Gå till huvudinnehållet
Montreal

Allt om COP15 i Montreal 2022

Ge en gåva

I december 2022 möttes världens ledare vid COP15 för FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) i Montreal för att enas om ett nytt globalt ramverk för den biologiska mångfalden. Världens ledare stod inför en unik chans att anta ett ambitiöst globalt ramverk för biologisk mångfald med omedelbara åtgärder för en naturpositiv värld. Under CBD COP15 antogs det nya globala Kunming-Montreal ramverket för biologisk mångfald vars syfte är att stoppa och vända den pågående förlusten av den biologiska mångfalden. Sverige och alla närmare 200 länder som är parter till konventionen ska nu arbeta med dess genomförande.

Vad är COP15?

COP15 står för Conference of the Parties och är konventionen för biologisk mångfald. Siffran står helt enkelt för antalet gånger parterna har samlats för respektive konvention. I december 2022 höll CBD sitt 15e partsmöte, CBD COP15, i Montréal i Kanada då världens länder enades om ett nytt globalt ramverk för biologisk mångfald. Ramverket innehåller en vision om att till år 2050 ska människan leva i harmoni med naturen och en mission om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030. Syftet med konventionen om biologisk mångfald, som ursprungligen undertecknades av 150 världsledare vid Rio Earth Summit 1992, är att främja hållbar utveckling. Nu är 196 länder med i konventionen vars vision är att till 2050 uppnå en värld som ”lever i harmoni med naturen”.

Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity, CBD) har tre övergripande mål: att den biologiska mångfalden ska bevaras, används på ett hållbart sätt och att vinster av användning av genetiska resurser fördelas rättvist. Alla länder som har undertecknat och ratificerat konventionen, idag 196, har åtagit sig att arbeta för att uppnå konventionens mål.
CBD är en av tre “Riokonventioner” som beslutades på FN konferensen om miljö och utveckling (Earth Summit) i Rio de Janeiro, Brasilien 1992. De andra två Riokonventionerna är FN:s konventioner om klimatförändring (UNFCCC) och bekämpning av ökenspridning (UNCCD).

Det nya ramverket för biologisk mångfald

Under CBDCOP15 enades världens ledare om en historiska handlingsplan för arter och den biologiska mångfalden. Om planen uppfylls ska alltså förlusten av biologisk mångfald stoppas och vändas till 2030 – ett globalt mål som hyllas som motsvarigheten till Parisavtalet för klimatet.

Det nya ramverket innehåller totalt fyra tillståndsmål som ska uppnås till 2050 och 23 åtgärdsmål som ska nås till 2030. Ett av målen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Det finns även mål med krav på omedelbara åtgärder för att bevara arter, minska utdöenderisken och stoppa artutrotningen. Ett annat handlar om att 30 procent av alla utarmade eller förstörda ekosystem ska vara under restaurering vilket är viktigt t ex för att öka produktionen av ekosystemtjänster i brukade områden. Målen vänder sig också till de olika ekonomiska sektorerna, efterlyser ett hållbart nyttjande av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion. Ett mål handlar även om att resurser ska mobiliseras och att de rika länderna ska stötta utvecklingsländerna med resurser för att bevara den biologiska mångfalden. Det finns även mål om att säkerställa jämställdhet vid genomförandet av ramverket. Dessutom innehåller ramverket tydliga formuleringar kring mänskliga rättigheter och urfolks rättigheter, och att säkra fullt och effektivt deltagande i genomförandet. För att säkerställa uppföljning av att de uppsatta målen nås antogs även en uppföljningsmekanism som beskriver hur länder bör arbeta med och följa upp frågan på nationell nivå med nationella planer och återrapportering.

WWF varnar dock för att målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030 kan gå om intet om inte de enskilda länderna skyddar intakta ekosystem och hanterar ohållbar produktion och konsumtion. En av de mest omtvistade frågorna i förhandlingarna var finansieringspaketet för att stödja globala insatser, särskilt i utvecklingsländer.  WWF välkomnar regeringarnas åtagande att stoppa eller styra om skadliga subventioner och öka de ekonomiska resurserna för naturen till 2030, vilket innebär minst 200 miljarder US-dollar per år. Det är en fördubbling jämfört med 2020. En stor framgång är också åtagandet om 20 miljarder US-dollar i internationella finansiella flöden till utvecklingsländerna fram till 2025 och 30 miljarder US-dollar till 2030.
Läs hela pressmeddelandet 

Varför är COP15 viktigt?

