Tillstånd i Sverige
- LC
Livskraftig (Least concern)
Arter som inte står inför större hot inom en nära framtid.
Antal i det vilda (år 2020 i Sverige)
Cirka 20 000 - 30 000 individer
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Cervus elaphus
-
Storlek och livslängd
Storlek: Kropp 160–250 cm, svans 12–15 cm, mankhöjd 95–150 cm.
Vikt: 120–255 kg. Hanar (hjortar) är betydligt större än honor (hindar). Kronhjorten är ett av våra största hjortdjur, endast älgen är större.
Livslängd: Cirka 15-16 år.
-
Utbredning
Kronhjorten förekommer i Sverige i södra och mellersta delarna av landet, främst Götaland och Svealand samt lokalt på flera platser i Norrland.
Kronhjort är det näststörsta hjortdjuret i Europa, och hanarna har imponerande och rikligt förgrenade horn. Dessa majestätiska djur rör sig graciöst genom skog och mark.
Kronhjorten har funnits i Sverige i tusentals år, men pressades ner till en mindre grupp som överlevde på skånska gods. I mitten på 1900-talet bestod kronhjortsstammen bara av några hundra individer i Skåne. Sedan dess har kronhjorten spridit sig genom utsättningar och rymningar från hägn och är idag Skånes landskapsdjur.
Utbredning och tillstånd
I Sverige uppskattas det finnas 20 000-30 000 kronhjortar. Spridningen går långsamt, mest på grund av att hindarna (honorna) är trogna sitt uppväxtområde. Det innebär också att kronhjortar kan bilda väldigt täta bestånd.
Många av dessa djur har blandat ursprung och har i de flesta fall rymt från hägn eller aktivt släppts ut för jaktändamål.
Kronhjorten har funnits i Europa sedan forntiden, men i många områden minskade populationerna kraftigt på grund av hård jakt och habitatförluster. Kronhjorten förekommer naturligt i stora delar av Europa (bland annat i Spanien, Frankrike, Tyskland, Polen, Baltikum och på Brittiska öarna) samt i västra Asien. Man urskiljer nio underarter av kronhjort från västra Europa och österut till Centralasien.
Vad kallas kronhjort utifrån sitt kön och ålder?
- Hjort: hane
- Hind: hona
- Fjoling: djur från förra året
- Kalv: unge
Kronhjortens betydelse för ekosystemet
Kronhjorten är ett av våra största hjortdjur och är en viktig del av den svenska naturen, särskilt i södra och mellersta Sverige. Den lever främst i skogs- och jordbrukslandskap där den betar gräs, örter, blad, knoppar och bark. Genom sitt bete påverkar kronhjorten växtligheten och bidrar till variation i landskapet, vilket gynnar biologisk mångfald.
Kronhjort äter också av odlade grödor som rotfrukter, raps, stråsäd och klövervall, vilket kan ge upphov till skador för jordbruket. Vintertid utgörs födan mest av skott, knoppar och bark, vilket på vissa håll ger upphov till allvarliga skador till följd av barkskalning.
Kronhjorten är också bytesdjur för stora rovdjur som varg och lodjur. En välbalanserad kronhjortsstam är därför betydelsefull för ekosystemets stabilitet.
Faktorer som påverkar kronhjortens överlevnad
Jakt
Jakt är den största dödsorsaken för kronhjort i Sverige och den faktor som påverkar populationen mest. När kronhjorten sprider sig till nya områden och stora rovdjur blir vanligare i södra Sverige, kommer predation sannolikt få större betydelse.
Vinterförhållande
Kronhjort klarar vintern ganska bra, men djup snö (>50 cm) gör det svårt att nå markbete. Kalvar, unga och gamla djur löper störst risk att dö under stränga vintrar.
Trafikolyckor
År 2025 avled 459 kronhjort i trafiken, jämfört med 6445 älgar. Kronhjortar är ofta försiktigare än älg, rådjur och vildsvin vid vägpassager. Höga trafikvolymer nära attraktiva betesområden ökar olycksriskerna.
Sjukdomar
Kronhjort är relativt fria från allvarliga sjukdomar, men kan bära parasiter som hjärnhinnemask, lungmask och underhudsparasit.
