Fritt strömmande vattendrag är ovanliga i Sverige. En viktig orsak är den omfattande utbyggnaden av dammar och andra hinder, främst kopplade till vattenkraft. Samtidigt som vattenkraft är en betydelsefull förnybar energikälla arbetar vi för att bevara fritt strömmande vatten. Nedan kan du läsa mer om vårt arbete med detta.
Omprövningen av vattenkraften – en ny fas för Sveriges älvar
Sverige står inför en av de största miljöprövningarna i modern tid. Omkring 2000 vattenkraftsanläggningar och dammar ska nu prövas för att säkerställa att de lever upp till dagens miljölagstiftning. En av de första stora älvarna att prövas är Ljungan, och hur besluten blir i de processerna kan komma att spela en stor roll för det framtida livet i svenska sjöar, älvar och andra vattendrag.
Vattenkraftens utbyggnad i Sverige har lett till att värdefulla sötvattensmiljöer har försämrats och vissa helt försvunnit. Bevarandet av sötvattenmiljöer som ström- och forssträckor, är av stor betydelse för den biologiska mångfalden. De viktiga livsmiljöerna utgör lek- och uppväxtplatser både för arter under och ovanför ytan. När älvar och vattendrag byggs ut förloras dessutom den fria rörligheten för arter, vatten, energi och material. Dammar och reglerade flöden skapar vandringshinder som begränsar fiskars möjlighet att nå sina lek- och uppväxtområden, samtidigt som de bryter upp tidigare sammanhängande livsmiljöer och försämrar ekosystemens funktion.
Vattenkraftsutbyggnaden påverkar även grundläggande ekologiska processer. Dammar och regleringar förändrar den naturliga transporten av sediment, vilket kan leda att det samlas mer material uppströms och erosion uppstår nedströms kraftverk.
Omprövning av vattenkraften
Omprövningen av vattenkraften som nu är i gång bottnar i kritik från EU-kommissionen, vilket ledde till att riksdagen 2019 beslutade att svensk vattenkraft ska omprövas enligt en nationell plan, den så kallade NAPen. Planen togs fram i dialog mellan staten, vattenkraftsägare och civilsamhället. Tanken är att uppnå största möjliga nytta för vattenmiljön samtidigt som vattenkraftens roll i energisystemet värnas.
Målet är att ge vattenkraften moderna miljövillkor och förutsättningar så den kan fortsätta att leverera fossilfri el. Samtidigt ska åtgärder vidtas för att bevara och förbättra livsmiljöerna och levnadsvillkoren för arter. Det kan exempelvis handla om att skapa fria vandringsvägar förbi vattenkraftverken för fiskar och andra arter.
De rättsliga processerna för omprövning av vattenkraften var på paus under flera år. Regeringen hänvisade till behovet av att anpassa regelverket för att tydligare säkra vattenkraftens betydelse för elsystemet. Nu har processerna återupptagits och Ljungans avrinningsområde är en av de större älvarna som står först på tur. Ljungan kan därmed komma att bli vägledande för hur hela Sveriges vattenkraft kommer att hanteras i framtiden.
En älv med stora naturvärden
Ljungan är ett av Sveriges större avrinningsområden och sträcker sig över 12 840 kvadratkilometer, ungefär lika stort som hela Uppland. Här finns både fjällnära, oreglerade vatten och reglerade huvudfåror med vattenkraft. Samtidigt bygger många av dagens tillstånd för vattenkraften på beslut som fattades för omkring hundra år sedan.
Under årtionden har vattenkraften satt tydliga spår i landskapet. Vattenkraftverk och anlagda dammar stoppar fisk från att nå sina lek- och uppväxtområden, och förändrade flöden påverkar hela ekosystemens dynamik. Sträckor har torrlagts eller dämts upp, och naturliga variationer i vattenföring, temperatur och sedimenttransport har förändrats. Konsekvenserna syns tydligt i miljön.
Stort beroende av fria vatten
I Ljungan lever fler än 30 fiskarter varav hälften är vandringsbenägna, vilket betyder att de är helt beroende av fria vandringsvägar. Flera arter är rödlistade eller särskilt skyddsvärda, däribland den akut hotade ålen och den sårbara laken. Även flodpärlmussla, flodkräfta och utter finns i området, liksom stora bestånd av öring, harr, lax, havsöring och flodnejonöga.
