WWF har analyserat myndigheternas förslag till restaureringsplan som gavs till regeringen 26e februari 2026. Här kan du läsa mer om vår syn på förslaget.
Myndigheterna har genomfört en omfattande dialogprocess, men ingen remiss av förslaget till restaureringsplan har ännu gjorts. Det finns en tydlig uppmaning från dialogen med intressenter att förslaget bör skickas på remiss.
Övergripande om förslaget till restaureringsplan
Nedan kan du läsa mer om vad förslaget överlag innebär för den biologiska mångfalden.
- Förslaget är ett stort steg framåt för den biologiska mångfalden, jämfört med nuläget.
- Det täta samarbetet mellan myndigheterna i arbetet med restaureringsplanen skapar goda förutsättningar för bättre samordning inom naturvårdsarbetet och ökad effektivitet lång tid framåt.
- Förslaget når inte lagkraven. Det är inte kostanadseffektivt att skjuta så mycket åtgärder på framtiden.
- Regeringens direktiv kring planen har gjort det omöjligt att nå lagkraven.
- Finansieringen är en kraftig ökning jämfört med nuläget, mer än en fördubbling, men är ändå otillräcklig för att nå lagkraven.
- Det är positivt att man lyfter alternativa finansieringsförslag som ett viktigt bidrag, men än så länge saknas konkreta förslag i planen.
- Det kan vara positivt att åtgärdsförslagen till stor del baseras på frivillighet, men det är osäkert om det kommer att räcka. WWF anser att det är nödvändigt med fler legala styrmedel för att nå lagkraven och målen i restaureringslagen.
- Målen över hur mycket natur som behöver restaureras är inte genomgående bestämda utifrån ekologiskt behov för att bevara våra arter och ekosystem. Påhittade referensarealer från regeringen används istället för ekologiskt grundade.
- I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas ett alternativ där undantagen inte används och man utgår från ekologiskt baserade referensarealer, vilket ger behov av extra åtgärdsförslag. WWF förespråkar att detta jämförelsealternativ används istället för det förslag som lagts fram.
Skogsekosystem
- Det är viktigt att myndigheterna tydligt pekar på att, om nuläget fortgår kommer skogliga livsmiljötyper inte nå ett gott tillstånd och att arters livsmiljöer då inte kommer bevaras.
- I planen finns 22 bra, men otillräckliga åtgärdsförslag, för skogsekosystem. De syftar till att bland annat öka kunskapen, öka skyddet och utveckla ett mer naturnära skogsbruk.
- En stor brist är att målen för restaurering av skogliga naturtyper inte är satta utifrån ekologiskt behov utan utifrån vilken utbredning som fanns av dessa 1995 vid tiden för Sveriges EU-inträde. Det beror dock på en tydlig styrning från regeringen.
- Myndigheterna bedömer att förslagen för skogliga livsmiljöer är otillräckliga för att bryta många arters negativa trender. Planen behöver kompletteras med förslag för bevarande av arter.
- Det är bra att planen tydligt pekar på att staten måste tillsätta betydligt mer finansiella resurser än idag för att uppnå lagens krav för skogen, framförallt för att nå kraven på icke-försämring.
- Planen antar ett ganska stort mått av frivilliga insatser från skogsnäringen för att nå lagens krav. Det kräver en stor ambitionshöjning av skogsnäringen.
- Planen kopplar inte till förslagen i den senaste statliga skogsutredningen, där många förslag skulle minska möjligheterna att nå lagkraven i restaureringslagen. Till exempel föreslås i skogsutredningen ett försämrat samråds- och tillsynssystem samt ett intensifierat skogsbruk med exempelvis ökad användning av främmande trädslag, ökad gödsling och sänkt laglig slutavverkningsålder.
Sötvatten
- I förslaget till restaureringsplan finns totalt 15 åtgärdsförslag för sötvatten. De flesta av dessa åtgärdsförslag är viktiga för att stärka restaureringen av sjöar och vattendrag. Exempelvis; finns det förslag om utökat områdesskydd, ökad restaurering från källa till hav, åtgärder för att ta bort barriärer, förbättrad hantering av vattendragens kantzoner samt starkare kunskapsuppbyggnad. Dessa förslag ger en tydlig riktning för hur både ekologiska funktioner och samhällsnytta kan stärkas i hela vattenlandskapet.
