Gå till huvudinnehållet

Maten i skolan – miljöhänsyn

Summering
Undersök skolans miljöprofil när det gäller livsmedel. Ställ frågor till skolledare, personalen i skolbespisningen och till lärare.
maten-i-skolan-miljohansyn
Intervjuprotokoll
Hållbarhetsmålen

Syfte

Att ta reda på och reflektera över skolans miljöhänsyn vid inköp av livsmedel.

Det här behövs

Gör så här

Ett sätt att minska skolans klimatpåverkan är att servera mer vegetariskt och mindre men bättre kött. För att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel kan mer KRAV-märkt mat köpas in och för att bidra till levande hav kan fisk med grönt ljus i WWFs Fiskguide prioriteras.

  1. Ge eleverna i uppdrag att undersöka er skolas miljöprofil när det gäller livsmedel genom att intervjua kökschefen och någon ur skolledningen. Använd gärna det här protokollet som stöd för eleverna.
  2. Diskutera med eleverna efter att undersökningen är genomförd:
    – Vad tycker ni om skolans sätt att köpa in mat?
    – Vad tycker ni skulle kunna förändras?
  3. Kontakta kökschefen och skolledaren och delge de resultat och förslag eleverna kommit fram till.

Odlingslandskapet viktigt för den biologiska mångfalden

Det svenska odlingslandskapet är extremt viktigt för den biologiska mångfalden. Här finns nära hälften av Sveriges alla växter, däggdjur, kräl- och groddjur, en fjärdedel av häckande fåglar och hälften av alla insekter. För att kunna äta giftfri mat har konsumenterna börjat ställa krav på den mat de köper. Det har lett fram till att många livsmedel idag är miljömärkta. 2017 satte regeringen upp som mål att 30 procent av den svenska jordbruksmarken ska vara ekologiskt certifierad och att 60 procent av den offentliga livsmedelskonsumtionen ska utgöras av certifierade ekologiska produkter år 2030. KRAV-märket talar om att en vara är producerad utan konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Den ekologiska odlingen fungerar inte alltid perfekt och det finns både problem och möjligheter i utvecklingen av den. Detsamma gäller det konventionella jordbruket. Båda typerna av jordbruk använder exempelvis stora mängder diesel och det är något som behöver bytas ut stegvis. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, enligt regeringen.

Dela gärna:

Senast ändrad 06/07/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se