Haj

Det finns över 530 kända hajarter i världen. De varierar i storlek, levnadssätt och utseende – från de största planktonätarna till snabba rovfiskar. De flesta hajar blir längre än tre meter, men storleken skiljer sig mycket mellan olika arter.

Hajar räknas till broskfiskar (Chondrichthyes), vilket innebär att deras skelett består av brosk. Till skillnad från benfiskar (Osteichthyes) föder de flesta hajar levande ungar. Förökningen är långsam, vilket gör dem extra sårbara för överfiske. Varje år dödas över 100 miljoner hajar i hajfensfiske.

Antalet hajar längs svenska kusten har minskat kraftigt sedan det industriella fisket tog fart i mitten av 1900-talet, och utvecklingen ser likadan ut i resten av världen. Trots detta bedrivs fortfarande ett intensivt och ofta brutalt fiske efter haj och dess fenor. Hajkött kan säljas som vitfisk, till exempel i rätter som ”fish and chips”. Illegalt hajfensfiske är både oetiskt och ett allvarligt hot mot många arter.

Förekomst

I Västerhavet förekommer flera olika hajarter, däribland småfläckig rödhaj och håbrand, även kallad sillhaj. Världens näst största haj, brugden, besöker i sällsynta fall svenska vatten. Globalt finns hajar i alla världens hav – från tropiska korallrev till kalla djuphavsområden. De lever både nära kuster och ute på öppet hav, och vissa arter vandrar långa sträckor mellan olika havsområden. Vissa hajar är dessutom anpassade till mycket kalla vatten, som håkärringen, även kallad grönladshaj, som lever i Nordatlanten och Arktiska havet.