Gå till huvudinnehållet

Hur blir det jord?

Summering

En övning som ökar kunskaperna om matjord och dess bildning och kopplingen till ekosystemtjänsterna.

hur-blir-det-jord
Hållbarhetsmålen

Syfte

Att lära sig mer om jord, och hur det bildas.

 

Det här behövs

  • Liten spade
  • Mobiltelefon eller digitalkamera

Gör så här

  1. Börja med att ha en genomgång av vad jord är och hur den bildas. Berätta också om småkrypen som hjälper till att bilda jord och göra den levande.
  2. Gå ut tillsammans med klassen i närområdet och gräv en grop på några olika ställen och studera jorden. Vänd också på stenar eller lyft på lövhögar och undersök vad som finns under dem. Uppmärksamma eleverna på småkryp som finns i jorden samt färger, lukt och fuktighet. 
  3. Ge sedan eleverna i uppgift att gruppvis fotografera något som har med jordbildning att göra med kamera eller mobiltelefon. Be dem att försök ta tre olika bilder som visar jordbildning och näringsförsörjning. Det kan till exempel vara löv som bryts ner, en kompost, smådjur som äter växter eller något av de tre exemplen nedan; mykorrhiza, daggmaskar och andra nedbrytare.
  4. Låt eleverna presentera sina foton i en utställning i klassrummet, där de även berättar vad det är de har fotat.

Den här uppgiften baseras på utbildningsmaterialet Naturens tjänster. 

Mykorrhiza

Mykorrhiza betyder svamprot och är ett viktigt samspel mellan en växt och en svamp för att utbyta näring. Mykorrhiza består av fina trådar under markytan, särskilt i barrskogsmark. Påminner om spindelväv strax under jordytan. Svampens fina rottrådar (mycel) hjälper växten att ta upp näring från jorden, till exempel fosfor och spårämnen. Samtidigt skyddar svampen växten från andra skadliga svampar. Svampen själv får socker (=kolhydrater =energi) i utbyte från växten och är helt beroende av växten för att överleva.

Daggmaskar

Daggmaskarna är helt otroliga på att göra jord! De drar ner växtrester från markytan och gräver långa gångar i jorden. När de rör om och luckrar upp jorden gör det så att syre och vatten lättare tränger ner i marken. De gödslar också jorden så att den blir mer bördig och näringsrik. Det finns många fler daggmaskar i åkermark än i skogsmark. I friska åkerjordar kan det finnas upp till åtta miljoner daggmaskar på en enda hektar! (En hektar är som en fotbollsplan, 100×100 meter). Där omsätter de 50 ton jord per hektar och år.

Andra nedbrytare

Gråsuggor, dubbelfotingar, hoppstjärtar, urdjur, nematoder och andra småkryp hjälper till att bryta ner döda växtdelar och djur och tillverka ny jord av dem. Leta i markytan eller strax under ett lager av gamla löv så hittar ni en del. Hinner ni fotografera dem? Många är för små för att synas med en vanlig kamera.

Dela gärna:

Senast ändrad 18/05/20

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se