Världen står mitt i en dubbel kris för den biologiska mångfalden och klimatet. Årets Living Planet Index visar att de studerade populationerna av ryggradsdjur- fåglar, fiskar, däggdjur, groddjur och kräldjur-, i genomsnitt minskat med hela 69 procent mellan 1970 och 2018. För att vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030 krävs ökade naturvårdsinsatser i kombination med kraftfulla insatser för att ta itu med drivkrafterna bakom förlusten av biologisk mångfald. Genomgripande samhällsförändringar behövs för att åstadkomma en hållbar produktion och konsumtion inom sektorer som har stor påverkan på den biologiska mångfalden och klimatet. Detta är en unik möjlighet att säkra en ambitiös global plan för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald senast 2030. Planen är ett viktigt dokument som ofta omnämns som ett ”Paris-avtal” för naturen.

Vi behöver en naturpositiv värld till 2030, till gagn för alla människor och planeten. Det globala ramverket för biologisk mångfald måste leda till omedelbara åtgärder för att vända naturförlusten – men det nuvarande utkastet är inte tillräckligt ambitiöst för att på allvar ta itu med naturkrisen. WWF har identifierat ett antal områden där det nya ramverket måste stärkas. Alla länder måste öka ambitionen och åtgärderna för att skapa ett heltäckande och vetenskapligt baserat ramverk som kan vända naturförlusten senast 2030.

WWFs huvudbudskap inför COP15

WWF deltog vid COP15 med representanter från hela världen. WWF arbetade för att alla länder skulle komma överens om en ambitiös plan med tydliga formuleringar för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden. Kort sagt vill WWF att COP15 ska leda tillWWFs huvudbudskap var bl.a. att ramverket skulle inkludera:

  • Ett övergripande mål om att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald till 2030.
  • Ett mål om att skydda 30 procent av världens land, vatten och hav till 2030 genom rättighetsbaserade tillvägagångssätt.
  • Ett mål om att halvera det globala fotavtrycket från produktion och konsumtion till 2030.
  • En strategi för resursmobilisering för att finansiera genomförandet av ramverket.
  • En stark genomförandemekanism där insatserna utvärderas och skärps över tid, såsom i Parisavtalet, med indikatorer för att mäta framsteg.
  • Ett rättighetsbaserat och inkluderande angreppssätt, som erkänner ledarskap, rättigheter och kunskap hos urfolk och lokalsamhällen, och en helhetssyn som gör det möjligt för alla delar av samhället att delta i genomförandet av avtalet.

Läs WWF Internationals huvudbudskap och förväntningar på COP15, på engelska.

4% vilda däggdjur, 60% tama däggdjur & 36% människor.

 

 

Mer boskap än vilda däggdjur

Forskare har beräknat att 96 procent av däggdjurens biomassa idag utgörs av människor och boskap (främst kor och grisar). Och endast cirka 4 procent utgörs av vilda däggdjur.

Källa: The Guardian/ The Weizmann Institue of Sciences/ PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences).

Enligt Living Planet Report har populationer av vilda ryggradsdjur i snitt minskat med 69% sedan 1970. Vi måste hitta nya sätt att genomföra de lösningar vi redan har för att minska klimatförändringarna och stärka den alltmer utarmade biologiska mångfalden. Nya innovationer måste skalas upp. Detta arbete måste ske tillsammans med de människor som berörs mest. De som ofta är mest sårbara och beroende av ett stabilt klimat och välfungerande ekosystem.

Läs mer om Living Planet Report

Relaterade ämnen

naturfadder

Hjälp naturens superhjältar!

Pollinatörer som humlor, bin och fjärilar arbetar dygnet runt och ger oss en stor del av den mat vi äter. Men dessa små superhjältar får allt mindre plats i vår natur. Nära en fjärdedel av Sveriges humlearter och en tredjedel av dagfjärilarna är idag rödlistade.

Bli Naturfadder – just nu får du en fröpåse.

Steg 1 / 3

Välj månadsbelopp

Som fadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till WWFs arbete för vår svenska natur.

Välj fadderpremie

Fyll i uppgifter

Faktureringsdetaljer

Sverige

Signera autogiro

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Fyll i dina kortuppgifter

Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan!

Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan.

Fyll i uppgifter för faktura

Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Dela gärna:

Senast ändrad 18/09/23

Stäng sök

Har du frågor?

Besök Frågor och svar om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se