Köttguiden_puffbilder_ost

Importerad ost

IMPORTERAD OST

Importen av ost har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Ost importeras framför allt från Danmark, Holland och Tyskland. Produktionen sker på liknade sätt som i Sverige, men variationen mellan gårdar när det gäller vad mjölkkorna äter och hur mycket de betar är stor. Trenden går mot större enheter med lösdrift inomhus. Mjölkkorna äter gräs, majs, spannmål och foder rikt på protein, framför allt soja som importeras från Sydamerika. Holländsk ost får gult ljus, medan dansk och tysk ost får rött ljus.

Klimat

Importerad ost orsakar relativt stor klimatpåverkan. Nötkreatur är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Dessutom sker utsläpp av växthusgaser vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nötkött, eftersom kon producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6–11 kg CO2/kg ost men variationen mellan länder är stor).1

Biologisk mångfald

Osten som importeras från Holland får gult ljus eftersom den holländska mjölkbranschen gjort precis som den svenska livsmedelsbranschen och köper nu in certifikat för ansvarsfullt producerad soja enligt en certifierad standard. I Danmark och Tyskland har man inget sådant branschåtagande, och sojan som används kan därmed bidra till förlust av biologisk mångfald i länderna där soja odlas. Mjölkkor betar generellt sett inte naturbetesmarker även om deras avkomma (kvigor och stutar) är viktiga för att hålla naturbeten öppna.

Kemiska bekämpningsmedel

I kornas foder är det framför allt spannmål och soja/proteinfoder som odlas i system med användning av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedelsanvändningen i dansk och tysk odling av grödor som används som foder ligger i samma storleksordning som i Sverige. Holland har betydligt högre användning.3 En skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerad ost har genomförts. Om sojaanvändningen antas ungefär lika stor i alla länder, får dansk och tyskt ost gult ljus i likhet med svenska produktionen.

Djurvälfärd

Inom EU saknas generell djurskyddslagstiftning för mjölkkor. I vissa länder, till exempel Tyskland, finns vissa nationella regler specifikt för mjölkkor, men dessa lagar är inte lika långtgående som de svenska reglerna. De danska och svenska djurskyddslagarna för mjölkkor är liknande på många punkter men Sverige utmärker sig genom krav på bete, vilket inte är obligatoriskt i Danmark. Bete förekommer även i andra länder i Europa, på vissa platser i större utsträckning än i Sverige på grund av ett mildare klimat, men det är många gånger svårt att avgöra hur mjölken i osten producerats. Trenden i Europa går mot större gårdar där djuren oftast är inomhus hela året.4 Sverige är det enda land inom EU som inte medger undantag för bedövning innan slakt, en anledning till att den importerade osten får rött ljus.

Antibiotika

I Danmark och Holland har man etablerat system för ansvarsfull användning av antibiotika. Användningen ligger fortfarande mycket högre än i Sverige, men i Holland har man på kort tid lyckats halvera mängden antibiotika som används  och arbetet fortgår vilket visar på hög ambitionsnivå. Båda dessa länder får grönt ljus när det gäller antibiotika i mjölkproduktionen. I Tyskland däremot har man kommit långt men inte hela vägen. Det saknas bra system för att följa upp hög användning av antibiotika, däremot har man etablerat att antibiotika inte får användas tillväxtfrämjande, att veterinär ska skriva ut och god dokumentation. Den tyska osten får gult ljus.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt kött till middag. Köttguiden granskar olika köttslag utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Undvik

Påverkan på planeten är alldeles för hög.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd.

Grönt = Ät måttligt

Om du äter kött, välj ur denna kategori.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  3. Eurostat (2007) The use of plant protection products in the European production.
  4. Westhoek m.fl. 2011. The Protein Puzzle. The consumption and production of meat,dairy and fish in the European Union. PBL Netherlands Environmental Assessment Agency.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Anna_Richert_talespersoner_1024x655

Anna Richert

Ansvarig för matfrågor och Köttguiden, WWF

08-546 57 549

070-637 68 78

anna.richert@wwf.se

Mer om mig

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-09-17

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se