Köttguiden_puffbilder_kyckling

Importerad kyckling

IMPORTERAD KYCKLING

Importerad kyckling kommer framför allt från Danmark, och till viss del EU-länder som Holland och Tyskland. I restaurangsektorn är import från Thailand ökande.

Klimat

Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerad kyckling  inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.

Biologisk mångfald

Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.1 Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Soja utan certifiering används sannolikt i produktionen av importerat kycklingkött och det blir således rött ljus.

Kemiska bekämpningsmedel

Rött ljus. Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Det finns litet information om hur användningen av bekämpningsmedel ser ut inom kycklingproduktionen i Thailand. Vad vi vet är att det saknas lika långtgående regelverk som i EU, och risken är således att användningen är hög. Inom dansk kycklinguppfödning används liksom i den svenska betydande mängder soja. Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög. Sammantaget blir det således rött ljus för importerad kyckling i denna kategori.

Djurskydd och bete

Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Detta är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder. Det saknas information om under vilka förhållanden som kyckling som importeras från Thailand föds upp, men djurskyddslagar saknas eller är mer allmänt hållna och inte i lika stränga som de svenska.3

Antibiotika

Importerat kycklingkött från Danmark får grönt ljus för antibiotika eftersom man där har skapat tydliga system för att se till att antibiotikaanvändningen blir mer ansvarsfull. Där ingår dokumentation, uppföljning, veterinärförskrivning av antibiotika samt förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Inom EU saknas i stor utsträckning uppföljning av för hög antibiotikaanvändning vilket gör att kycklingkött från övriga EU får gult ljus. I den asiatiska produktionen används antibiotika i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxten till friska djur utan veterinärordination och utan dokumentation. Det gör att användningen av antibiotika växer okontrollerat. Mycket av det anonyma kycklingköttet på restauranger kommer från Asien.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, antibiotika samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna? Varför presenterar ni kriterier för antibiotika?

Läs svaren här

Köttguiden

Köttguiden – konsumentguide för kloka matval

Du som konsument kan bidra till en mer hållbar köttkonsumtion genom att göra kloka matval som tar hänsyn till naturen, klimatet och djurens välfärd. Köttguiden gör det lätt att välja rätt.

Köttguiden

Källa

  1. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  2. Eurostat. 2007. The use of plant protection products in the European production.
  3. FiBL. 2010. Overview of animal welfare standards and initiatives in selected EU and third countries.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på kottguiden@wwf.se

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-02-05

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se