Under hösten får tio järvar fällas under licensjakten i Jämtlands län. Syftet är framför allt att minska järvens påverkan på rennäringen. Samtidigt är järvpopulationen fortsatt sårbar och WWF anser att stammen behöver förvaltas med stor försiktighet.
– Järven har en viktig ekologisk funktion som både rovdjur och asätare. Den tar vara på kadaver samtidigt som dess egna matrester blir föda för andra arter. På så sätt bidrar järven till den biologiska mångfalden och fungerande ekosystem, säger Jessica Ångström, expert på svensk natur på Världsnaturfonden WWF.
Under de senaste åren har järvstammen visat en positiv utveckling där både populationen och utbredningsområdet har ökat. Järven som länge förknippats med fjällvärlden förekommer nu även i skogslandskap så långt ner som i södra Dalarna och Värmland.
Under säsongen 2024 till 2025 beräknades järvpopulationen till cirka 702 järvar, jämfört med 655 järvar säsongen innan. Men trots ökningen är järven fortsatt klassad som sårbar (VU) enligt SLU Artdatabankens rödlista.
– Det är positivt att stammen har vuxit och att järven sprider sig söderut, men populationen är fortfarande relativt liten och sårbar. Järvstammen behöver därför förvaltas med stor försiktighet, samtidigt som fokus behöver ligga på förebyggande åtgärder som minskar risken för skador på ren, säger Jessica Ångström.
Ren är den dominerande födokällan för järv som lever inom renskötselområden – något som kan påverka rennäringen. Riksdagen har därför satt ett långsiktigt mål om att förlusten av ren till stora rovdjur inte får vara större än 10 procent av totalt antal renar. I Jämtland beräknades järv orsaka förluster motsvarande 7 procent av högst totalt antal renar förra året. I år har länsstyrelsen gjort bedömningen att antalet överstiger den bestämda toleransnivån i flera samebyar.
Genom licens- och skyddsjakt på järv vill myndigheten minska skadorna inom rennäringen och samtidigt hålla järvstammen kring länets förvaltningsmål för arten. Järvpopulation i Jämtland beräknades under år 2025 ligga på omkring 209 individer, vilket är över länets miniminivå på 176 järvar. Därför bedömer länsstyrelsen att en selektiv och kontrollerad licensjakt inte hotar järvstammens långsiktiga bevarande.
Järvjakt har tidigare bedrivits i form av skyddsjakt mot individer som orsakar skada på rennäringen. Länsstyrelsen bedömde dock att skyddsjakten inte var tillräcklig och att det saknades andra lösningar. Därför infördes även licensjakt i länet 2019. I Norrbotten och Västerbotten bedöms skyddsjakt fungera som ett tillräckligt bra verktyg för att hantera järvens påverkan på renskötseln. Mellan 2021 och 2025 fälldes totalt 24 järvar genom skyddsjakt i Jämtlands län.
WWF vill se ett fortsatt fokus på förebyggande åtgärder som kan minska risken för skador på ren, ersättning för eventuella skador som orsakas av stora rovdjur samt bidra till bättre förutsättningar för samexistens mellan järv och rennäring. Att järven även etablerar sig i skogsområden söder om renskötselområdet kan samtidigt bidra till att minska trycket på rennäringen. Utanför renskötselområdet är konflikterna med mänskliga intressen nämligen färre.
FAKTA: Licensjakten på järv i Jämtlands län
Licensjakt på järv har bedrivits i Sverige sedan 2019, men första järven fälldes under licensjakten 2022. Licensjakten 2026 pågår från 1 oktober till och med 31 december. Nedan visas hur många järvar som tilldelats och fällts under tidigare licensjakter.
2019: 15 individer (inga fälldes)
2020 & 2021: Licensjakt inställd
2022: 20 individer (15 fälldes)
2023: 15 individer (7 fälldes)
2024: 25 individer (25 fälldes)
2025: ingen tilldelning
2026: 10 individer
FAKTA: Järv
Järven är Sveriges största mårddjur. Under 1800-talet och första halvan av 1900-talet jagades den intensivt, både för sin värmande päls och inom organiserad rovdjursbekämpning. Den hårda jakten ledde till att järvstammen, som tidigare funnits längre söderut i skogslandskapen, trängdes tillbaka till de nordliga fjälltrakterna och under 1960-talet fanns endast omkring 100 järvar kvar.
Järven fridlystes 1969 och har därefter sakta återhämtat sig. Den har till och med återigen spridit sig söderut i skogslandskapen. Trots det är arten fortfarande sårbar. Populationen ligger strax över gränsen för referensvärdet för gynnsam bevarandestatus på 600 individer, men har inte så hög genetisk diversitet vilket gör den mer känslig för sjukdomar, miljöförändringar och inavel – något som kan minska artens överlevnadsförmåga.
WWF har varit med och stöttat forskningen på järv sedan 1990-talet. Något som till exempel har bidragit till högre kunskap om hur järven lever i skogslandet. Läs mer om järven här eller lyssna på onlineföreläsningen av järvforskaren Malin Aronsson här.
Har du frågor? Kontakta:
Jessica Ångström, expert på svensk natur och arter på WWF, 070 353 22 72, jessica.angstrom@wwf.se
Thea Eklöf, pressekreterare WWF, 076 173 04 39, thea.eklof@wwf.se
