Arktis är det största och minst fragmenterade av de bebodda områdena på jorden. Bland de ca fyra miljoner invånare som befolkar Arktis finns ursprungsfolk som samer och inuiter. På många platser håller de än idag fast vid sina uråldriga traditioner och språk och har anpassat sig till ett liv på en av de mest ogästvänliga platserna på jorden. Arktis är även hem för isbjörnar, vikare, narvalar, vitvalar, valrossar, renar, fjällrävar, jaktfalkar och fjällugglor. Flera av världens rikaste fisken finns här.
Här finns också ett av världens största sötvattensförråd lagrat i glaciärerna, vilka påverkar det globala klimatet och därmed också den globala miljön.
Klimatförändringar. På grund av utsläpp av växthusgaser och sot, exempelvis avgaser från trafik och fabriker stiger temperaturen på de flesta håll i Arktis och påverkar många arter, speciellt isbjörnen, som är beroende av packisen. Det finns även risk att när tundran smälter och permafrosten försvinner så frigörs stora mängder metan som ligger bundet i permafrosten. Metan är en mycket kraftfull växthusgas.
Överfiskning. Ett antal fiskpopulationer hotas av överfiske. Det kommer behövas förvaltningsplaner när nya fiskeområden tas i bruk i takt med att havsisens utbredning minskar.
Föroreningar. Många giftiga ämnen som t ex PCB och dioxiner förs via havsströmmar och vindar till Arktis där de ackumuleras uppåt i näringskedjan i exempelvis isbjörnar, men även i människor.
Gas- och oljeutvinning. Gas- och oljeindustrin delar upp landskapet genom alla pipelines som byggs för att transportera oljan och gasen. Dessutom finns det ett enormt intresse för att exploatera nya olje- och gasfyndigheter i Arktis. Tyvärr finns det ingen teknik som klarar av det kalla och hårda klimatet för att sanera efter en oljeolycka.
Sjöfart. När sommarisen försvinner öppnas nya transportleder för båt via Nordost- och Nordvästpassagerna. Exploatering av olja, gas och mineraler innebär också en ökad sjöfart.
Sedan 1992 har WWF arbetat med samarbetspartners runt om i världen för att bevara Arktis rika biodiversitet. WWF har som ett av sina huvuduppdrag att försöka påverka regeringar i de olika arktiska länderna (bland annat genom Arktiska Rådet). Programmet driver också flera egna projekt för att motverka flera av de stora hoten mot Arktis, såsom olje- och gasutvinning och klimatförändringar.
Förutom att stödja WWFs arktiska arbete så fokuseras den svenska Världsnaturfonden WWFs arktiska arbete till ett begränsat antal ekoregioner. I Ryska Arktis är fokus på isbjörnspatruller som arbetar med att minska den illegala jakten, motverka konflikter mellan detta stora rovdjur och människor samt skapa nya reservat. Under de senaste åren har även valrossen påverkats av klimatförändringarna och i Ryssland arbetar WWF med att skapa nya reservat och dokumentera valrossarnas situation.
Världsnaturfonden WWF stödjer även isbjörnsforskning via WWFs Arktiska Nätverksinitiativ på Svalbard och i Kanada. Norden är det den Fennoskandiska fjällkedjan som prioriteras.
Spåra isbjörnar
1 900 000 km² frusen Arktisk vildmark — var finns isbjörnarna?
Intervju med Tom Arnbom
WWFs arktisexpert
Tom Arnbom
Varför är du så intresserad av Arktis?
Jag har sedan länge drabbats av polarbacillen, det vill säga att jag tycker att Arktis är en fantastisk miljö med häftiga djur, extrema växter och dramatiska landskap. Jag vill alltid återvända dit.
Har du varit i polarområdena?
När jag gick i skolan arbetade jag extra på somrarna uppe i fjällen och fick en första kontakt med denna miljö. Jag liftade sedan runt på Grönland och Island innan jag flyttade till Kanada där isberg, valar och grönlandsälar var en del i vardagen. Men det största äventyret var när jag halvårsvis bodde nere i Antarktis och studerade världens största sälar, sjöelefanter.
Vilka är de största hoten mot Arktis?
Utan tvekan så är det de pågående klimatförändringarna. Den plats på jorden som är mest drabbat i stor skala är Arktis. Havsisen minskar både i utbredning och i tjocklek på ett skrämmande sätt. Att isbjörnen drabbas vet de flesta, men även många andra djur har nu börjat få problem. När havsisen drar sig tillbaka öppnar sig ishavet för sjöfart och exploatering av olja, gas, mineraler och fiske. Det är viktigt att det regleras så att vi inte får katastrofala oljeutsläpp och utfiskning. På land påverkas permafrosten på tundran som håller mer metan än vad det finns totalt koldioxid i luften. Om metanen kommer ut kan det bli stora problem eftersom det är en mycket aggressiv växthusgas.
Är det kört för Arktis?
Knappast, det finns fortfarande möjligheter att minska påverkan och i framtiden kanske vi har ett annat Arktis, med andra arter, men det gäller att se till att ekosystemprocesserna fungerar i framtiden. Jag är en sann optimist och Världsnaturfondens arbete är en viktig del i att rädda både djur och växter i Arktis, allt från att stödja isbjörnspatruller och bildandet av valross-reservat till att informera myndigheter om hur det står till i detta fantastiska polarområde. Ett av de bästa sätten att stödja och rädda Arktis är att bli isbjörnsfadder.
Kontakt:
Läs mer:
Ladda ner och läs:
The Circle, WWFs Arktiska tidning
Två valrossar breder ut sig på ett litet isflak bland den smältande packisen.
Pga klimatförändringarna på vår jord minskar packisen med en alarmerande fart, vilket påverkar många arter negativt. Foto: Ola Jennersten