Rapport
Naturbetesmarkerna tillhör våra allra mest artrika marker. För att behålla sin mångfald av växter och djur, måste de betas. Köttet från betande djur är inte bara av hög kvalitet – det har också bidragit till att bevara den biologiska mångfalden och hålla landskapet öppet. Detta ger naturbeteskött ett viktigt mervärde.
Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige och världen. De har en unik mångfald av växter, insekter, fåglar, fladdermöss, lavar och svampar. I en naturbetesmark kan det finnas så mycket som 40 växter per kvadratmeter. Men idag finns mindre än 5 procent av naturbetesmarkerna kvar jämfört med mitten av 1800-talet. Igenväxning och bristande skötsel hotar många arter, inte minst dagfjärilar och andra pollinatörer. Detta vill WWF ändra på!
Utökat samarbete för mer naturbete
WWF och Sveriges största konsumentförening, KfS, växlar upp samarbetet för att restaurera naturbetesmarker och öka tillgången på certifierat naturbeteskött. Närmare 300 hektar naturbetesmarker ska restaureras i Uppland, Södermanland och Östergötland. Projektet ska också sprida kunskap om biologisk mångfald och naturbeteskött genom filmer och vandringsleder med skyltar.
Kan efterfrågas vid offentlig upphandling
WWF har utvecklat konceptet för naturbeteskött och fört ut det till livsmedelsbutiker, restaurangägare, kommunala skolor och äldreboenden. Naturbeteskött är sedan flera år en erkänd kvalitet, och det innebär att köttet går att efterfråga vid offentlig upphandling. Djurens långsammare tillväxt, högre slaktålder och den gräsbaserade utfodringen ger en högre kvalitet på köttet. Det gör att lantbrukaren kan få bättre betalt för godkänt och certifierat naturbeteskött än för annat kött.
Efterfråga certifierat naturbeteskött i butik!
Certifierat naturbeteskött finns idag i många COOP-butiker. Tillgången är begränsad, men ökar. Köttet finns även på gårdar som själva säljer köttlådor eller i lokala gårdsbutiker. I takt med att intresset ökar hoppas WWF att alla större butiksaktörer ska lyfta fram naturbeteskött. Så fråga efter certifierat naturbeteskött i din butik och visa att det finns en efterfrågan!
Varför välja naturbeteskött
Därför är det bra att välja naturbeteskött om du äter kött:
- Du bidrar till att bevara naturbetesmarkerna och deras biologiska mångfald.
- Du bidrar inte till övergödningen av Östersjön.
- Du får ett kött av högsta kvalitet som är marmorerat, mört och extra smakrikt.
- Du kan känna dig säker på att djuren går ute minst halva betesperioden.
- Du får ett kött med en tydlig lokal avsändare vilket gynnar svenska lantbrukare som värnar om miljön.
Fler naturbetesmarker 2023-2025
Tack vare stöd från Konsumentföreningen Stockholm ska också stora arealer naturbetesmark restaureras i Uppland, Södermanland och Östergötland under åren 2023-2025. Det handlar om drygt 300 hektar naturbetesmarker med höga biologiska värden, som förbereds för betesdrift genom stängsling och röjning. I varje landskap gynnas ett antal nyckelarter av projektets aktiviteter, och samtidigt artrikedomen i områdena som helhet.
I Uppland kommer tre områden i Uppsala län få restaurerade och stängslade naturbetesmarker i nära samarbete med mark- och djurägare. Målet är 200 hektar restaurerade naturbetesmarker och en ökande population av nyckelarterna mnemosynefjäril, svartfläckig blåvinge och strandviol. Ett mål är också att minst tre jordbruksföretag certifierar sin köttproduktion enligt Svenskt Sigill Naturbeteskött.
I Södermanland ska cirka 100 hektar naturbetesmarker stängslas och betas. Det kommer gynna Sveriges största skalbagge och områdets nyckelart ekoxe. Skärgårdsstiftelsen arbetar utifrån skötsel- och bevarandeplaner för naturreservatet och Natura 2000-området Käringboda på Södertörns sydspets. En restaureringsplan har tagits fram för de södra delarna av naturreservatet och en åtgärdsplan för hela reservatet är under framtagande. Nyckelbönder i området kommer få möjlighet att samverka med projektet och se över sina förutsättningar att certifiera sin produktion av naturbeteskött.
I Ugglebo i Östergötland har 5 hektar naturbetesmark restaurerats, med målet att området ska tillgängliggöras genom en vandringsled i anslutning till Östgötaleden. Vid den inventering av den biologiska mångfalden som Linköpings universitet genomfört noterades bland annat den rödlistade smalsprötade bastardsvärmaren och den fina hagtornsfjärilen. I Östergötland är potentialen att öka produktionen av certifierat naturbeteskött stor. Många av Östergötlands naturbetesmarker betas av tackor och lamm. Projektet kommer därför att undersöka möjligheten att ta fram certifierat naturbeteskött av lamm.
Mer certifierat naturbeteskött
Naturbeteskött är ett av få kända livsmedel som ökar den biologiska mångfalden. Naturbetande djur ger även en hållbar köttproduktion. Men för att göra djurhållningen ekonomiskt försvarbar krävs en politik som tydligt stöttar detta, samt marknadsinitiativ. WWF arbetar med att öka kunskapen bland lantbrukare, allmänheten och politiker om vad certifierat naturbeteskött är och om naturbetesmarkernas stora värden.
Mindre men bättre kött för naturens skull
Det är bra att minska på köttet för klimatets skull och för att det går åt mindre odlingsyta vid en växtbaserad kost. Men vi skulle behöva efterfråga mer av det svenska naturbetesköttet, för den biologiska mångfaldens skull, enligt WWFs expert Anna Richert.
Naturbeteskött i Sverige
Den ideella föreningen Naturbeteskött i Sverige bildades 2012 som en fristående fortsättning på WWFs arbete. Föreningen arbetar för ökad produktion och konsumtion av certifierat naturbeteskött i Sverige. Den fungerar även som en plattform för alla som är intresserade av naturbete – såväl lantbrukare som konsumenter och företrädare för livsmedelsindustri och handel.
Kämpa med oss mot naturkrisen
På drygt 50 år har populationerna av vilda ryggradsdjur minskat med 69 procent i genomsnitt* och ofattbara 1 miljon arter är riskerar att försvinna**. Men det är inte för sent att ändra den negativa utvecklingen.
Stötta vårt arbete för en levande planet – bli Planetfadder!
*Visar undersökningar av 31 821 populationer hos 5 230 arter av vilda ryggradsdjur, mellan åren 1970 och 2018. Källa: Living Planet Report 2022. **Källa: IPBES Global Assessment on Biodiversity and Ecosystem Services, 2019
