Importerad kyckling får rött ljus i Köttguiden. Ofta kommer den importerade kycklingen från Danmark men det är även vanligt med andra EU-länder som Nederländerna, Belgien, Tyskland, Polen och Frankrike. I restaurangsektorn är importerad kyckling från Thailand och Brasilien vanligare.
Det är svårt att veta hur uppfödningen sker för importerade produkter och således svårt att säga hur stora utsläppen är i förhållande till utsläpp från till exempel svensk produktion. Mycket sannolikt ligger dock utsläppen för importerad kyckling inom ramen för grönt ljus, vilket också de flesta internationella livscykelanalyser visar.
Ur ett globalt perspektiv utgör kött- och animalieproduktionen ett av de allvarligaste hoten mot många växt- och djurarter på grund av de stora ytor jordbruksmark som krävs för foderproduktion och således tränger undan naturlig vegetation.1 Den snabbt ökande efterfrågan på soja riskerar att leda till fortsatt snabb avskogning och omvandling av unika naturområden framförallt i Sydamerika. Det innebär ett stort hot mot biologisk mångfald och medför betydande utsläpp av växthusgaser. Soja utan certifiering används sannolikt i produktionen av importerat kycklingkött och det blir således rött ljus.
Inom ramen för den svenska sojadialogen ställer flera företag krav på att soja som använts i produktionen är ansvarsfullt producerad och certifierad mot en trovärdig standard (RTRS, ProTerra, eller ekologiskt). En del av det importerade kycklingköttet som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara gul nivå i kriteriet för biologisk mångfald tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av det importerade kycklingköttet som klarar de högre kraven, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilket kycklingkött det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om köttet du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.
Rött ljus. Kemiska bekämpningsmedel används i odlingen av spannmål och proteingrödor som används som foder. Det finns litet information om hur användningen av bekämpningsmedel ser ut inom kycklingproduktionen i Thailand. Vad vi vet är att det saknas lika långtgående regelverk som i EU, och risken är således att användningen är hög. Inom dansk kycklinguppfödning används liksom i den svenska betydande mängder soja. Användningen av bekämpningsmedel i soja är mycket hög. Sammantaget blir det således rött ljus för importerad kyckling i denna kategori.
Kycklingar och höns inom EU föds upp på liknande sätt som svenska, men kycklingarna har det trängre än svenska kycklingar, även i Danmark. Det saknas information om under vilka förhållanden som kyckling som importeras från Thailand och Brasilien föds upp, men djurskyddslagar är mer allmänt hållna och inte i lika stränga som de svenska.3
En del av den importerade kycklingen som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av den importerade kycklingen som klarar de högre kraven på djurvälfärd, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilken kyckling det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om kycklingen du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.
Importerat kycklingkött från Danmark får grönt ljus för antibiotika eftersom man där har skapat tydliga system för att se till att antibiotikaanvändningen blir mer ansvarsfull. Där ingår dokumentation, uppföljning, veterinärförskrivning av antibiotika samt förbud mot antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Inom EU saknas i stor utsträckning uppföljning av för hög antibiotikaanvändning vilket gör att kycklingkött från övriga EU får gult ljus. I den thailändska och brasilianska djuruppfödningen kan antibiotika användas i förebyggande syfte och för att stimulera tillväxten till friska djur utan veterinärordination och utan dokumentation. Mycket av det anonyma kycklingköttet på restauranger kommer från Asien.
En del av den importerade kycklingen som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av den importerade kycklingen som klarar de högre kraven på antibiotika, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilken kyckling det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om kycklingen du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.
Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.
Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.
Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.
Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.
Senast ändrad: 2019-11-18