– Svenskarna vill att politiker tar ansvar för havet. När fiskeministrarna möts måste beståndens återhämtning väga tyngre än kortsiktiga ekonomiska intressen. Sverige måste stå upp för Östersjöns fiskbestånd och rösta nej till kvoter som äventyrar deras återhämtning, säger Johanna Fox, chef för Världsnaturfonden WWFs Östersjöprogram.
I början av nästa vecka, den 26-27 oktober träffas EUs fiskeriministrar för att besluta om fiskekvoterna för kommande år. Det sker samtidigt som vi ser en viss ljusning för vissa bestånd i Östersjön. I Sverige är opinionen stark för en strikt fiskeripolitik. Nära nio av tio svenskar anser att överfiske är ett hot mot haven och lika många vill se att både EU och Sverige göra mer för att skydda livet i haven, det visar en ny undersökning genomförd av WWFs EU-kontor.
– Små tecken på återhämtning får inte bli en ursäkt för att återigen riskera havens framtid och öka kvoterna. Svenskarna vill kunna visa sina barn samma levande hav som man själv växte upp med. Det är det som står på spel när ministrarna förhandlar bort fiskens återhämtning och prioriterar kortsiktiga ekonomiska intressen i stället, säger Johanna Fox.
Situationen i Östersjön är alarmerande. Många kvoter har satts i linje med eller över de maximala nivåer som Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderat och därför har återhämtningen inte tagit fart. Kvoterna bör, enligt WWF, därför sättas under de maximala nivåer som föreslås av ICES. Lågt satta kvoter över tid ger förutsättningar för att bestånden ska kunna återhämta sig. Förra året enades ministrarna och EU-kommissionen om att efterfråga ny rådgivning från ICES, som fokuserar på att återbygga bestånden. Det är nu läge att agera på detta löfte, menar WWF.
Det finns exempel när låga kvoter fungerar. Efter varningar om att beståndet av strömming i centrala Östersjön höll på att kollapsa sänktes kvoten 2024 med 43 procent. Sedan dess har strömmingen börjat återhämta sig och ICES räknar med en fortsatt positiv beståndsutveckling, även om återhämtningen fortfarande är skör.
– Det är ett tecken på att försiktighet fungerar. Men mer fisk i havet betyder inte att beståndet är friskt och motståndskraftigt. Förbättringen är ny, beståndet ligger fortfarande under hållbar nivå, och kvoten har redan mer än fördubblats sedan 2024. Vi måste fortsätta med försiktiga kvoter för allas vår framtid, säger Johanna Fox.
Under detta ministerråd vill WWF att:
- Ministerrådet följer kommissionens förslag för strömming i centrala Östersjön, västlig sill och torsk, och att ingen kvot sätts över förslaget. Sker det ändå röstar Sverige nej.
- Kvoterna sätts lägre än kommissionens förslag för skarpsill, strömming i Bottniska viken (högst 45 544 ton), sill i Rigabukten och rödspätta (högst 1 593 ton). Lekstängningen för skarpsill behålls. Laxkvoterna höjs inte, och laxfisket begränsas till utsatt lax och lax från älvar där bestånden är fullt livskraftiga.
- Ministrarna går från ord till handling med att be ICES om en ny rådgivning för återuppbyggnad av bestånden, samt att kvoterna går i linje med EUs förordning om restaurering av natur.
- Ministerrådet redovisar öppet hur varje land har agerat i förhandlingen.
Utöver detta vill WWF att:
– Sverige förbjuder bottentrålning i alla marina skyddade områden, även utanför trålgränsen, och driver samma krav inom EU.
– Sverige driver på för att EU och medlemsländerna ska godkänna att trålgränsen längs den svenska östersjökusten flyttas ut permanent.
Fakta: Opinionsundersökningen
Undersökningen är genomförd av analysföretaget Meute på uppdrag av WWF EU i maj-juni 2026. Den fullständiga rapporten finns här.
Ca 89 % av svenskarna anser att destruktivt fiske inte bör tillåtas i marina skyddade områden.
Ca 88% av svenskarna anser att överfiske är ett hot mot haven.
Ca 87 % av svenskarna tycker att både EU och Sverige bör göra mer för att skydda marint liv.
Totalt har 3097 personer svarat (Tyskland, Spanien och Sverige), i Sverige har 1034 personer svarat.
Kontaktpersoner
