Hajar har ett oförtjänt rykte om att vara hänsynslösa rovdjur som attackerar människor. I själva verket är det mycket troligare att en haj blir dödad av en människa än tvärtom. Endast fyra av världens 400 hajarter har varit inblandade i attacker mot människor. Varje år dödas över 100 miljoner hajar i hajfensfiske. Detta anser WWF är helt oacceptabelt.
Hajfensfiske
Antalet hajar längs svenska kusten har sjunkit dramatiskt sedan det industriella fisket tog fart i mitten på 1900-talet, och situationen ser likadan ut i resten av världen. Trots detta sker fortfarande ett intensivt och många gånger brutalt fiske efter haj och dess fenor.
Enligt Internationella naturvårdsunionens, IUCNs, hajexperter dödas över hundra miljoner hajar varje år i hajfensfiske. I delar av Asien anses hajfenssoppa vara en delikatess, och det höga priset på fenan har lett till en jakt som allvarligt hotar överlevnaden för flertalet hajarter.
När hajen fångats skärs fenorna av och kroppen kastas tillbaka överbord. I Europa fiskas hajar som matfisk, för köttets skull, främst av fiskare från Storbritannien, Spanien och Portugal. Hajkött används bl a i maträtterna ”Caldeirada” och ”Schillerlocken”, den senare oftast tillagad av pigghaj. Hajkött serveras på restauranger i hela Europa. I Storbritannien kan man tyvärr finna haj på traditionella ”fish-and-chips”-restauranger.
Hajar som bifångst
Ett annat allvarligt hot är långrev, nät och andra fiskeredskap som i jakten på andra fiskarter fångar haj som bifångst. Fisket efter tonfisk är förknippat med bifångst av haj. Genom att välja fisk som är MSC-certifierad (Marine Stewardship Council) bidrar du till att minska bifångst genom att fiskeredskapen man använder sig av när man fiskar är anpassade för att minimera mängden bifångst.
Långrevsfiske efter tonfisk förknippas ofta med bifångst av haj. Här har utvecklandet av cirkelkrokar (se bild till höger) inneburit en betydande minskning av bifångst av haj. Cirkelkroken är en symbol för WWFs internationella tävling Smart Gear Competition där fiskare uppmanas att ta fram skonsammare fiskemetoder.
Vad görs för att skydda hajarna?
I februari 2009 offentliggjorde den europeiska kommissionen en ny åtgärdsplan för att skydda hajar i europeiska vatten. Planen innehåller bland annat krav att det ska finnas fler observatörer ombord på trålare, förbud mot utkast av de flesta hajarter som bifångst, och fångst-begränsningar i linje med råd från fiskevårdande organisationer. WWF stödjer en åtgärdsplan som begränsar hajfiske men anser att planen innehåller stora brister och inte tar tillräcklig hänsyn till skydd och bevarande av haj.
Rädda haven
Hjälp oss i arbetet för att skydda livet i haven från hot som föroreningar, plastavfall, överfiske och klimatförändringar.
Bli Marinfadder idag!
Olika typer av hajar och deras livsmiljöer
Hajar räknas till broskfiskar, Chondrichthyes, vilket innebär att skelettet är gjort av brosk. Till skillnad från benfiskar, Osteichthyes, föder de flesta hajar levande ungar. Med så många hajarter som över 400 varierar levnadsvanor, föda och storlek mellan de olika arterna. Vissa hajarter trivs bäst långt ner i mörkret på flera hundra meters djup, medan andra håller sig till korallreven eller simmar ute i det öppna havet. En del arter är allätare och lever av fiskar, kräftdjur, sköldpaddor eller marina däggdjur som sälar. Andra äter plankton och får i sig föda genom att filtrera vatten när de simmar.
Eftersom många hajar förökar sig långsamt, det vill säga blir könsmogna vid relativt hög ålder och föder få ungar, så är de extra känsliga för överfiske. Omkring en tredjedel av alla hajarter är hotade på grund av ett alltför intensivt fiske.
Beroende på var hajarterna lever brukar de delas in i två grupper – pelagiska hajar och revhajar. Pelagiska hajar lever i öppna havsområden och i gruppen ingår bland annat våra största hajarter – valhaj, brugd och jättemunhaj som alla tre är planktonätare. Revhajar lever i tropiska havsområden i anslutning till laguner eller korallrev. Där äter de fiskar, bläckfiskar, krabbor och andra kräftdjur. Exempel på revhajar är grå revhaj, vitspetsad revhaj, svartspetshaj och korallhaj.
