– Att skogens konung nu preliminärt listas som nära hotad har ett starkt symbolvärde och det lyfter vikten av att hantera artkrisen. Det finns nu en starkare hotbild för ett flertal olika arter både på land och i vatten, säger Gustaf Lind, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Den preliminära listan som SLU presenterar i dag kommer att vara öppen för granskning och kommentarer till 15 september, sedan fastställs listan under våren 2026.
De arter som presenteras för granskning är de som blir rödlistade dvs. placerats i någon av kategorierna: nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN), akut hotad (CR), nationellt utdöd (RE) och kunskapsbrist (DD). I granskningen ingår också de arter blev rödlistade 2020, men nu bedöms som livskraftiga (LC) eller inte längre är bedömbara ej tillämplig (NA).
– Vi kan konstatera att ganska många nya arter dyker upp på förslaget till ny rödlista som exempelvis iller, sill och vikare. Det är tydligt att det behövs ökade naturvårdsinsatser med mer skydd, stärkt hänsyn och restaurerade livsmiljöer för att rädda de viktiga ekosystemen, säger Emelie Nilsson, expert på naturvårdspolicy på WWF.
När det gäller älgen så hamnar den på rödlistan klassad som nära hotad till följd av kriteriet “negativ trend” vilket innebär snabb minskning av populationen. Bakom den snabba minskningen ligger en medveten förvaltning med målet att minska älgens betesskador på skog. Ett mål som trots kraftigt minskad älgtäthet inte nås.
– Att skogens konung och nationalsymbolen älg hamnar på rödlistan var väntat och ger oss anledning att se över hur viltförvaltningen fungerar. Vi måste också se till att skogsbruket tar större hänsyn till våra vilda djur, säger Benny Gäfvert, rovdjursexpert på WWF.
Det går sämre för ett flertal andra däggdjursarter; illern är ny på rödlistan och klassas som nära hotad eftersom arten verkar minska snabbt. Det beror troligtvis på förändringar i jordbrukslandskapet och utterns återkomst. Tajganäbbmusen är också ny på rödlistan och klassas som starkt hotad till följd av minskning och att det är en liten population. Hotet mot igelkotten anses nu större och den tillhör nu de hotade arterna som sårbar (VU). Det går även sämre för tumlaren, bechsteins fladdermus och knubbsälen.
– Goda och förväntade nyheter är att uttern inte längre är på rödlistan och att det går lite bättre för fjällräven som går från att klassas som starkt hotad till sårbar. Båda arterna har WWF under åren genomfört naturvårdsåtgärder för fortsätter Emelie Nilsson.
Den generella trenden för grod- och kräldjuren är att läget har stabiliserats. Hasselsnoken, gölgrodan, långbensgrodan och strandpaddan faller ur rödlistan. Sandödla och lökgroda tillhör numera inte hotade arter utan som nära hotade. Men det rör sig om små populationer för dessa arter och det har inte skett någon betydande förändring. Dagfjärilarna är en grupp där många arter är rödlistade och det fortsätter vara så.
Bland svampar och lavar så är det så många som 28 nya arter som listas som hotade, områden där man tidigare haft kunskapsbrist.
Inger Melander, fiskeexpert på WWF:
– Rödlistan visar hur illa läget är i våra hav och sjöar. Flera av våra vanligaste matfiskar och skaldjur – sill, torsk, lax och nordhavsräka – har minskat kraftigt i antal, främst på grund av överfiske, men även miljögifter, klimatförändringar och habitatförlust spelar in.
Torsken listas nu som akut hotad (tidigare sårbar). Havskatt likaså. Sill, lax, öring, gråsej och rödtunga klassificerades tidigare som livskraftiga - nu föreslås de bli listade som nära hotade. Ålens status kvarstår- det vill säga akut hotad tyvärr.
Rapporterade artfynd från allmänheten, myndigheter och företag genom Artportalen är ett viktigt underlag till rödlistan tillsammans med expertbedömningar. Artportalen bygger på kraften i medborgarforskning och det är nu 25 år sedan detta stora öppna system för rapportering av vilda arter startades.
WWF anser att det behövs kraftiga insatser för den biologiska mångfalden såväl i Sverige som globalt för att vända den nedåtgående kurvan. EUs nyligen antagna restaureringslag och det nya FN ramverket om biologisk mångfald ger goda förutsättningar men det behövs politisk vilja även i Sverige för att våra arter och natur ska må bättre.
Läs mer om förslag till rödlistan 2025 här: Bidra med information och kunskap till Rödlista 2025
Resultaten är enbart preliminära och uppgifter som ändrar bedömningar kan komma. Förslag till rödlistade fåglar kommer att komma senare i sommar. Den slutliga rödlistan presenteras först under april 2026.
FAKTA Rödlistan
Rödlistan tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med ett flertal expertkommittéer. Rödlistan 2025 kommer att bli den sjätte samlade listan för djur, svampar och växter. Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN).
Vad gör WWF?
WWF arbetar både med naturvård i praktiken, med politisk påverkan och certifiering för hållbart brukande. WWF har historiskt arbetat med hotade arter på rödlistan som nu mår bättre så som sillgrissla, utter och fjällräv. Nu driver WWF flera projekt som gynnar hotade arter. Exempelvis arbetar vi med utsättning av flodpärlmussla och mnemosynefjäril för att stärka populationerna. Vi har även projekt med inventering av livsmiljöer för ögonfläckbock och storspov och restaurering av habitat för dessa arter. Med WWF Fiskguiden försöker vi driva på för ett mer långsiktigt hållbart fiske som värnar våra hav och gynnar bärkraftiga fiskbestånd.
För frågor, kontakta:
Benny Gäfvert, rovdjursexpert WWF, 070-518 11 71
Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy WWF, 08-515 76 42
Nina Schmieder, pressekreterare WWF, 0735-862622
