Järv
Europas största mårddjur
Tillstånd i Sverige
- VU
Sårbar (Vulnerable)
En art är Sårbar när bästa tillgängliga data indikerar att den uppfyller något av kriterierna A–E för Sårbar och att den därmed bedöms löpa hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Antal i det vilda (år 2025, Naturvårdsverket)
Uppskattas till ca 675–731 järvar i Sverige
Källa: Artdatabanken
-
Vetenskapligt namn
Gulo gulo
-
Storlek och livslängd
Kroppslängd: 70–83 cm + svans 13-25 cm
Vikt: Honor 8–12 kg, hanar 14-18 kg
Livslängd: 6–10 år i det vilda -
Utbredning
Järv förekommer i svenska fjällen och fjällnära områden samt på flera platser i Norrlands inland. De senaste åren har antalet järvar ökat i Sverige och spridit sig till skogsområden längre söderut. I södra Dalarna och norra Värmland växer nu populationerna.
Järven är vårt största mårddjur. Eftersom järven till stor del är asätare, så kallas den ibland för ”Nordens hyena”. Den har en viktig roll som renhållningsarbetare i vår natur. Precis som andra stora rovdjur, lämnar järven matrester åt andra mindre arter och skapar förutsättningar för andra djur att klara sig ute i naturen.
Utseende
Pälsen är vanligen mörkt brun (ibland ljusare brun) med gulvita teckningar i pannan, nacken och ett brett gulaktigt band på vardera sidan av kroppen och på den yviga svansen. Huvudet är litet med små öron. Benen är ganska korta med grova stora tassar och långa klor.
Ensam och snabb
Egentligen borde vi säga ”ensamjärv” istället för ”ensamvarg”. Det skulle passa riktigt bra, eftersom järven är ett djur som verkligen vill vara för sig själv, medan vargen är social. Trots att järven bara är 35-45 cm hög så tar den sig fram riktigt snabbt med sin karaktäristiska rullande galopp. Järven kan komma upp i 45 km/h, alltså lika snabbt som en moped. Järvens stora och platta tassarna fungerar som snöskor och passar utmärkt för den som har sin lya i en snödriva. Järven är även duktig på att klättra i träd och simma.
En medelmåttig jägare
Trots att järven är ett rovdjur, är den en medelmåttig jägare. Den är helt enkelt ute efter mat, och inte nödvändigtvis jakt i sig. Mer än hälften av järvens mat är i själva verket är kvarlämnade rester från någon annans jakt. Järvens egen jakt efter till exempel ren på vintern lyckas bara ibland, som när snön har skare som bär för järven, men inte för renen. Vid sådana tillfällen kan järven ta flera renar och fylla på sina så kallade matgömmor så att det räcker länge.
I takt med att järven sprider sig söderut till skogslandskapet anpassar den sitt liv. Här är det vanligare att träffa på älg istället för ren. För järven betyder det ofta måltider i form av älgkadaver som varg eller lodjur har lämnat efter sig. En studie i Norge visar att i skogsområden utan varg är det främst självdöda älgar och slaktrester som står på menyn för järven.
Järven kan bära köttstycken som väger lika mycket som den själv långa sträckor. Maten grävs ner i snön, göms i klippskrevor eller släpas upp i träd.
Var finns järven?
Kartan visar observationer från flera olika källor och återger inte arternas exakta utbredning.
Källa: SLU Viltskadecentrum, 2022.
-
Om järven blir stressad eller känner sig förföljd så avsöndrar den en skunkliknande stank med hjälp av en körtel placerad vid analöppningen.
-
Att studera järvar är ingen lätt uppgift. Järven har kraftig nacke och förhållandevis litet huvud, så det är svårt att få ett halsband med radiosändare att sitta kvar runt järvens hals. Dessutom så rör sig järven i klippig terräng och kryper in i hålor, där det är lätt hänt att sändaren skrapas av.
-
En gång i tiden var järvpälskappor uppskattade av stormän och furstar i Skandinavien och Tyskland. Järvpälsen har varit särskilt populär till kragar. Den långhåriga, mjuka och varma pälsen lär nämligen ha en ovanligt bra förmåga att hålla borta den rimfrost som lätt bildas från andedräkten i stark kyla.
-
I Sverige finns nio arter av mårddjur: järv, grävling, iller, mink, skogsmård, stenmård, utter, hermelin och vessla. Vissa tycker att järven påminner om en björn, men där finns inga nära släktband. Mårdhunden är inte heller någon släkting, utan tillhör hunddjuren.
Om du möter en järv
Det är ovanligt att möta en järv, eftersom de är naturligt skygga och undviker oss människor tack vare utmärkt luktsinne.
Det finns inga rapporter om att människor skulle ha anfallits eller skadats av vilda järvar. Om en människa kommer för nära en lya med ungar, så lämnar järvhonan ofta ungarna, och återvänder så snart faran är över.
