Just nu i naturen – Höstens höjdpunkter

Tipsare: Jessica Ångström

Fiskskåda havsöring

En bit in på hösten leker öringen. De individer som vandrat ut till havs återvänder och byter sin silverdräkt mot en brun och gyllene lekdräkt av tjockt skinn. Att spana in de tunga öringarna när de hoppar genom vattenfall eller kravlar sig över stenar på grunda vatten är ett av höstens stora skådespel. Men det finns också öringar som valt att stanna kvar och lever hela sina liv i bäcken. De kallas för bäcköringar. Alltså samma art, men betydligt mindre.

På flera håll ordnar sportfiskeklubbar eller länsfiskekonsulenter fiskskådning. Googla och se vad det finns för möjligheter där du bor!

Blåskimrande magi i havet

Mareld kan ses på västkusten, särskilt på sensommaren. Ett blått ljus blixtrar till i mörkret när vattnet rörs om, till exempel av vågor eller en båt. Det är mängder av dinoflagellater (ett sorts encelliga plankton) som samlas och lyser. Detta kallas för bioluminisens och är antagligen ett sätt att försvara sig mot att bli uppäten. På dagen syns marelden som rödbruna stråk i vattnet.

Feta fjärilslarver på vift

Den större träfjärilen, eller större trädödare som den också kallas, har sitt larvstadium under hösten. Det här är en av våra största larver, med sin decimeterlånga röda kropp lämnar den ingen oberörd. Den har nu krupit ut ur sitt värdträd (exempelvis sälg) och ska förpuppas i marken. På våren kommer den ha förvandlats till en gråspräcklig fjäril. Larven har ganska kraftiga käkar, så upplev den helst med ögonen och inte med händerna!

Späd men stark

Liten blåklocka blommar långt in på hösten när nästan alla andra blommor gett upp. Denna näpna blomma trotsar både minusgrader och hårda höstvindar. Liten blåklocka finns över hela landet och trivs på torra och öppna marker. Blomsovarbin gillar att ta skydd inuti de små klockorna. Liten blåklocka är utsedd till Sveriges nationalblomma.

Ovanlig oxtunga

På gamla ekar kan du hitta en svamp som ser ut som en oxtunga. Röd med köttig konsistens och avger en röd vätska, nästan som blod, om du klämmer på den försiktigt. På engelska kallas den för poor man´s steak (fattigmansstek). Men ät inte, oxtungsvampen innehåller garvsyra och är dessutom rödlistad.

Denna märkliga svamp är en parasit och lever av ek, utan att ta död på trädet. Många av matsvamparna som du plockar på hösten däremot inte parasiter, utan tvärtom hjälper de träden att ta upp näring och vatten. Svamparna bildar mykorrhizza, en symbios mellan vissa svamparter och trädens rotspetsar. Nästan allt näringsupptag för trädet sker via svampen.

Den slösaktiga alen

På hösten suger träden tillbaka näring och klorofyll ur löven, som då brinner i rött och gult och faller till marken. Men alen fäller sina löv gröna. Alen har råd att vara lite slösaktig! Den bildar nämligen symbios med kvävefixerande bakterier i rotknölarna, som förser trädet med massor av näring.

Bär lockar sidensvansar

Rönnbär, äpplen, liguster och hagtorn dignar av bär och frukt.  Många fåglar överlever vintern tack vare dessa bär. Kringflackande flockar av sidensvansar är en inte helt ovanlig syn i trädgårdar och städer på hösten. Under sommaren häckar de i skogarna längst upp i norr. Men när frosten kommer och insekterna försvinner ställer de om sin kost och söker sig söderut. Sidensvansarna har en extra stor lever, vilket förmodligen hjälper fåglarna att bryta ned alkoholen i alla jästa bär de plockar i sig.