– Flera av förslagen gör fridlysningen väldigt svag – till exempel att skogsbruket bara i undantagsfall behöver anpassas till fridlysta arter och endast för de akut hotade arterna. Det kommer leda till att fler värdefulla områden inom skogen försvinner. Det skulle även bli svårare att förstå vad som gäller, säger Gustaf Lind, generalsekreterare Världsnaturfonden WWF.
Regeringens ändring av fridlysningsregler föreslås i en promemoria. Den har nu varit ute på remiss och WWF och ett antal andra organisationer och instanser har skickat in sina kommenterar i dagarna.
Fridlysning gäller idag bara för ett begränsat antal utpekade arter – 700 stycken – och relativt få av dessa finns i skogen trots att så många som hälften av de rödlistade arterna har skogen som livsmiljö. Av de nästan 5000 arter som är rödlistade i Sverige är endast en liten andel fridlysta. Exempelvis ett flertal orkidéer såsom knärot men också bombmurkla, ekoxe och mindre vattensalamander.
Fridlysningen är ett viktigt verktyg för att förhindra att arter försvinner regionalt eller nationellt, och innebär ett skydd mot fångst, insamling, störning och ofta även ett skydd för livsmiljön. På så sätt bidrar fridlysning till artrika ekosystem.
– Fridlysningen blir både krånglig och ineffektiv med det här förslaget. Inte minst eftersom det skulle bli många undantagsmöjligheter för jord- och skogsbruket. De många undantagen och skyddsnivåerna skulle göra reglerna väldigt svåra att förstå för de som ska följa dem, säger Emelie Nilsson, expert naturvårdspolicy WWF.
En positiv del av förslaget är en regelbunden översyn av vilka arter som ska vara nationellt fridlysta. En sådan översyn pågår just nu av Naturvårdsverket och väntas presenteras den 21 november. WWF har länge drivit på för en sådan översyn och hoppas nu att fler arter av de högsta hotklasserna på rödlistan ska bli ska bli fridlysta.
I Sverige har vi generellt en stark ersättningsrätt vid naturskydd och hänsyn. I en del situationer finns dock ingen rätt till ersättning idag. Här behöver en lösning snabbt komma på plats. Det är orimligt att markägare ibland ska behöva stämma staten för att få ersättning när de inte kan bruka sin skog på grund av att det finns fridlysta arter.
– För ett effektivt artskydd krävs förebyggande åtgärder som rådgivning för hur man tar hänsyn till fridlysta arter och stärkt tillsyn. Det är även viktigt med ersättning till markägare som drabbas av stora inskränkningar i sitt skogsbruk. Centralt är också effektiva bestämmelser om artskyddet och vi uppmanar regeringen till omtag kring detta, säger Emelie Nilsson.
Artskydd handlar om mycket mer än att bevara enskilda fridlysta arter. Särskild hänsyn till en fridlyst art gör ofta att viktiga miljöer och andra hotade arter också gynnas.
Läs WWFs remissvar om artskyddet här.
Faktaruta om fridlysning
- Det finns två typer av fridlysningsregler
- Fridlysning som juridiskt begrepp har funnits i Sverige sedan 1909, nationella fridlysningsregler som har funnits sedan 1952
- Det finns två typer av fridlysningsregler
- Fridlysningsregler som följer av EU rätt: art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet.
- Fridlysningsregler som följer av enbart nationell rätt: Cirka 300 arter idag är nationellt fridlysta.
- Utöver de nationellt fridlysta är ca 100 arter är fridlysta enligt art- och habitatdirektivet och ca 300 enligt fågeldirektivet i Sverige.
Kontaktpersoner