I Sverige förekommer flera olika hajarter, däribland småfläckig rödhaj, pigghaj och håbrand eller sillhaj som den även kallas. Även världens näst största haj, brugden, kan ses i svenska vatten även om den är sällsynt. Brugden, som är en planktonätare, kan bli nästan 14 meter lång och väga upp till 7 ton.
Hajarter i världen
Det finns över 530 kända hajarter i världen. De varierar i storlek, levnadssätt och utseende – från de största planktonätarna till snabba rovfiskar. För att beskriva mångfalden delas hajar in i olika vetenskapliga grupper, så kallade ordningar. Här är de viktigaste och några av de mest kända arterna:
-
Gråhajar (Carcharhiniformes)
Den största ordningen hajar, ofta kallade ”typiska hajar”. Här finns arter som blåhaj, grå revhaj, citronhaj, tigerhaj och hammarhaj
-
Håbrandsartade hajar (Lamniformes)
Här ingår både snabba rovdjur och planktonätare. Exempel är vithaj, makohaj och brugd (världens näst största haj).
-
Matthajar (Orectolobiformes)
En varierad grupp med arter som valhaj (världens största haj), zebrahaj och wobbegonger.
-
Pigghajartade hajar (Squaliformes)
Ofta mindre arter som lever på djupare vatten. Hit hör pigghaj, grönlandshaj och dvärgpigghaj.
-
Havsängelartade hajar (Squatiniformes)
Platta hajar som liknar rockor och lever på botten. Ett exempel är karibisk havsängel.
-
Tjurhuvudhajar (Heterodontiformes)
Små till medelstora arter med kraftiga krosständer. Ett exempel är vitfläckig tjurhuvudhaj
-
Kamtandhajartade hajar (Hexanchiformes)
En av de mest ursprungliga grupperna, med arter som sexbågig kamtandhaj
-
Såghajar (Pristiophoriformes)
Lätt att känna igen på den långa nosen med sågtänder. Exempel är japansk såghaj.
Fakta om hajar
Finns det hajar i Sverige?
Ja, i svenska vatten finns bland annat småfläckig rödhaj, pigghaj och sillhaj. Även brugden, världens näst största haj, kan ibland ses här.
Hur många tänder har en haj?
Antalet varierar, men många arter har flera rader tänder som hela tiden byts ut. En haj kan förlora tusentals tänder under sin livstid.
Kan man äta haj?
WWF rekommenderar att du undviker hajprodukter. Många hajarter hotas av överfiske och bifångst – att välja bort dem visar omtanke om våra hav. I stället uppmuntrar vi dig att använda Fiskguiden, WWFs konsumentguide för mer hållbara val där hållbara alternativ listas tydligt och enkelt
Vilken haj är störst?
Världens största haj är valhajen. Den kan bli över 12 meter lång men äter bara plankton och småfisk.
Hur gammal kan en haj bli?
Det varierar mycket mellan arter. Grönlandshajen är den som blir äldst och kan leva i flera hundra år.
Hur snabbt simmar en haj?
De flesta simmar långsamt, men korta ruscher går fort. Vithajen kan nå runt 50 km/h i korta sprinter.
Vilken haj är farligast?
De flesta hajar är ofarliga för människor. De arter som oftast kopplas till attacker är vithaj, tigerhaj och tjurhaj – men sådana händelser är mycket ovanliga. Däremot så dör över 100 miljoner hajar varje år på grund av fisket.
Är haj en fisk?
Ja, hajar är fiskar. De tillhör gruppen broskfiskar, vilket betyder att deras skelett är uppbyggt av brosk istället för ben.
Så kan du hjälpa till
Ät inte hajfenssoppa och köp MSC-märkt fisk
Då bidrar du till att minska bifångster. Långrevsfiske efter tonfisk förknippas ofta med bifångst av haj. Välj alltså MSC-märkt tonfisk.
Skaffa appen
Välj rätt fisk i Matguiden
Fiskguiden är nu en del av Matguiden. Du som konsument kan bidra till ett mer hållbart fiske genom att göra ett medvetet val när du äter fisk och skaldjur.
Sidan är granskad av mig
Inger MelanderExpert Fiske & marknad
Marinbiolog som jobbar för att bevara haven och allt liv däri. Mitt fokusområde är policy- och marknadsfrågor kopplat till hållbart och ansvarsfullt fiske och vattenbruk samt bevarandet av akvatiska naturresurser.
Mer om mig