till klimatförändringar och andra stora miljöförändringar, liksom fiske och jordbruk i och runt Östersjön.

Det viktigaste vi kan göra för att trygga sillgrisslornas framtid är att förvalta Östersjön på ett hållbart sätt, och bedriva näringar med hänsyn till fåglarnas och ekosystemets behov och begränsningar.

Hotfylld historia

Jakt och äggplockning ledde till att Östersjöns sillgrisslor var nära utrotning i slutet av 1800-talet. År 1880 fanns bara omkring 40 kvar på Stora Karlsö, och de var de enda i hela Östersjön. Ön och fåglarnas häckningsplats skyddades och beståndet började sakta öka.

På 1970-talet upptäckte man att skalen på sillgrisslornas ägg var förtunnade. Skalförtunningen orsakades av miljögifterna PCB och DDT som fåglarna fick i sig via fisken de fångade i Östersjön. Sedan dess har gifthalterna successivt minskat och skaltjockleken börjar nu närma sig normala värden.

På 1980-talet var det dags för nästa miljölarm. På kort tid tiodubblades halterna av så kallade bromerade flamskyddsmedel i sillgrisslornas ägg.

Flamskyddsmedel används för att fördröja eller hindra brand i olika produkter och material. Plaster, textilier, möbler i offentlig miljö, skyddskläder, isoleringsmaterial och elektrisk och elektronisk utrustning är några exempel.

På grund av ökad medvetenhet om ämnenas farlighet har hanteringen förbättrats, och det har gjort att halterna i miljön har minskat. Läs gärna mer hos Naturvårdsverket.

Många sillgrisslor har också fastnat och drunknat i fiskenät, särskilt drivgarn för lax. Dessa nät har förbjudits och det har antagligen minskat dödligheten hos vuxna sillgrisslor de senaste decennierna.

 

Tack vare insatser från naturvården har de 40 sillgrisslorna på Stora Karlsö ökat till 60 000.

Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Sillgrissla (Uria aalge)
Visste du att

Det finns cirka 80 000 sillgrisslor i Östersjön. Av dessa är 50 000 vuxna fåglar som häckar, 20 000 ungar och 10 000 ungfåglar.

Visste du att

En sillgrissla bli ofta 30 år gammal. Men den äldst kända blev 46 år.

Visste du att

Sillgrisslor äter fisk, i Östersjön främst skarpsill och strömming.

Vad gör WWF?

Projektet Havsfåglar i Östersjön stöds av Världsnaturfonden WWF sedan 1997.

Inom projektet studeras sillgrisslor och ytterligare fyra Östersjöfåglar. Man försöker bland annat bedöma hur olika mänskliga aktiviteter påverkar bestånden på lång sikt. Forskare ringmärker fåglar, analyserar återfynd av de ringmärkta fåglarna, studerar häckningsbiologi och långsiktiga populationstrender och länkar ihop information om fåglarna med förändringar som sker under ytan i Östersjöns ekosystem.
Projektet med sillgrisslor på Stora Karlsö utvecklas kontinuerligt. Nya studier och metoder ger hela tiden nya data och ny kunskap om fåglarna och ekosystemet.

Webbplats om havsfåglar

Projektet ”Havsfåglar i Östersjön” forskar på bland annat sillgrissla, tordmule och silltrut för att kartlägga problem och föreslå åtgärder. Läs mer på projektets egen hemsida.

http://www.balticseabird.com/
Sillgrissla (Uria aalge)

Senast ändrad 06/07/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se