Har du sett en järv eller spår av järv? Dela din observation på Skandobs.se. Här kan observationer, spår och spillning av alla stora rovdjur rapporteras in.
SPÅRSKOLA: järv
![Original_WW1321522[1]](https://www.wwf.se/app/uploads/2024/04/original_ww13215221-360x255.png "Original_WW1321522[1]")
![Original_WW1321619[1]](https://www.wwf.se/app/uploads/2024/04/original_ww13216191-360x255.png "Original_WW1321619[1]")
Lär dig mer om järv!
Var finns järven?
Järven finns runt hela det norra halvklotet, inklusive Alaska, Kanada och Ryssland. Den verkar trivas lika bra på fjällhed och tundra som i storskog och på myrar.
I Sverige lever de flesta järvarna i fjällvärlden, men den börjar komma tillbaka till de skogsmarker där de fanns före 1800-talets stora rovdjursutrotning. År 1999 föryngrade sig järv i skogslandskapet för första gången på 100 år.
Järven sprider sig till skogsområden söderut, där vi ser populationer växa i södra Dalarna och norra Värmland. Men järven gör även tillfälliga besök i Stockholm, Uppsala, Västmanland och Örebro län.
Hur jagar järven?
Järven kan döda så stora byten som en ren på egen hand och den kan följa sitt byte under lång tid, men är också snabb på korta sträckor när jakttillfälle ges. Vintertid har den en stor fördel tack vare sina stora tassar som ger god bärighet på snön där bytesdjuren trampar igenom och snabbt blir trötta. Järven kan få ett byte att försvinna på kort tid genom att den ofta styckar upp bytet och gömmer det till ett senare tillfälle.
Hur lever järven i reviret?
Järven lever ensam och både hanar och honor försvarar sina revir mot andra järvar. Det betyder att både bettskador och dödade järvar förekommer. Revirens areal kan variera. Honornas revir är vanligen runt 2 kvadratmil, medan hanarnas revir är betydligt större, runt 6-8 kvadratmil, och överlappar flera honors revir. Reviret avgränsas med urinmarkeringar.
Kan man jaga järv?
Järv kan ställa till problem för renägare och tamdjursägare. För att förebygga skador på renar och tamdjur får skyddsjakt genomföras, om förutsättningarna för jakten är uppfyllda.
En begränsad licensjakt på järv tillåts ibland inom utvalda delar av Jämtlands län. Illegal jakt förekommer också trots att järven klassas som sårbar (Artdatabanken 2020).
Hur mår järven idag?
Järven fridlystes 1969, och därefter har den svenska populationen sakta återhämtat sig. Den har också börjat komma tillbaka sina forna trakter. De allra flesta järvar finns idag i renskötselområdet, men de sprider sig söderut och österut till skogslandet. Därför finns begreppet ”skogsjärvar” idag.
Idag klassas järven som ”sårbar”. Naturvårdsverket har beslutat att referensvärdet för gynnsam bevarandestatus (GYBS) för den svenska järvstammen är 600 järvar. Järvstammen i Sverige beräknas till cirka 700 individer (2025, Naturvårdsverket). De ligger alltså över gränsen för GYBS, men har låg genetisk diversitet.
Hur låter en järv?
Järven har inget karaktäristiskt läte som andra djur men korta kraftiga läten används i kommunikationen. Blir de störda kan de morra nere i lyan.
Vad äter järven?
Järven är en allätare och det mesta av födan byten som andra djur redan dödat. I fjällkedjan är det i första hand ren som den äter men i skogsområden är älg, rådjur, skogsfågel och annat vilt också välkommen mat. Ibland kallas järven för ”skogens renhållare” eftersom den äter sådant som andra djur lämnat. Jägares slaktplatser har stor betydelse för järvens möjligheter att hitta mat. Det är alltså gynnsamt för järvarna att leva där det finns andra rovdjur och även människor.
Hur ser en järvlya ut?
Järvens parningstid varar från april ända till augusti. Under februari-mars föder honan 1-4 ungar (oftast 2).
I fjällterräng väljer ofta järven en sluttning med packad snö som plats för sin lya medans de i skogsterräng använder sig av rotvältor eller klippblock i första hand. I anslutning till lyan finns ett flertal gångar med olika platser att ligga på och även en toalett.
Honan ger ungarna di och bär hem bytesrester till lyan. Ungarna stannar i lyan fram till april. Efter det träffas de och honan på bestämda mötesplatser. Framåt sommaren är ungarna så stora att de kan följa med henne o hitta mat tillsammans.
När bildar ungarna ett eget revir?
Ungarna stannar hos sin mamma närmare ett år, innan de blir självständiga och söker sitt eget revir. Hur långt ungarna vandrar beror bland annat på hur många andra järvar som finns i området. Alla unga hanar utvandrar, i genomsnitt runt 16 mil. Den längsta vandringen som registrerats är en järvhane i Norge som utvandrade nära 50 mil. En järvhona kan dela sitt revir till sin dotter, men det är vanligare att även unga honor utvandrar.