- I förslaget till plan pekas vattenkraftens nationella omprövning ut som ett centralt verktyg för att stärka ekosystemen i sjöar och vattendrag, men det är tydligt att omprövningarna inte förväntas bidra så mycket till restaureringen av sötvatten. Detta beror på att nya lagändringar har försvagat kraven så pass mycket att återstående prövningar främst resulterar i små åtgärder. WWF är kritiska till att dessa ändringar har gjorts.
- Åtgärdsförslagen och målen kommer även fortsatt att ge för låg takt för att ta bort vandringshinder i vattendrag. Detta går emot planens ambition om tydligare krav och snabba åtgärder. Utan starkare styrning riskerar arbetet att bara ge små förbättringar, men det behövs betydligt större insatser för att återställa konnektivitet och fungerande sötvattenekosystem.
- De arealbaserade målen riskerar att styra arbetet mot stora sjöar, eftersom de snabbt ökar den rapporterade arealen. Samtidigt får fritt strömmande vatten och arbetet med konnektivitet för lite fokus, trots att planen betonar behovet av att ta bort vandringshinder och restaurera vattendrag för att stärka ekosystemen. WWF vill därför se tydligare och högre mål för rinnande vatten och en starkare fokus på konnektivitet, så att åtgärderna riktas dit de ger störst ekologisk nytta – inte bara störst areal.
- Planen lyfter behovet av att restaurera sjöar och vattendrag för att förbättra vattenkvaliteten. Därför är också dricksvattnet beroende av att dessa miljöer inte nedprioriteras; för om viktiga vattendrag förbises kan det i längden påverka dricksvattenresursernas kvalitet negativt.
- Det är positivt att det är tydligt i planförslaget att strandskyddet behöver utökas för att även omfatta de viktiga klimat- och vattenreglerande funktioner som vattendragens kantzoner har, så att strandskyddet i framtiden kan bli ett verktyg som aktivt stödjer restaurering och klimatanpassning i vattenlandskapet.
Jordbruksekosystem
- Totalt 45 förslag, varav de flesta är viktiga åtgärdsförslag för jordbruket. Exempelvis en rad åtgärder för att öka naturbetet, ekologiskt lantbruk och motverka nedläggningen av jordbruk. Det finns även viktiga åtgärdsförslag kring att öka mångfalden i åkerlandskapet med trädor och fler blommande ytor, liksom att öka återvätningen och anläggning av våtmarker.
- Åtgärdsförslagen i denna del kommer framförallt att stärka vattenförvaltning, klimatanpassning och livsmedelsförsörjning och bevarande av biologisk mångfald.
- WWF hade velat se betydligt högre mål för restaurering av gräsmarker. Nu läggs målen på en miniminivå, vilket förmodligen inte kommer att räcka för att nå gott tillstånd för ängs- och naturbetesmarker.
Urbana ekosystem
- Delen om urbana ekosystem är den mest eftersatta delen av planen, med mycket låg målsättning och med enbart 4 åtgärdsförslag framtill 2030. För urbana ekosystem är ambitionen otydlig och låg även på sikt.
- Genom att använda ett undantag från kravet om ingen nettoförlust av grönytor till 2030, behöver kravet bara uppfyllas i 22 kommuner. I övriga kommuner tillåts grönytorna minska.
- Det är negativt att de föreslagna åtgärderna enbart består av informativa styrmedel, i form av olika vägledningsinsatser.
- WWF skulle till exempel velat se förslag om gröncoacher, ändring av plan- och bygglagstiftningen, återinförda ekonomiska stöd till urban grönska och inrättande av fler nationalstadsparker
Marina ekosystem
- Delen om marina ekosystem innefattar 25 förslag med fokus på exempelvis ökat områdesskydd, fysisk restaurering och havsplanering.
- Viktigt åtgärdsförslag om att ändra lagstiftningen så att fisket får regleras, även om det försvårar för yrkesfisket.
- Det finns generellt begränsad kunskap om havsmiljön, vilket bedöms ge lägre mål i planförslaget.
Sidan är granskad av mig
Emelie NilssonExpert svensk naturvårdspolicy
Utbildad bevarandebiolog från Lunds Universitet. Mina specialområden är naturvårdspolicy på svensk och EU-nivå. Artskydd, strandskydd, områdesskydd, restaureringslag och naturvårdsbudget.
Mer om migDela gärna:
Senast ändrad 12/03/26
