Gå till huvudinnehållet

TIPSARE: Therese Wåtz, naturexpert på WWF, som längtar efter lövsprickningens ljusa, skira grönska.

Redan små skogsharar

Skogsharen finns i nästan hela Sverige, och man kan skilja den från fältharen på den vita fluffiga svansen, de mörka ögonen och de kortare öronen. I norra Sverige är skogsharen vit med svarta örontippar vintertid, i södra Sverige mer spräcklig.

Nu stundar bråda tider för skogshararna, som ofta får hela tre kullar med ungar innan hösten är här. För att hinna måste de börja redan nu. Ungarna får i princip klara sig själva efter födseln och honan diar dem bara någon gång per dygn. Hon parar sig på nytt ganska omgående efter att ungarna fötts. 

Gädda syns i vassen, nära vattenytan.

I en solig vik i vassen…

…kan man med lite tur få se gäddorna leka. Tidigt på våren vandrar gäddor in i grunda havsvikar och översvämningsområden, oftast samma område där de själva en gång kläcktes. En hona kan lägga flera hundra tusen ägg per säsong. Hanarna samlas nära honan för att befrukta äggen. Man kan se den livliga leken, hur de simmar hit och dit, ofta med ryggen ovan ytan. Kolla öppna områden i vassen, eller kanske bor du nära en restaurerad vandringsväg för fisk? Hör med din lokala sportfiskeklubb. WWF hjälper gäddor och abborrar genom att återskapa naturliga vandringsvägar till lekområden, så kallade ”gäddfabriker”.

En älskad flyttfågel, lätt att känna igen på dess långa huvudtofs och breda vingar

En tofsvipa står i vatten, och reflekteras på vattenytan.

Tofsvipan är tillbaka

När tofsvipan återvänder vet man att det är vår. En älskad flyttfågel, lätt att känna igen på dess långa huvudtofs och breda vingar. Tofsvipan älskar öppna landskap, men har drabbats hårt av utdikning och moderna jordbruksmetoder, som gör det svårt för dem att föda upp sina ungar.  

Vill du lära dig ett nytt fågelläte i vår? Testa tofsvipan, som har ett speciellt, klagande ljud som man kan höra nu under spelperioden.

En jaktfalk syns bredvid flera vita ungar.

Jaktfalken är starkt hotad.

Hur många häckningar?

Nu börjar häckningsperioden för världens största falk. Jaktfalken klassas idag som starkt hotad i Sverige och har stora svårigheter med häckningen, förmodligen på grund av klimatförändringarna.

Jaktfalken häckar på branta sydsluttningar längs vår fjällkedja. Föräldrarna hjälps åt att ta hand om ungarna, som sedan lämnar boet efter 47–49 dygn. WWF har stöttat arbetet med jaktfalk i över 30 år. Arbetet fortsätter för att förstå hur vi kan hjälpa denna magnifika falk så effektivt som möjligt.

Orange och svart nässelfjäril.

Nässelfjäril. Foto: FOTO KARI SCHNELLMANN/WWF

Sett någon fjäril?

Fjärilar övervintrar antingen som ägg, larver, puppor eller som vuxna fjärilar. De flesta som övervintrar i vuxen form är nattflyn. Man kan se dem krypa omkring på trädstammar eller ta korta flygturer under hela vintern, om det är tillräckligt varmt.

Även dagfjärilar kan övervintra. Så här års kan man se de som flyger tidigt, som citronfjäril och nässelfjäril. Alltid ett lika roligt vårtecken när man ser första dagfjärilen flyga!

Närbild av hasselhängen.

Flygande förökning

Hassel blommar nu i mars och april och tar hjälp av vinden för att föröka sig. Hanens hängen släpper ut pollen som med vindens hjälp förs till den lilla röda honblomman. Han- och honblommor finns på samma buske, hassel är en så kallad sambyggare. Resultatet av pollineringen är omtyckt av många. Ekorre, hasselmus och nötkråka äter gärna hasselnötter. Samt vi människor, förstås, fast vi vill gärna torka dem först.

  • Publicerad2026-03-10
  • Senast uppdaterad2026-03-10

Vår planet behöver dig

Tillsammans är vi världens chans!

En jaguar (Panthera onca) ligger bland täta buskar i Atlantskogen i Espírito Santo, Brasilien. Jaguaren tittar mot kameran med kroppen liggandes i buskarna med tassarna i kors.

Bli månadsgivare

Som Planetfadder får du tidningen WWF Magasin fyra gånger per år, både i brevlådan och digitalt, spännande läsning om vårt arbete illustrerad med vackra naturfoton.

Bli planetfadder
Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se