Varför jagade man järven så att den nästan utrotades?
En anledning till att järven jagades tidigare var den värmande pälsen. Under senare tid var jakten på järv en del i den stora utrotningskampanjen mot rovdjur som pågick under 1800-talet. Den hårda jakten innebar att järven började försvinna i Värmland och Dalarna under mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet ansågs järven ha utrotats även i Västernorrland och under 1900-talet fortsatte järvstammen att minska. På 1960-talet gjordes uppskattningen att det bara fanns runt 100 järvar kvar i Sverige, och de levde i de nordligaste delarna.
Hur inventeras järven?
Inventeringen av järv i Sverige har genomgått flera förändringar i metod och rapportering under senare år. Järvar har tidigare inventerats främst under vårvintern, genom att man letar efter järvlyor och observerar ungar eller spårtecken som tyder på föryngring. Fram till och med 2023 baserades inventeringen på dokumenterade föryngringar och redovisades i rapporter tillsammans med Norge.
Under vintern 2023/2024 genomfördes ett pilotprojekt med DNA-inventering i Norrbottens län, samtidigt som inventering av föryngringar fortsatte i övriga delar av landet.
Från och med vintern 2024/2025 genomförs inventeringen i svenska län med järvförekomst genom DNA-insamling och fångst-återfångstmodellering.
Vi kan alla bidra till inventeringen genom att rapportera observationer av spår och liknande till länsstyrelserna eller via rapporteringsverktyget Skandobs.
Är järvar farliga?
Det är ovanligt att möta en järv, eftersom de är naturligt skygga och undviker oss människor tack vare utmärkt luktsinne.
Det finns inga rapporter om att människor skulle ha anfallits eller skadats av vilda järvar. Om en människa kommer för nära en lya med ungar, så lämnar järvhonan ofta ungarna, och återvänder så snart faran är över.
Lyssna på järvforskaren Malin Aronsson som berättar om järvarnas liv och leverne.
Vad WWF gör
WWF är med och finansierar projekt som satsar på innovation, forskning och ökad kunskap om våra stora svenska rovdjur. Projektmedel går till forskare, länsstyrelser, organisationer, företag och stiftelser med fokus att stärka samexistensen mellan människa och rovdjur. Målet är att bidra till livskraftiga rovdjursstammar och en rovdjursförvaltning som är långsiktig och förutsägbar.
WWF har gett stöd till SLUs forskning om järv sedan starten 1993. Forskningen har bidragit med en stor del av den kunskapen som vi idag har om järvars ekologi generellt. De senaste åren har järvens spridning i Sverige ökat. Anledningen är att de har återtagit sina tidigare utbredningsområden i skogslandskapen längre söderut i landet.
WWF om järvjakt
WWF vill att man i första hand jobbar med förebyggande åtgärder för att stärka järvstammen. WWF anser att järvpopulationen ska hanteras med stor försiktighet. Järvens population klassas som sårbar, spridningen går långsamt och det förekommer illegal jakt.
Den genetiska variationen inom den skandinaviska järvstammen anses fortfarande vara liten, beroende på det begränsade antal individer som fanns kvar vid fridlysningen 1969. WWF ifrågasätter inte en strikt kontrollerad och begränsad licensjakt på järv i ett begränsat område, förutsatt att populationen, på vetenskaplig grund, bedöms vara långsiktigt livskraftig. WWF ser även att skyddsjakt på individer som tar mycket boskap ibland kan vara nödvändig som en sista åtgärd.
WWF deltar aktivt i opinionsbildningen
Fördjupad läsning
RÄDDA NATUREN!
Igelkotten, skogsharen och björktrasten… Antalet rödlistade arter ökar. Idag är 5217 arter i Sverige rödlistade och för nästan hälften av dem är läget så allvarligt att de klassas som hotade. Vårt arbete är viktigare än någonsin.
Bli Naturfadder idag – Få klistermärken!
-
Klövvilt i Sverige
-
Dovhjort
-
Mufflonfår
-
Rådjur
-
Vildsvin
-
Kronhjort
-
Iller
-
Visent
-
Älg
-
Igelkott
-
Floddelfiner
-
Brunbjörn
-
Tiger
-
Svenska stora rovdjur
-
Varg
-
Brunbjörn
-
Lodjur
-
Myrkotten
-
Lemuren
-
Afrikas stora kattdjur
-
Valar
-
Östersjötumlare
-
Utter
-
Orangutang
-
Sjöko
-
Pandan
-
Sälar
-
Schimpans
-
Snöleopard
-
Röd panda
-
Spanskt lodjur
-
Späckhuggare
-
Fladdermöss
-
Elefant
-
Isbjörn
-
Fjällräv
-
Noshörning
-
Bonobo
-
Gepard
-
Gorillor i Afrika
-
Delfiner
-
Bergsgorilla