Mer än tre fjärdedelar av Ljungans vatten når inte kravet på god status när det gäller fisk, enligt länsstyrelsernas nulägesbeskrivning. Vid de större kraftverken saknas i princip fungerande lösningar för både upp- och nedströmspassage. Det gör att fiskpopulationer isoleras och att reproduktion och genetiskt utbyte försvåras. På sikt riskerar det att försvaga hela bestånd.
Viktiga naturmiljöer under press
I Ljungan finns också svämlövskogar och strandzoner som är beroende av naturliga översvämningar och isdynamik. De fjällnära delarna rymmer fortfarande opåverkade vattendrag med höga naturvärden.
Samtidigt är älven viktig för flera samhällsintressen. Ljungan producerar cirka 2,3 TWh el per år, motsvarande ungefär 1,5 procent av Sveriges totala elproduktion.
Utöver energiproduktion berörs riksintressen för naturvård, rennäringen, kulturmiljö och friluftsliv. Älven är samtidigt viktig för sportfiske och turism.
En konflikt – men också en möjlighet
Omprövningen av Ljungan innebär en tydlig intresseavvägning mellan energiproduktion och miljöhänsyn. Samtidigt öppnar den för en möjlighet att modernisera villkoren så att vattenkraften kan samexistera med fungerande ekosystem.
Genom förbättrade vandringsvägar, mer naturliga flöden och åtgärder som återskapar ekologiska funktioner kan förutsättningarna för biologisk mångfald stärkas. När arbetet nu inleds står mycket på spel. Hur väl processen lyckas kommer att få betydelse långt utanför Ljungan – den kan bli vägledande för kommande omprövningar i hela landet.
Besluten som fattas kommer att forma framtiden för både älven och Sveriges vattenmiljöer under lång tid framöver.
Ångermanälvsprojektet
visar vägen
Det finns stora möjligheter att återge liv till en utbyggd älv och gynna den biologiska mångfalden. Det visar Rapporten Ångermanälvsprojektet – förslag till miljöförbättrande åtgärder i mellersta Ångermanälven och nedre Fjällsjöälven.
Rapporten ingår i en serie av Skogsstyrelsens rapporter om Ångermanälven, och har tagits fram av WWF, Telge Energi och Älvräddarna i samarbete med flera andra aktörer.
Den visar tydligt att det finns goda möjligheter att skapa fiskvägar förbi kraftverken. Totalt innehåller rapporten 266 förslag på åtgärder, varav 111 inte påverkar kraftproduktionen alls.
Fungerande restaureringsprojekt till rimlig kostnad
För att visa att det är möjligt att faktiskt genomföra rapportens åtgärder i verkligheten har WWF tillsammans med Telge Energi och Vilhelmina Model Forest genomfört tre restaureringsprojekt i Ångermanälven: Bullerforsen, Torvsjöån samt Albloselbäcken, som alla hamnade på en rimlig kostnad.
Det förväntade resultatet är återställda livsmiljöer som bevisar att detta är möjligt och fullt rimligt att genomföra i alla våra storskaligt vattenkraftsutbyggda älvar, med en kraftigt förbättrad sötvattensmiljö som resultat.
Vad är NAP (Nationella planen)?
I Sverige finns ungefär 10 000 dammar, ungefär 2 000 av dem är kopplade till vattenkraft. Många av dessa vattenkraftverk är äldre än 40 år och saknar miljövillkor. Många av våra älvar är kraftigt påverkade av vattenkraftverken och 2019 beslutade riksdagen att alla vattenkraftverk ska förses med moderna miljövillkor genom omprövning av tillstånden.
Denna omprövningsprocess, kallad NAP (Nationella planen), har Regeringen i olika omgångar pausat och enligt aktuellt beslut ska omprövningen för moderna miljövillkor återupptas den 1 juli 2025. Detta arbete beräknas pågå i 20 år och är nu kraftigt försenat, vilket kommer försämra livsvillkoren för våra älvar.
Med moderna miljövillkor menas ett tillstånd vars villkor och andra bestämmelser till skydd för människors hälsa och miljön har bestämts enligt miljöbalken i en dom eller ett beslut som inte är äldre än 40 år. (HaV Frågor och svar om den nationella planen – Nationell plan för omprövning av vattenkraft – Arbete i vatten och energiproduktion – Havs- och vattenmyndigheten)
Dela gärna:
Senast ändrad 26/03/26
