Foto: Pixabay / CreativeCommons

 

 

Idag lanserar WWF planetsäkra måltider – ”One Planet Plate” och Matkalkylatorn

2018-03-07

Idag lanserar WWF matkonceptet One Planet Plate - måltider som ryms inom en planet och klarar Parisavtalets mål på max 1,5 graders uppvärmning.  Konceptet gynnar också den biologiska mångfalden. Måltidsleverantörer, restauranger och skolor ligger nu i startgroparna för att pröva konceptet. Till hjälp för privatpersoner att få koll på utsläppen lanserar WWF också en digital Matkalkylator.

 

Håkan Wirtén Foto: Birgit Leistmann-Walsh- Att äta är lustfyllt, livsviktigt och gott. Vi ser en enorm potential i smakrikare, godare och hälsosammare måltider, där gröna proteiner är basen och köttet är kryddan. Alla skulle bli vinnare på om vi åt mindre men bättre kött och mer vegetariskt; planeten, djuren och vi själva, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare, WWF.
 
Maten står för cirka en tredjedel av de svenska hushållens klimatpåverkan och den påverkar naturen och miljön. För att inte riskera att medeltemperaturen höjs med mer än 1,5 grader i linje med de globala klimatmålen bör vi ändra våra mat- och konsumtionsvanor och få ner matens klimatpåverkan med uppemot tre fjärdedelar, menar WWF.

 

- Vi håller på att äta ihjäl både oss själva och planeten. Världen kommer varken att uppnå Parisavtalet eller FN:s 17 nya utvecklingsmål fram till 2030 - om vi inte ställer om vår matkonsumtion. Matfrågorna är oerhört viktiga och måltiderna vi äter måste hålla sig inom planetens gränser, säger professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre.

 

Veckomeny - Så här kan en vecka med One Planet Planet smaka


WWFs måltidskoncept One Planet Plate ger en klimatbudget för våra måltider där högst 11 kilo växthusgaser per vecka får släppas ut - vilket motsvarar 0,5 kilo per lunch eller middag. Klimatbudgeten omfattar inte biologisk mångfald och WWF kompletterar därför råden för One Planet Plate med krav som gynnar natur, djur och växter - bland annat naturbeteskött som håller landskapet öppet. Vanliga vegetabilier som spelar stor roll för den biologiska mångfalden, som potatis, morot, spannmål, raps och lök, ska vara ekologiska.

 

Vegoburgare. Foto: Olga Miltsova / Shutterstock

 

Anna Richert Foto: Saga SandinBasen i menyerna är växtbaserad. Om kött eller fisk ingår är de valda med omsorg och har grönt ljus i WWFs guider. En majoritet av råvarorna kommer från växtriket, fisken kommer inte från hotade bestånd och djuren har fötts upp med omsorg och med hänsyn till miljö och klimat.

 

- One Planet Plate ger oss en fantastisk möjlighet att vara kreativa inom ramen för en klimatbudget. Vi kan äta gott och klimatsmart - samtidigt som vi inte utarmar den biologiska mångfalden. Vi hoppas nu att fler och fler restauranger, skolor och måltidsleverantörer ansluter sig, säger Anna Richert, matexpert på WWF.


Nu går startskottet för fler aktörer att anmäla sitt intresse. Först ur är Karlstad kommun som erbjuder One Planet Plate i flera skolor från och med mitten av mars.

 


WWFs Matkalkylator som också lanseras idag, är ett digitalt verktyg som snabbt ger en uppfattning om matens klimatpåverkan. Den bygger på forskning från Chalmers.


-  Man kan enkelt knappa in vad man tänkt äta till lunch eller middag genom att dra i olika reglage i kalkylatorn för kött, baljväxter och grönsaker. En måltid med större biff, ris och gräddsås kommer definitivt att visa rött. En tallrik med mycket baljväxter och grönsaker hamnar troligtvis på grönt och klarar målet att hålla utsläppen på 0,5 kg koldioxidekvivalenter, säger Anna Richert.

 

För mer info: 

One Planet Plate: wwf.se/oneplanetplate
WWFs Matkalkylator: www.matkalkylatorn.se (använd chrome som webbläsare): 

 Testa dig själv med Matkalkylatorn!

Senast uppdaterad 2018-03-12

Klimatscenario

Klimatscenario vid olika graders uppvärmning

Klimatscenario vid olika graders uppvärmning

Ladda ner högupplöst bild

Presentationer från lanseringen

Presentationer från lanseringen

Anna Richert, matexpert Världsnaturfonden WWF

Ladda ner presentationen

 

Elin Röös, Biträdande lektor
Institutionen för energi och teknik, SLU

Ladda ner presentationen

 

Staffan Lindberg, koldioxidbantare

Ladda ner presentationen

Köttkonsumtion

Mycket tyder på att vi är inne i ett proteinskifte just nu. "Peak meat", kött-toppen, har redan inträffat i USA och ett trendbrott kan vara på väg i Sverige, enligt en ny rapport från Jordbruksverket 1 mars. Svenskarnas köttkonsumtion sjönk under 2017 med 2,2 kg eller 2,6 procent, vilket är den största årliga minskningen sedan 1990.
2017 konsumerade vi cirka 85,5 kilo kött per person räknat i slaktvikt (vi äter drygt hälften om man räknar bort benen).
Griskött 32,7, Nötkött 24,5, Fågel 23,2, Lamm 1,9, Övrigt 3,2
Källa: Jordbruksverket

Fakta om köttkonsumtion i WWFs Klimatbarometer 2018

En tredjedel av den svenska befolkningen tror att de kommer att äta mindre kött det kommande året för att minska sin klimatpåverkan. Lika många säger att de har dragit ner sin konsumtion. Bland kvinnor mellan 16-29 år uppger nästan två tredjedelar att de kommer att äta mindre kött framöver och 46 procent att de dragit ner på sitt köttätande för klimatet. Av de unga kvinnorna är det en hel fjärdedel som säger att de aldrig äter kött, enligt undersökningen.

Fakta om Sifo-undersökningen:

Undersökningen genomfördes i Sifo/Kantars webbpanel under februari 2018 på uppdrag av Världsnaturfonden WWF. Enkäten är riksrepresentativ för Sverige med hänsyn till kön, ålder och geografiska regioner. 1000 personer i åldrarna 15-74 år ingår i undersökningen.

Matens klimatpåverkan

I Parisavtalet, som nästan alla länder skrivit under, är målet att hålla den globala uppvärmningen till väl under 2 grader, men helst under 1,5 grader. Alla siffror pekar på att vi inte kommer att nå det målet om vi fortsätter att leva som vi gör idag.

Maten är ett område där vi enkelt kan göra skillnad. I Sverige står maten för 30 procent av hushållens klimatpåverkan - mer än vad hushållen släpper ut genom inrikes transporter med bil, buss, flyg och tåg. Vi behöver minska klimatpåverkan från mat med 75 procent för att det ska vara hållbart. Vi behöver ta mer av våra proteiner från växtriket, till exempel i form av baljväxter och drastiskt minska på köttet.