Övrigt
Hjortar kan stångas ihjäl under brunsten (den period då däggdjurshonor är parningsvilliga), men de flesta slagsmål slutar utan allvarliga skador. Observationer tyder på att cirka 3–5 % av fullvuxna hjortar kan dö till följd av slagsmål i Skåne.
En vanlig dödsorsak är också att hjortar fastnar i stängsel, särskilt under brunsten. Ibland trasslar två hjortar ihop sig och kan dö tillsammans.
Spår
WWF om kronhjort
Skogen behöver få vara en plats för ett väl fungerande ekosystem med rik biologisk mångfald, där kronhjort är en viktig del. På grund av den relativt låga reproduktionen (cirka en kalv om året) är det viktigt med en ansvarsfull förvaltning. När både klövviltsamhällen och markanvändning förändras på grund av klimatförändringar påverkas också de ekologiska sambanden mellan klövvilt och biologisk mångfald. WWF anser att mer forskning behövs för att underlätta samförvaltningen av klövvilt och skog.
Vårt mål är att populationerna av klövvilt i Sverige är livskraftiga och att förvaltningen är långsiktig, hållbar, adaptiv samt bygger på en ekosystembaserad helhetssyn där både naturens och människans intressen tas i beaktande.
WWF tycker att det är viktigt med samverkan mellan markägare, jägare, myndigheter och andra aktörer för att skapa balans mellan klövviltsstammar, rovdjur, biologisk mångfald och samhällsintressen. En bättre balans skulle bidra till bland annat minskade skador på skog och grödor samt färre trafikolyckor.
Lär dig mer om kronhjorten
Hur bra hör kronhjorten?
Kronhjorten har väldigt bra hörsel. Öronen är rätt långa och kan vridas oberoende av varandra i olika riktningar, vilket gör att djuret snabbt kan avgöra varifrån ett ljud kommer. Hörseln är särskilt välutvecklad för att uppfatta svaga och plötsliga ljud, något som är avgörande för att tidigt upptäcka rovdjur och andra hot, även i tät skog eller i mörker.
Hur hittar hjortar sina partners?
Brunsten och parningstiden pågår från slutet av augusti till början av oktober. Hjortarna försöker då samla och hålla ihop som försvar mot andra hjortar. Under parningstiden slåss hanarna inbördes och samlar en flock på upp till 20–30 honor som de parar sig med och skyddar mot rivaler.
Hjortens bröl, ett ganska lejonlikt råmande är en styrkedemonstration gentemot andra hjortar och attraherar hindar, som snabbare blir brunstiga. Oftast räcker det för ”haremshållaren” att visa upp sig och göra utfall mot inkräktare för att de ska dra sig undan, men om två jämbördiga hjortar möts kan häftiga strider utspela sig. Det händer att hjortar stångas ihjäl under dessa kamper.
Hindarna (honorna) är dock också aktiva och söker sig till de starkaste hjortarna. Förutom chansen till en starkare avkomma, slipper hindarna stressande uppvaktning från yngre hjortar och kan söka föda i lugn och ro.
Hur låter hjortarnas bröl ?
Hjortarnas bröl under brunsten är bland de mest kraftfulla och karakteristiska ljuden i den svenska naturen – ett dovt råmande läte. Det är en styrkedemonstration gentemot andra hjortar och attraherar hindar som snabbare blir brunstiga. Brölen varierar i både längd och intensitet: från långa, utdragna läten till korta, stötvisa och nästan hostande ljud. Under gynnsamma förhållanden kan vi människor höra hjortarnas bröl på avstånd upp till 5–6 kilometer. Inför brunsten sväller hjortens hals och får en långhårig mörkbrun man.
Arten har även ett kort skarpt varningsläte.
Hur ser kalven ut?
Kalven har vita prickar under sina två första månader. Den ettåriga hjorten får som regel två enkla horn utan förgreningar. Andra året är det vanligt med två eller tre taggar på varsin sida av hornet.
Lever honor i matriarkat?
