SLU Viltskadecentrum: Vilka åtgärder funkar mot rovdjursangrepp?

Forskning

Forskare ska göra vetenskapen mer tillgänglig, vilken gynnar långsiktig rovdjursförvaltning i Sverige. WWF stödjer forskare med koppling till SLU Viltskadecenter som sammanställer data kring effekten av förebyggande åtgärder mot rovdjursangrepp.  

– Det är viktigt att veta vilka åtgärder som fungerar och i vilken kontext. Vår förhoppning är att projektets resultat ska ge stöd i beslut och tydliggöra var kunskapsluckorna finns, säger Ann Eklund som numera är verksam vid Högskolan i Halmstad. 

Bakgrunden är att det publiceras tusentals vetenskapliga artiklar och rapporter, men det är svårt få en överblick över vad forskningen kommit fram till gällande åtgärdernas effekt. Risken är att beslut fattas på bristfälligt underlag även när forskning genomförts.  

Nu identifierade Ann Eklund och forskningskollegan Jens Frank vid Sveriges lantbruksuniversitet drygt 9 600 artiklar som publicerats sedan dess. Efter granskning av artiklarnas innehåll och studiedesign återstod endast 19 som uppfyllde kraven på jämförbar kontrollgrupp och kvantitativa effektmått. 

Därmed kunde forskarna konstatera att kunskap kring flera åtgärder tillkommit. Bland dessa finns varningssystem, kalvning i hägn för ren, förstärkta stängsel, eltråd, biologiska gränser, ökad tillsyn, skrämselmetoder, ljus- och ljudskrämmor, blandade tamdjurshjordar, skyddshalsband, målade ögonsiluetter på tamdjur samt avlivning av rovdjur. 

– Studier av olika ljusskrämmor visade blandade resultat. Delvis kan variationen ha påverkats av olika rovdjursarters beteenden i relation till åtgärden. En nytillkommen åtgärd i litteraturen är att måla ögonsiluetter på nötdjur, vilket i en studie visades minska risken för rovdjursangrepp. Den åtgärden vore intressant att pröva vidare, exempelvis inom renskötselområdet, menar forskarna. 

Genomgången publiceras på web-portalen EviWild, som samlar evidensbaserad kunskap om viltförvaltning.