WWFmagasin-zakynthos1

WWF Magasin

Här får havsköldpaddorna vara ifred

Nära tusen bon fulla med ägg på bara 500 meter strand. På grekiska Zakynthos är det tydligt vad aktiv naturvård kan åstadkomma.

Text: Charlotte Permell 

UPPIFRÅN BERGSKAMMEN TITTAR MAN NER mot en orörd sandstrand med kristallklart vatten. Vyn är fullkomligt magnifik. Jag anar något som liknar små traktorspår i sanden.

– Där och där och där kan du se spår från sköldpaddor som var uppe i natt och lade ägg, visar Charikleia Minotou från WWF Grekland.

Vi står ovanför Sekaniastranden på grekiska ön Zakynthos, ett paradisiskt vittnesmål om hur många av Medelhavets stränder såg ut för inte så länge sedan. Hit kommer hundratals oäkta karettsköldpaddor varje år för att lägga sina ägg. Här får de vara ifred. De flesta av öns övriga stränder är hårt exploaterade och det har funnits starka krafter som tryckt på för att också Sekania skulle bebyggas. Dragkampen slutade med ett drastiskt drag från WWF – 1994 köpte WWF den vackra och viktiga stranden och kullarna bakom.

– Det var enda möjligheten att stoppa förstörelse av detta viktiga ekosystem, konstaterar Charikleia.

Fem år senare blev hela bukten marin nationalpark. Men endast Sekaniastranden är helt skyddad från exploatering. Området är inhägnat och vi får klämma oss förbi en rostig järngrind för att komma in. Stigens passage mellan taggbuskarna är så trång att jag gång på gång måste stanna och lirka loss skjortan eller shortsen. Här har ingenting gjorts för att underlätta framkomligheten och det är fullt avsiktligt.

– Vi vill inte ha folk här. Se dig omkring – där det gröna slutar, där går parkgränsen, säger Charikleia.

Jo, jag ser. Det är som om någon dragit en gigantisk rakhyvel över kullarna utanför det skyddade området, som ligger nakna och förbrända.

– Jägare tänder eld på buskarna för att lättare kunna ta sig fram. Men när vegetationen försvinner så finns inget kvar som håller fast jorden och då blir det enorm erosion, fortsättar Charikleia och pekar på jättelika, gapande sår i branterna.

– När sedan jorden spolas ner på stränderna lägger den sig som cement på sanden och sköldpaddorna kan inte gräva gropar för sina ägg. Det är därför det är helt avgörande för sköldpaddorna att vegetationen får vara kvar, förklarar Charikleia.

Foto: Wild wonders of europe / Zankl / naturepl.com

OÄKTA KARETTSKÖLDPADDA (Caretta caretta) är en havsköldpadda som kan bli 50 år. Nykläckta ungar är knappt fem cm långa. Som vuxna mäter de uppemot 90 cm och kan väga över 130 kg. Vikter på 450 kg har noterats.

• Allätare som finns i Atlanten, Stilla oceanen och Indiska oceanen.

• Sköldpaddorna blir könsmogna vid 17–33 års ålder. Honorna återvänder till den strand där de kläcktes för att lägga sina ägg. De gräver en grop på natten, lägger runt 100 ägg, täcker med sand och återvänder till havet.

• Från att sköldpaddorna kläckts 0ch grävt sig upp ur sanden jagas de av andra djur. Endast en av tusen beräknas nå vuxen ålder!

• Oäkta havssköldpaddor klassas som sårbara av Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Exploatering av sandstränder där sköldpaddorna lägger sina ägg har gjort att arten minskat i antal. Många fastnar också i fisknät och drunknar.

En jättelik brand 2001 ödelade en stor del av parken. Charikleia visar flera gigantiska vattentankar som WWF bekostat. Om parken skulle brinna igen kan brandbilarna numera hämta vatten på plats. Risken för eldsvåda finns ständigt, men här finns också vakande ögon.

– Vi har volontärer på plats jämt, säger Charikleia och pekar på vaktkurer och tält i buskarna.

Väl nere på stranden tar vi av oss skorna. Sanden är fin som vetemjöl, vattnet nästan overkligt blått och här och var guppar runda skuggor i de grunda vågorna. Det är sköldpaddshonor som väntar på nattens skyddande mörker då de kavar upp på stranden och lägger ägg.

– Här räknar vi in mellan 500 och 1 000 bon per säsong – på en strand som bara är 500 meter lång!

Det gör Sekania till det viktigaste området för oäkta karettsköldpaddor i hela Medel- havet. Det är till och med en av de tätaste bofrekvenserna för arten på hela jorden.

Kontrasten är brutal när man rundar den klippiga udden i slutet av stranden. Där ligger Laganas, öns mest kända semesterort. Hotell, restauranger och barer kantar stranden, discomusiken dånar ut över vattnet.

Var med du också och gör skillnad – bli WWF Vän!

Här erbjuds sköldpaddsturer med alla sorters farkoster man kan tänka sig. För trots alla badande turister och båtar kommer sköldpaddorna hit och är lätta att få syn på.

– Där, där, ta bild, ta bild! vrålar en båt- förare och fräser upp jämsides med en sköldpadda som just går upp i ytläge för att snappa luft. Två båtar till kommer farande och omringar sköldpaddan som dyker för att undkomma.

Det är beklämmande att se. Förr krossades också många bon på stränderna när solstolar och parasoller kördes ned mitt bland sköldpaddsäggen. Numera bevakar volontärer också stränder som den i Laganas. Varje morgon söker de av stranden efter spår från sköldpaddor som varit uppe och grävt bon under natten. Bona markeras med flaggor och skyddas av något som kan liknas vid uppochnervända korgar.

– Under några månader ska folk här på ön tjäna pengar för resten av året. Alla vill tjäna pengar på turismen, konstaterar Charikleia och fortsätter:

– Det är en utmaning att förena massturism och naturvård. Men insikten om hur värdefulla sköldpaddorna är för ön växer, att det är just sköldpaddorna som gör Zakynthos unikt. Det gör att alltfler också är rädda om dessa fantastiska djur.

WWFmagasin-zakynthos3
DET HÄR GÖR WWF

• Övervakar stränder, informerar, bedriver forskning och naturvård.
• Arbetet sker i samarbete med Zakynthos nationalparksmyndighet.
• Svenska WWF har under många samlat in pengar till skydd för de oäkta karettsköldpaddornas boplatser i nationalparken.

Den här artikeln är en del av WWF Eko nr 3-2018.
Bli WWF Vän du också för att få tidningen digitalt eller i pappersform direkt hem i din brevlåda.

Här kan du bli WWF Vän

Senast ändrad: 2019-05-28

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se