De vill göra hembygden mer hållbar

TEXT: MARTINA STRAND NYHLIN   FOTO: LINDA ROMPALA   

De kallar det att PLODDLA – en sammansättning av att PLO-cka skräp och pa-DDLA. En magiskt vacker augustidag med blå himmel och bomullsmoln möter femtio personer upp för att ge sig ut i kanoter och kajaker och städa Ljusnan från skräp. Ett av nätverket Hållbarhet i Härjedalens årliga evenemang.   

Älvdelen som slingrar sig från Funäsdalen och uppåt är den enda delen av Ljusnan som är oreglerad. Ett paradis för friluftsintresserade och fiskare. Men tyvärr landar mycket skräp i älven, precis som i många andra vattendrag.   

– Första året hittade vi allt möjligt som legat i vattnet sen 80-talet, en gång drog vi upp en brygga, säger Anneli Lundemo som varit med på alla ploddlingar.  

– Det byggs mycket uppåt älven och byggskräpet har exploderat senaste åren. Så det kändes rätt att stötta detta, säger John Wilcoxen, ordförande i Bruksvallarnas Kortfiskeområde, som är medarrangör till dagens skräpplockning.  

Att plocka skräp är lite som att plocka svamp. Alla dagens deltagare förefaller peppade att fylla sina kassar.    

Ett litet kanotekipage bestående av mamma Malin, pappa Luke och barnen Kasper och Gabriel hittar snabbt något som inte ska vara i naturen.   

–Det är ett öronmärke för kor, ropar de och viftar glatt med den lilla nummerlappen.   

Det regnade mycket i natt och älven är äventyrligt översvämmad. Med så mycket vatten är det starka strömmar och paddlingen från startplatsen till det vindskydd som är slutmålet går häpnadsväckande fort. Efter turen möts alla för kokkaffe, fikabröd, och fiskdamm intill älven. Skräpfångsten från i dag läggs till tidigare skräpfynd.  

– Det viktigaste med de här skräpstädningarna är att vi visar barnen att vi gör något tillsammans – och skapar en norm om att det är viktigt att tänka på miljön, säger Elin Bolldén.  

Nätverket för Hållbarhet i Härjedalen startades 2019 efter att flera av varandra oberoende Funäsdalingar gått med liknande tankar. Anneli Lundemo var en av dem.  

– Jag hade klimatångest och kände mig ensam i mitt engagemang, säger hon. 

Åsa Palm hade nyligen flyttat till Funäsdalen från Malmö, bland annat för att få mer tid för att driva klimatarbete. Anneli och Åsa kom att prata om detta.

– Åsa är en naturkraft, hon drog i gång nätverket på tre röda sekunder, säger Anneli Lundemo.

På bara några veckor var man 100 personer. Härjedalen är en stor kommun till ytan och i början fanns de flesta medlemmar i västra Härjedalen, men med tiden har även många i östra Härjedalen engagerat sig. Nätverket ordnar bland annat klädbytardagar, barträffar där man pratar hållbarhet och har hållit utbildningar i klimatcoaching. Nätverket har också uppvaktat kommunen med en rad motioner. Största uppnådda segern är att man fått kommunfullmäktige att lova att börja jobba med en vetenskapligt baserad koldioxidbudget.

– Budgeten är ännu inte finansierad, men vi håller koll, säger Åsa.

Gruppens Instagramkonto är viktigt för att hålla ihop alla. Olika personer med anknytning till Härjedalen får ”ta över” kontot några dagar och berätta hur de ställer om sina liv.

– Det är så många som vill vara med och berätta, säger Åsa Palm.
I dag följer 1 500 personer nätverkets sociala kanaler, totalt bor det knappt 10 000 i kommunen.

Åsa Palm kan konstatera att det finns ett stort intresse för klimat- och miljöfrågor även i glesbygd. Många är engagerade i ärenden som rör kollektivtrafik och cykelvägar.

– Vi vill ju också ha ren luft och ordentliga trottoarer så våra barn kan gå hem tryggt från skolan, säger Åsa Palm.