Importerad kyckling kommer framför allt från Danmark, och till viss del EU-länder som Holland och Tyskland. I restaurangsektorn är import från Thailand ökande.
Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerad kyckling inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.
Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.1 Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Soja utan certifiering används sannolikt i produktionen av importerat kycklingkött och det blir således rött ljus.
En del av det importerade kycklingköttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara gul nivå i kriteriet för biologisk mångfald tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade kycklingköttet som klarar de högre kraven, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kycklingkött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.
Rött ljus. Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Det finns litet information om hur användningen av bekämpningsmedel ser ut inom kycklingproduktionen i Thailand. Vad vi vet är att det saknas lika långtgående regelverk som i EU, och risken är således att användningen är hög. Inom dansk kycklinguppfödning används liksom i den svenska betydande mängder soja. Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög. Sammantaget blir det således rött ljus för importerad kyckling i denna kategori.
Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Ofta klipps av en del av näbben av för att förhindra att fåglarna plockar fjädrar eller äter på varandra, vilka är problem som kan uppstå när fåglarna har det trångt. Detta är inte tillåtet i Sverige och inte heller i Finland, men i Danmark. Fram till för några år sedan var det vanligt i många EU-länder med oinredda, mycket trånga burar för höns. Dessa är sedan 2012 helt förbjudna, men trots förbudet finns de kvar i vissa länder. Det saknas information om under vilka förhållanden som kyckling som importeras från Thailand föds upp, men djurskyddslagar saknas eller är mer allmänt hållna och inte i lika stränga som de svenska.3
Importerat kycklingkött från Danmark får grönt ljus för antibiotika eftersom man där har skapat tydliga system för att se till att antibiotikaanvändningen blir mer ansvarsfull. Där ingår dokumentation, uppföljning, veterinärförskrivning av antibiotika samt förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Inom EU saknas i stor utsträckning uppföljning av för hög antibiotikaanvändning vilket gör att kycklingkött från övriga EU får gult ljus. I den asiatiska produktionen används antibiotika i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxten till friska djur utan veterinärordination och utan dokumentation. Det gör att användningen av antibiotika växer okontrollerat. Mycket av det anonyma kycklingköttet på restauranger kommer från Asien.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Påverkan på planeten är alldeles för hög.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.
Om du äter kött, välj ur denna kategori.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.
Senast ändrad: 2019-09-17