Ja, det kan man säga. Under större delen av året lever äldre hanhjortar ensamma, eller i smågrupper. Honhjortar (hindar) bildar tillsammans med kalvar och fjolårskalvar familjegrupper på oftast 3–6 djur. Större grupper kan samlas vid fält med attraktiva grödor. Hindarna håller sig normalt inom sitt uppväxtområde och sprider sig därmed långsamt till nya områden.
Utgör vargen ett allvarligt hot mot kronhjort?
Nej. Vargen är den viktigaste predatorn, men predationen är än så länge liten, eftersom vargens utbredning knappt överlappar kronhjortens. Lodjur tar främst kronhjortskalvar, men ibland även vuxna djur. Räv tar nyfödda kalvar, men i begränsad omfattning.
Hur bra ser kronhjorten?
Kronhjorten har en välutvecklad syn och ser mycket bra i skymning och mörker. Synförmågan är betydligt bättre än hos till exempel älgen, särskilt när det gäller att upptäcka rörelser. Kronhjorten är mycket skicklig på att uppfatta små rörelser och siluetter på långt håll, vilket gör att den är svår att komma nära.
Hur kan kronhjort påverka skogsbruket?
Barkskalning, i form av gnag och s.k. flängning (där strimlor av barken dras av), kan ske på ett flertal trädslag. Barkskalning sker särskilt på gran, tall, lärk, ask, ek, sälg och asp. Skogsbruket får alltså skador till följd av denna barkskalning. En studie i Sverige på barkskalning av gran tyder dock på att populationstätheten av kronhjort är av mindre betydelse för omfattningen av skador. Redan låga populationstätheter i Skåne ger omfattande skador. Tillgång på alternativ föda i skogen och närhet till åkermark verkar ha större betydelse.
Hur många kalvar får hinden?
Hinden är dräktig i nästan 8 månader och får sällan mer än en kalv. Födseln sker i maj till juni.
Hindarna blir i regel könsmogna vid ett års ålder, men ganska ofta får de sin första kalv först vid tre års ålder.
Hur stora är kronhjortarnas hemområden?
Skånska kronhindar (honor) har en genomsnittlig hemområdesstorlek på 2 500–3 000 hektar, och de kan flytta sig långt inom hemområdet. En del hindar pendlar mellan olika delområden, som kan ligga upp till 25 km ifrån varandra beroende på var det finns gott om föda. Störningar i form av t.ex. jakt, friluftsliv och avverkning kan orsaka förflyttningar.
Hjortar (hanar) rör sig över betydligt större områden än hindar (2–4 gånger större områden) och kan vara mycket rörliga under brunsten. Under större delen av året lever de ensamma eller i små handjursgrupper, åtskilda från hindar och kalvar, och de ansluter till hindarna först i samband med brunsten. De kan hålla till i samma områden som hindarna, men det vanligare vanligare att de vandrar till särskilda sommar- och vintervisten.
När får hjorten sina fina horn?
Hjorten får sina första horn under sitt andra levnadsår i form av ett par spetsar. När den blir äldre blir hornen grövre, längre och får fler taggar. Hornen är som störst vid 10–14 års ålder, få hjortar blir äldre än 15–17 år. Hornen fälls under februari–april. Nya horn börjar utvecklas direkt och är färdiga på sensommaren då den skyddande basthuden fejas av när djuret skrapar hornen mot träd, buskar och grenar.
Vad äter kronhjort?
Kronhjorten lever på en mängd olika växter. Ris av blåbär, lingon och ljung är viktig föda, liksom olika gräsarter. Även renlav, kvistar, knoppar, svamp, ekollon går hem. Kronhjort uppskattar flera jordbruksgrödor såsom klövervallar, potatis, morötter, betor, majs etc., vilket kan leda till kostsamma skador.
Den kan även gnaga bark och skada granbestånd. Till skillnad från älgen, så kan kronhjorten sparka sig ner genom snön och nå översnöat bete, såsom renlav.
Sidan är granskad av mig
Benny GäfvertExpert rovdjur
Rovdjursexpert med skogsmästarexamen via SLU och Vilmästarexamen Öster-Malma. Mina specialområden är viltförvaltning generellt, jakt- och skogsfrågor.
Mer om mig
