Köttguiden_puffbilder_ost

Importerad ost

IMPORTERAD OST

Hårdost importeras framför allt från Danmark, Nederländerna och Tyskland. Importen av ostar som halloumi, feta och mozzarella har ökat kraftigt de senaste åren. Fetaost kommer från Grekland och Halloumi från Cypern. Mozzarella kommer ofta från Italien och Tyskland och annan salladsost (vit ost som liknar fetaost men är gjord på komjölk) kommer ofta från Tyskland och Danmark. De flesta importerade ostar får rött ljus i Köttguiden, undantaget är holländsk hårdost pga. den holländska mjölkproduktionens åtagande för att bara köpa in hållbar soja liksom landets hårdare antibiotikaregler för mjölkproduktionen.

Klimat

Kor, får och getter är idisslare och släpper i sin fodersmältning ut metan, som är en kraftig växthusgas. När fodret odlas avger marken lustgas och användningen av fossila bränslen i traktorer släpper ut koldioxid. Utsläpp av växthusgaser sker också vid lagring och spridning av gödsel. Osten har dock en lägre klimatpåverkan än nöt- och lammkött eftersom djuren producerar mycket mer mjölk än kött under sin livstid. Dock blir klimatpåverkan för osten större än för ägg, kyckling och gris (6-11 kg CO2/kg hårdost).1 Det är generellt ingen större skillnad i klimatpåverkan mellan ekologisk ost och konventionell ost.2 För fetaost blir klimatpåverkan högre än 14 kg CO2/kg per kg ost då får ger mindre mjölk än kor och då denna produktion till stor del är extensiv, därför får feta rött ljus i guiden medan övriga ostar får gult. För ost skulle det behövas mer klimatdata då många studier visar skilda resultat.

Biologisk mångfald

Osten som importeras från Nederländerna får gult ljus eftersom den holländska mjölkbranschen har gjort precis som den svenska livsmedelsbranschen och köper in certifikat för ansvarsfullt producerad soja enligt en certifierad standard. I övriga undersökta länder har man inget sådant branschåtagande, och sojan som används kan därmed bidra till förlust av biologisk mångfald i länderna där soja odlas. Det ger rött ljus i Köttguiden.

En del av den importerade osten som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av den importerade osten som klarar de högre kraven på certifierad soja, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilken ost det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om osten du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Kemiska bekämpningsmedel

I djurens foder är det framför allt spannmål och soja/proteinfoder som odlas i system med användning av bekämpningsmedel. Det är mycket svårt att få fram data på foderstater från olika länder och en skattning av bekämpningsmedelsanvändningen för importerad ost har genomförts. Om sojaanvändningen antas ungefär lika stor i alla länder, får all importerad ost gult ljus i guiden.

Djurvälfärd

EUs generella djurskyddslagstiftning är svag och det finns stora osäkerheter vad gäller tillämpningen i de olika länderna. Det finns stor risk för att kirurgiska ingrepp såsom avhorning görs utan bedövning, att transporttiderna till slakt är långa och att möjligheterna till bete är mycket begränsade. Därför blir bedömningen rött ljus i Köttguiden.

En del av den importerade osten som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av den importerade osten som klarar de högre kraven på djurvälfärd, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilken ost det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om osten du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Antibiotika

I Danmark och Nederländerna har man etablerat system för ansvarsfull användning av antibiotika. Användningen ligger fortfarande högre än i Sverige, men i Holland har man på kort tid lyckats minska mängden antibiotika som används och arbetet fortgår vilket visar på hög ambitionsnivå. Båda dessa länder får grönt ljus när det gäller antibiotika i mjölkproduktionen.

Övrig importerad ost från Europa får gult ljus i Köttguiden. Användning av antibiotika i tillväxtstimulerande syfte förbjöds 2006 inom EU och det finns även krav på veterinär ordination för att få ge djuren antibiotika. Trots att ett sådant regelverk finns så är antibiotikaanvändningen i flera europeiska länder oroväckande hög. Ett sådant exempel är Cypern, där användningen ligger 35 gånger högre än i Sverige och är högst inom Europa. Detta är tyvärr inget som Köttguiden kan ta hänsyn till eftersom statistiken inte finns uppdelad på djurslag. När sådan data finns kan guiden komma att uppdateras.  Den senaste rapporten från European Medicines Agency (publicerad i oktober 2019) visar att försäljningen av antibiotika för användning i djur i Europa minskade med mer än 32% mellan 2011 och 2017 så det går åt rätt håll. Köttguiden bedömer idag inte mängden av antibiotika som används utan regelverket som kontrollerar det.

En del av den importerade osten som säljs i butik i Sverige kan i själva verket klara en högre nivå tack vare flera av de importerande företagens hårdare inköpskrav. Dessa initiativ från handeln är mycket välkomna. Eftersom det är oklart hur mycket av den importerade osten som klarar de högre kraven på antibiotikaanvändning, och eftersom det inte går att se på förpackningen vilken ost det gäller så blir bedömningen tyvärr röd. Som konsument och inköpare är det därför viktigt att fråga om osten du tänkt köpa når upp till en bättre nivå tack vare företagens egna krav.

Följ ljussignalerna

Ljussignalerna rött, gult och grönt hjälper dig att välja rätt. Köttguiden granskar olika köttslag, ägg och ostar utifrån fem kategorier – klimat, biologisk mångfald, kemiska bekämpningsmedel, djurvälfärd, samt antibiotika – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.

Rött = Varning

Det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori.

Gult = Var försiktig

Utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori.

Grönt = Ät ibland

Välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Trafikljus_köttguiden_1600x1200

Frågor med svar om Köttguiden

Varför ger WWF ut Köttguiden och vad betyder färgerna?

Läs svaren här

Källor

  1. Röös. 2012. Mat-klimat-listan version 1.0. Rapport 040. Inst för energi och teknik. SLU.
  2. MEA. 2005. Ecosystems and Human Well-being: Biodiversity Synthesis. World Resources Institute.
  3. Eurostat (2007) The use of plant protection products in the European production.
  4. Westhoek m.fl. 2011. The Protein Puzzle. The consumption and production of meat,dairy and fish in the European Union. PBL Netherlands Environmental Assessment Agency.

Kontakt

Hjälp till att förbättra Köttguiden

Ny forskning, ny kunskap, förändrade regelverk och en föränderlig verklighet gör att Köttguidens kriterier och bedömningar behöver utvärderas och uppdateras kontinuerligt. Mejla därför gärna tips och synpunkter till oss på mat@wwf.se.

Medlemskap

Välj mellan olika medlemskap

Fyll i dina uppgifter

Faktureringsadress

Sverige

Välj betalsätt

  • Läs och godkänn villkoren för att gå vidare med beställningen.

Senast ändrad: 2019-11-15

Stäng sök

Har du frågor?

Besök kontakt.wwf.se om du har några frågor.

För press

Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner.

Telefon pressjour: 08-54657500
E-mail: press@wwf.se