COP står för Conference Of the Parties – parternas konferens på svenska. Parterna syftar här på alla de länder som skrivit under FNs klimatkonvention. COP är det årliga möte där parterna beslutar och förhandlar om hur de ska leva upp till konventionen.
FN:s klimatkonvention är en internationell överenskommelse som antogs vid FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 och trädde i kraft 1994. Det mer formella svenska namnet på konventionen är Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar, och det engelska namnet är United Nations Framework Convention on Climate Change, UNFCCC.
Till konventionen hör Parisavtalet som trädde i kraft i november 2016. Parisavtalet förtydligar och konkretiserar klimatkonventionen och har tre primära mål:
• Begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader eller väl under 2 grader.
• Anpassa till klimatförändringarnas effekter.
• Styra om finansiella flöden från fossilt till renare alternativ.
Vad gör Sverige under COP?
Det är EU som förhandlar för alla dess medlemsstater, men Sverige har en viktig roll i att påverka de interna förhandlingarna inom EU i rätt riktning. Sverige har dessutom historiskt haft bra kontakt med många länder i världen och kan genom dialog bidra till att föra klimatförhandlingarna framåt.
Ett lands möjlighet att påverka andra länder och dess trovärdighet i klimatförhandlingarna beror till stor del på vilka resultat och åtgärder som kan uppvisas i klimatarbetet på hemmaplan. En ambitiös nationell klimatpolitik är därför en förutsättning för att kunna påverka internationellt. Att själv visa vägen är en förutsättning om man vill få andra att göra mer.
WWFs experter bevakar och försöker påverka förhandlingarna så mycket som möjligt för att de ska gå i linje med vetenskapen, en klimaträttvis värld och vad som är bäst för vår planet.
Hela världen och Sverige står inför två sammanlänkade kriser: klimatkrisen och naturkrisen. Krisernas effekter hänger nära samman och påverkar varandra, vilket gör att de måste hanteras gemensamt. Vi kan inte lösa klimatkrisen utan att samtidigt stoppa förlusten av biologisk mångfald – och vi kan inte bevara naturen utan att hejda klimatförändringarna. För att vi ska kunna möta dessa utmaningar krävs en politik som håller ihop – som värnar naturens livskraft och driver på klimatomställningen.
Läs mer om Konsekvenser av klimatförändringar och WWFs 118 förslag på Åtgärder för Sverige – för klimatet, naturen & vår framtid.
Du kan också ta del av den senaste forskningen om planetens hälsa: Planetary Health Check – Our planet’s vital signs are flashing red.
Martin WadmarkSenior rådgivare, klimat och hållbar energi
Martin Wadmark är senior rådgivare inom klimat och hållbar energi.
Mer om mig
COP30 hölls mellan 10 och 21 november 2025. COP30 hölls 10 år efter Parisavtalet, men länderna lyckades trots det inte enas om en plan för omställningen bort från fossil energi. Länderna beslutade att utveckla en mekanism för rättvis omställning, ett av de viktigaste kraven miljörörelsen.
COP29 hölls i november 2024. De två huvudfrågorna under COP29 var finansiering av klimatåtgärder i utvecklingsländer och hur länderna ska skärpa sina klimatåtaganden. Resultatet av mötet blev ett nytt mål för klimatfinansiering men inga steg för utfasning av fossila bränslen eller skärpta åtaganden om utsläppsminskningar.
COP28 hölls mellan 30 november och 12 december 2023. Huvudfrågan under COP28 var hur länderna ska leva upp till Parisavtalet. Mötet resulterade i beslut om att världen ska ställa om, bort från fossila bränslen. Under mötet beslutades det även att omställningen måste ta fart innevarande årtionde.
COP27 hölls mellan 6 november och 18 november 2022. Under COP27 var den stora frågan hur länderna ska leva upp till de löften de avgav i Parisavtalet. Länderna enades bland annat om att det krävdes snabba, omfattande och varaktiga utsläppsminskningar för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5°C.
COP26 hölls mellan 31 oktober och 12 november 2021. Några frågor som diskuterades var hur handel med utsläppsrätter mellan länder får göras, vilka årtal för mål som ska användas i ländernas klimatplaner, hur de fattigaste länderna ska kompenseras för skador som uppstår p.g.a. klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning ska öka.
Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD), är en av tre Rio-konventioner som beslutades på FN:s konferens om miljö och utveckling, Earth Summit. De tre målen med konventionen är att bevara den biologiska mångfalden, att den används på ett hållbart sätt samt att vinster av användning av genetiska resurser fördelas rättvist.
COP16 hölls i oktober 2024 och fortsätter 25-27 februari 2025 (COP 16.2). Ett viktigt fokus under både COP16 och COP16.2 är att utifrån de mål som sattes upp vid COP15 enas om genomförandet och de förutsättningar som behövs i form av t.ex. finansiering och uppföljning.
COP15 hölls i December 2022. Under mötet fastställdes ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald, med målet att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
Senast ändrad 15/12/25
